Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en ny lag om operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland. Syftet är att stärka ländernas nationella försvar och deras förmåga att agera militärt tillsammans.

Beslutet innebär bland annat att regeringen får rätt att fatta vissa beslut om att ge eller ta emot militärt stöd inom ramen för samarbetet. Förutsättningarna för att finska militära styrkor ska kunna ge Sverige militärt stöd förbättras också genom andra lagändringar.

Lagändringarna börjar gälla 15 oktober 2020.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

29, 99 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-09-03

Debatt

2020-09-08

Beslut

2020-09-08

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om den strategiska exportkontrollen av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under år 2019. I skrivelsen beskrivs också samarbetet inom EU och andra internationella forum som rör strategisk exportkontroll av krigsmaterial och produkter med dubbla användningsområden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har även behandlat ett antal förslag i följdmotioner och motioner från den allmänna motionstiden 2019 om strategisk exportkontroll. Riksdagen sa nej till motionerna.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

19, 67 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-10

Debatt

2020-06-11

Beslut

2020-06-16

Som ett resultat av den pågående coronapandemin och det allvarliga ekonomiska läget riskerar svenska företag i behov av kapital att undervärderas. Det kan leda till ett ökat internationellt intresse för direktinvesteringar i svenska skyddsvärda företag. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att snarast återkomma med förslag på åtgärder för att möjliggöra granskningar av sådana investeringar.

Regeringen bör snarast bland annat återkomma med förslag på lagändringar som gör detta möjligt. Regeringen bör också skyndsamt utse den myndighet som ska vara kontaktpunkt på området.

Tillkännagivandet är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition eller en motion.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 42 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-12

Debatt

2020-06-15

Beslut

2020-06-16

Riksdagen har behandlat den årliga skrivelsen från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen, EU. Skrivelsen täcker hela EU:s verksamhet under 2019. Den ger en övergripande beskrivning av EU:s utveckling och förbindelser med omvärlden, av det ekonomiska och sociala samarbetet, av det rättsliga och inrikes samarbetet samt av verksamheten inom EU:s institutioner.

Riksdagen anser att EU-medlemskapet ger Sverige en större möjlighet att vara med och utforma politiken på både en europeisk och på en global nivå. Enligt riksdagen är EU det bästa verktyget för att hantera gränsöverskridande utmaningar och garantera fred, demokrati, säkerhet och tillväxt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har även behandlat ett sjuttiotal förslag i följdmotioner med anledning av skrivelsen och ett femtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 som rör EU-samarbetet.

I samband med detta riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska arbeta tillsammans med andra EU-länder för att få till stånd en global EU-sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter, så kallade Magnitskijsanktioner.

Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

13

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

8, 65 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-10

Debatt

2020-06-11

Beslut

2020-06-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Sverige ska delta med en väpnad styrka i en multinationell militär insats i Mali. Den svenska styrkan beräknas under normala omständigheter bestå av högst 150 personer till och med den 31 december 2021. Om behov uppstår ska styrkan tillfälligt kunna förstärkas med högst 100 personer.

Den svenska styrkan ska ingå i en multinationell specialförbandsstyrka som leds av Frankrike och som ska bistå Malis säkerhetsstyrkor med att bekämpa väpnade terroristgrupper på Malis territorium samt även kunna verka på Nigers territorium.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

32, 111 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-10

Debatt

2020-06-11

Beslut

2020-06-11

Riksdagen har granskat ett meddelande från EU-kommissionen och EU:s utrikes- och säkerhetsrepresentant om förslag på nya långsiktiga mål för det östliga partnerskapet efter 2020. Det östliga partnerskapet är EU:s politik för samarbete med och utveckling av de östeuropeiska grannländerna Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien och Ukraina.

Det övergripande målet för partnerskapets arbete föreslås vara ökad resiliens, vilket handlar om motståndskraft och återhämtningsförmåga i samhället. Arbetet ska enligt förslaget prioritera fem områden:

• Resilienta, hållbara och integrerade ekonomier.
• Ansvarsskyldiga institutioner, rättsstatsprincipen och säkerhet.
• Miljö- och klimatmässig resiliens.
• En resilient digital omställning.
• Resilienta, rättvisa och inkluderande samhällen.

Riksdagen välkomnar att utvecklingen av partnerskapet ligger högt upp på EU:s dagordning och ser positivt på de föreslagna långsiktiga målen. Enligt riksdagen är en demokratisk utveckling och ekonomisk integration i närområdet en av EU:s mest centrala utrikespolitiska uppgifter. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 61 minuter

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-06-03

Debatt

2020-06-04

Beslut

2020-06-04

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer med tyngdpunkt på åren 2017 och 2018. Mål, verksamhet och resultat redovisas framför allt inom fyra områden: hälsa, utbildning, ekonomisk utveckling och fred.

Riksdagen noterade att det bistånd som går via multilaterala organisationer har ökat från cirka 49 procent av den svenska biståndsbudgeten år 2011 till cirka 58 procent år 2018. Riksdagen underströk att det multilaterala biståndet, liksom annat bistånd, ska bidra till riksdagens beslutade mål om att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

36, 118 minuter

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-26

Debatt

2020-05-27

Beslut

2020-05-27

Regeringen har i en skrivelse redogjort för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under andra halvåret 2018 och helåret 2019. Dessutom har Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling lämnat en redogörelse till riksdagen.

Europarådets huvuduppgifter är att bevara och främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Den redovisade perioden beskrivs som prövande vad gäller just de områdena. Utskottet tycker att det är oroande att debatten sedan några år alltmer har kommit att handla om att flera medlemsländer brister i att värna grundprinciperna. Därför anser utskottet att det är viktigt att Sverige fortsätter att arbeta för att bevara och stärka Europarådets roll inom mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.

Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 65 minuter

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-13

Debatt

2020-05-14

Beslut

2020-05-27

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen där man redogör för verksamheten inom OSSE under 2018 och första halvåret 2019. Vidare har Sveriges delegation till OSSE:s parlamentariska församling lämnat en redogörelse till riksdagen för arbetet inom OSSE:s parlamentariