Sök
61 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Svensk författningssamling, Bilagor, Departementsserien, 2019/20, 2006/07, 1976/77, 1893, Arbetsmarknadsutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Mer likabehandling och ett stärkt skydd vid utstationering
Betänkande 2019/20:AU14
Regeringen föreslår ändringar i vilka villkor som ska gälla när arbetstagare tillfälligt arbetar i ett annat land inom ramen för en gränsöverskridande tjänsteutövning. Syftet är att dessa så kallade utstationerade arbetstagare ska få mer liknande rättigheter som andra arbetstagare i landet.
Ändringarna innebär bland annat att möjligheterna att reglera villkoren för utstationerade arbetstagare i kollektivavtal utvidgas. Till exempel ska den lön som får krävas inte längre vara begränsad till en minimilön. Dessutom föreslår regeringen en skärpning i bestämmelser om anmälningsskyldighet och kontaktperson, där arbetsgivaren blir skyldig att rapportera uppgifter om alla utstationeringar och att omgående rapportera förändringar som uppstår.
Rksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna är en anpassning till EU-regler på området och ska börja gälla den 30 juli 2020.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 19, 77 minuter
- Justering
- 2020-06-04
- Bordläggning
- 2020-06-10
- Debatt
- 2020-06-11
- Beslut
- 2020-06-16
- Dokument & lagar
Utvidgad tillträdesrätt för de regionala skyddsombuden
Betänkande 2019/20:AU13
Effekten av de regionala skyddsombudens verksamhet bör utvärderas. Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att tillsätta en utredning med den inriktningen. Riksdagen sa samtidigt nej till regeringens förslag om utökade möjligheter att utse regionala skyddsombud.
Alla arbetsplatser med minst fem anställda ska bland personalen utse lokala skyddsombud som företräder de anställda i arbetsmiljöfrågor. För arbetsplatser med minst 50 anställda ska det finnas en skyddskommitté. Om en arbetsplats saknar skyddskommitté kan ett fackförbund, som har minst en medlem på arbetsplatsen, utse ett regionalt skyddsombud. Enligt regeringens förslag ska fackförbund kunna utse regionala skyddsombud även när det saknas medlemmar på arbetsplatsen, så länge fackförbundet har eller brukar ha kollektivavtal med arbetsgivaren.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 40, 112 minuter
- Justering
- 2020-05-14
- Bordläggning
- 2020-06-02
- Debatt
- 2020-06-03
- Beslut
- 2020-06-03
- Dokument & lagar
Förutsättningar för etableringsjobb och vissa frågor om kontroll inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten
Betänkande 2019/20:AU12
Etableringsjobb är en ny subventionerad anställningsform där den anställde får sin inkomst från två håll, ersättning från staten och lön från arbetsgivaren. För att kunna införa ersättningen för etableringsjobb har regeringen föreslagit flera lagändringar.
Regeringen har också lämnat förslag som ska stärka kontrollfunktionen och motverka felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det innebär bland annat en ny lag om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2020.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 8, 52 minuter
- Justering
- 2020-05-14
- Bordläggning
- 2020-05-26
- Debatt
- 2020-05-27
- Beslut
- 2020-05-27
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om stöd till start av näringsverksamhet - långsiktiga effekter och Arbetsförmedlingens arbetssätt
Betänkande 2019/20:AU11
Riksrevisionen har granskat Arbetsförmedlingens program om stöd till start av näringsverksamhet; vilka effekter det har haft samt hur Arbetsförmedlingen arbetar med programmet. Riksrevisionen lämnar en rad rekommendationer till Arbetsförmedlingen, bland annat om att ge förbättrad information om eget företagande och att göra mer systematiska uppföljningar efter programslut.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen delar regeringens uppfattning att granskningen bör vara ett viktigt bidrag till Arbetsförmedlingens styrning, användning och uppföljning av programmet om stöd till start av näringsverksamhet.
Riksdagen noterar att Riksrevisionen rekommenderar Arbetsförmedlingen att ge tydligare information till deltagarna om överskuldsättning. Vidare anser riksdagen att i dessa oroliga tider måste allt fokus för Arbetsförmedlingen vara situationen här och nu och på att göra det möjligt för alla som skrivs in hos myndigheten att få det stöd de behöver. Det är därför inte lämpligt att nu överväga en genomgripande översyn av hela programmet Stöd till start av näringsverksamhet. Riksdagen sa därmed nej till den motion som lämnats med anledning av skrivelsen och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 7, 38 minuter
- Justering
- 2020-04-23
- Bordläggning
- 2020-04-28
- Debatt
- 2020-04-29
- Beslut
- 2020-04-29
- Dokument & lagar
Arbetsmiljö och arbetstid
Betänkande 2019/20:AU10
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om arbetsmiljö och arbetstid. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom flera områden eller att nuvarande regler är tillräckliga.
Motionerna handlar exempelvis om dödsolyckor i arbetslivet, åtgärder mot arbetslivskriminalitet och systematiskt arbetsmiljöarbete.
- Behandlade dokument
- 28
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 18
- Anföranden och repliker
- 17, 68 minuter
- Justering
- 2020-03-26
- Bordläggning
- 2020-03-31
- Debatt
- 2020-04-01
- Beslut
- 2020-04-01
- Dokument & lagar
Integration
Betänkande 2019/20:AU9
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om integration, i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Anledningen är främst att det redan pågår arbete på området.
Förslagen rör bland annat nyanlända invandrares etablering, samhällsorientering för nyanlända invandrare och civilsamhällets roll i integrationsprocessen.
- Behandlade dokument
- 19
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 16
- Anföranden och repliker
- 8, 52 minuter
- Justering
- 2020-03-26
- Bordläggning
- 2020-03-31
- Debatt
- 2020-04-01
- Beslut
- 2020-04-01
- Dokument & lagar
Arbetsrätt
Betänkande 2019/20:AU8
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. De handlar exempelvis om flexiblare arbetsrättsligt regelverk, allmän visstidsanställning, turordningsregler med mera.- Behandlade dokument
- 39
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 26
- Anföranden och repliker
- 7, 46 minuter
- Justering
- 2020-03-12
- Bordläggning
- 2020-03-24
- Debatt
- 2020-03-25
- Beslut
- 2020-03-25
- Dokument & lagar
Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering
Betänkande 2019/20:AU7
Riksdagen sa nej till 70 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om målen för jämställdhetspolitiken, åtgärder mot hedersrelaterat våld och förtryck, åtgärder för jämställdhet och mot diskriminering i arbetslivet samt en utvärdering av diskrimineringslagen. Riksdagen sa nej till motionerna eftersom arbete redan pågår inom dessa områden.
- Behandlade dokument
- 36
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 24
- Anföranden och repliker
- 19, 73 minuter
- Justering
- 2020-02-11
- Bordläggning
- 2020-03-04
- Debatt
- 2020-03-05
- Beslut
- 2020-03-05
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens matchningsarbete
Betänkande 2019/20:AU6
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens matchningsarbete.
En av Arbetsförmedlingens uppgifter är att bidra till förbättrad matchning genom att effektivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft. Stora resurser avsätts åt matchningsarbetet, men Arbetsförmedlingen bedömer att de ändå inte fullt ut har nått regleringsbrevens mål om förbättrad matchning.
Riksrevisionen konstaterar att det finns risk för bristande effektivitet och likvärdighet i Arbetsförmedlingens matchningsverksamhet. Riskerna beror bland annat på att arbetssätten inom matchningsverksamheten är utformade utifrån en relativt svag kunskapsbas, att styrningen inte säkerställer att arbetsförmedlarna använder de mest effektiva arbetssätten eller att de gör likvärdiga bedömningar av den arbetssökandes behov samt att myndigheten har delegerat ett stort ansvar till lokal nivå och enskilda arbetsförmedlare att välja, utforma och följa upp arbetssätt. Riksrevisionen noterar också att regeringen inte har reglerat eller följt upp myndighetens arbete på området.
Riksdagen som anser att matchningen måste fungera bättre än i dag, konstaterar att det pågår ett omfattande arbete med att reformera Arbetsförmedlingen och riksdagen har förtroende för att man i detta reformarbete gör en gedigen analys av hur effektivitet och likvärdighet ska säkerställas. Därför anser riksdagen att det i nuläget inte finns anledning för riksdagen att rikta några krav till regeringen om att vidta ytterligare utredningsåtgärder.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner på samma område.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 20, 76 minuter
- Justering
- 2020-01-30
- Bordläggning
- 2020-02-04
- Debatt
- 2020-02-05
- Beslut
- 2020-02-05
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om diskrimineringslagens krav på lönekartläggning
Betänkande 2019/20:AU5
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om diskrimineringslagens krav på lönekartläggning. Genom lönekartläggning ska arbetsgivare säkerställa att alla medarbetare, oavsett kön, hanteras lika vid lönesättning.
Riksrevisionen har granskat hur väl lönekartläggning fungerar för att motverka osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män. Riksrevisionen ger bland annat rekommendationer till regeringen om att se över lagstiftningen om lönekartläggning. Riksdagen vill, i likhet med regeringen, peka på att diskrimineringslagens regler om aktiva åtgärder nyligen ändrades. Där ingår bestämmelserna om lönekartläggning. Ändringarna gjordes bland annat för att underlätta för dem som ska använda lagen och för att arbetet med lönekartläggning ska kunna anpassas till verksamheten. Riksdagen förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen på området och att en översyn av diskrimineringslagen kommer att göras vid behov. Enligt riksdagen är det för tidigt att väcka frågan om en ny utredning av bestämmelserna om lönekartläggning.
Riksdagen sa nej till olika motionsförslag inom området och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 12, 29 minuter
- Justering
- 2020-01-30
- Bordläggning
- 2020-02-04
- Debatt
- 2020-02-05
- Beslut
- 2020-02-05
- Dokument & lagar
Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen
Betänkande 2019/20:AU4
Samhall bör återgå till sitt grunduppdrag att skapa arbete åt personer med fysiska och intellektuella funktionsnedsättningar. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att göra en översyn av Samhalls uppdrag.
Riksdagen sa samtidigt säger nej till cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar exempelvis om omställning och kompetensutveckling, Arbetsförmedlingen samt arbetslöshetsförsäkringen. Riksdagen sa nej eftersom det redan pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 43
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 16
- Justering
- 2019-12-12
- Bordläggning
- 2019-12-16
- Debatt
- 2019-12-17
- Beslut
- 2019-12-18
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Betänkande 2019/20:AU2
Knappt 77,2 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till området arbetsmarknad och arbetsliv. Ungefär 28,1 miljarder kronor går till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd och 20,5 miljarder går till lönebidrag och Samhall, med mera. Regeringen får också rätt att ingå ekonomiska åtaganden som innebär att det kan behövas ytterligare pengar till vissa områden under de kommande åren.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till ett trettiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2019-12-12
- Bordläggning
- 2019-12-16
- Debatt
- 2019-12-17
- Beslut
- 2019-12-18
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
Betänkande 2019/20:AU1
Ungefär 10,1 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Mest pengar går till kommunersättningar vid flyktingmottagande, som får 8,5 miljarder. Regeringens mål för åtgärder mot segregation godkändes. Målet är minskad segregation, jämlika och jämställda uppväxt- och levnadsvillkor samt goda livschanser för alla.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till 20 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 38, 144 minuter
- Justering
- 2019-12-05
- Bordläggning
- 2019-12-12
- Debatt
- 2019-12-13
- Beslut
- 2019-12-17
- Dokument & lagar
Behandling av personuppgifter vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap
Betänkande 2019/20:AU3
Myndigheten för arbetsmiljökunskap ska få möjlighet att behandla de personuppgifter som behövs för att myndigheten ska kunna sköta sina uppgifter på ett effektivt sätt, samtidigt som enskilda personers integritet skyddas. Därför införs en ny lag om detta. Myndigheten ska enligt de nya bestämmelserna få samla vissa typer av känsliga personuppgifter i den del av verksamheten som gäller kunskapsuppbyggnad, kunskapsspridning, utvärdering och analys.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2020.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2019-10-15
- Bordläggning
- 2019-10-22
- Debatt
- 2019-10-23
- Beslut
- 2019-10-23
- Dokument & lagar
Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning
Betänkande 2006/07:AU14
Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om nya arbetsreformer. Beslutet innebär följande. En ny tidsbegränsad anställningsform som heter allmän visstidsanställning införs. En allmän visstidsanställning ska övergå till tillsvidareanställning (fast anställning) om den anställda har jobbat hos samma arbetsgivare i sammanlagt mer än två år under en femårsperiod. Det ska också vara möjligt att anställa tidsbegränsat för vikariat och för säsongsarbete och när arbetstagaren har fyllt 67 år. Reglerna om provanställning blir också kvar. En vikarie som har varit anställd hos samma arbetsgivare ska få tillsvidareanställning efter sammanlagt två års anställning under en femårsperiod. I dag går gränsen vid tre år. Reglerna för företrädesrätt till återanställning blir kvar. Det innebär att kvalifikationstiden för företrädesrätt även i fortsättningen ska vara sammanlagt mer än tolv månaders anställning under de senaste tre åren och företrädesrätten ska gälla under nio månader. Anställda som är äldre än 45 år ska inte längre få tillgodoräkna sig extra anställningstid när man bestämmer turordningen vid uppsägning. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2007. Bestämmelsen om när ett vikariat övergår till en tillsvidareanställning träder dock i kraft den 1 januari 2008.- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 5
- Justering
- 2007-05-15
- Debatt
- 2007-05-31
- Beslut
- 2007-05-31
- Dokument & lagar
Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken
Betänkande 2006/07:AU13
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om nya arbetsmarknadspolitiska reformer. De flesta av reformerna börjar gälla den 2 juli 2007 och innebär i korthet följande. Den nuvarande aktivitetsgarantin för långtidsarbetslösa avskaffas och en jobb- och utvecklingsgaranti införs i stället. Deltagarna ska erbjudas individuellt anpassade åtgärder som syftar till att de snabbt ska komma in på arbetsmarknaden. Rätten för en arbetslös person att endast söka jobb inom sitt yrke eller nära hemorten de 100 första ersättningsdagarna tas bort, liksom möjligheten till förlängning av arbetslöshetsersättningen. Ersättningsperioden om längst 300 dagar ska i fortsättningen även omfatta dagar då en person deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Den sistnämnda regeln börjar gälla den 1 oktober 2007. Den 1 januari 2008 bildas en ny myndighet, Arbetsförmedlingen, som ersätter Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS, och länsarbetsnämnderna. Avslutningsvis ska inte arbetsgivare längre behöva anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen.- Behandlade dokument
- 38
- Förslagspunkter
- 25
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 38, 1 minuter
- Justering
- 2007-05-15
- Debatt
- 2007-05-30
- Beslut
- 2007-05-30
- Dokument & lagar
Diskriminering
Betänkande 2006/07:AU11
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om diskriminering. Skälet är att riksdagen vill vänta in regeringens arbete med Diskrimineringskommitténs förslag om en sammanhållen diskrimineringslagstiftning och en samlad ombudsmannafunktion. Motionerna handlar bland annat om allmänna åtgärder mot diskriminering, diskriminering av äldre, diskriminering av transpersoner, diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, diskriminering av funktionshindrade, frågor om rekrytering med mera och ansvaret för rättegångskostnader i diskrimineringsmål.- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 10
- Justering
- 2007-04-12
- Debatt
- 2007-04-25
- Beslut
- 2007-04-25
- Dokument & lagar
Jämställdhet
Betänkande 2006/07:AU10
Riksdagen sade nej till motioner från främst allmänna motionstiden 2006 om jämställdhet. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om bland annat om målen på politikområdet, kontrollen av myndigheter och organisationer, jämställdhetsaspekten vid ändrade drifts- eller ägarformer, vissa övriga frågor om löneskillnader mellan män och kvinnor, yrkesklassificering, kvinnors arbetsmarknad, bestämmelser i jämställdhetslagen, EG-rättens betydelse för svensk jämställdhetspolitik, en ny jämställdhetsmyndighet, Jämställdhetsombudsmannen (JämO), mäns jämställdhetsarbete, könsroller och våld mot kvinnor.- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 31, 110 minuter
- Justering
- 2007-03-20
- Debatt
- 2007-03-29
- Beslut
- 2007-04-11
- Dokument & lagar
Arbetsrätt
Betänkande 2006/07:AU9
Riksdagen sade nej till motioner från främst allmänna motionstiden 2006 om arbetsrätt. Riksdagens utgångspunkt är att grunden för reglering av villkoren på svensk arbetsmarknad bör vara kollektivavtal och inte lagstiftning. Motionerna handlar bland annat om de svenska kollektivavtalen, företagsnedläggning, löntagarägda företag, turordningsregler vid uppsägning, sympatiåtgärder, rätt till heltidsanställning och ledighet.- Behandlade dokument
- 55
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 11
- Justering
- 2007-03-20
- Debatt
- 2007-03-29
- Beslut
- 2007-04-11
- Dokument & lagar
Utlåtande om grönboken En modern arbetsrätt för att möta 2000-talets utmaningar
Utlåtande 2006/07:AU12
Arbetsmarknadsutskottet redovisar sin granskning av Europeiska kommissionens grönbok En modern arbetsrätt för att möta 2000-talets utmaningar (KOM(2006)708). Utskottet anser att den svenska modellen med kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter om löner och andra anställningsvillkor bör värnas och att reformer på arbetsrättens område i huvudsak ska vara en nationell angelägenhet. Riksdagen avslutade ärendet med detta.- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 3
- Justering
- 2007-03-20
- Debatt
- 2007-03-28
- Beslut
- 2007-03-28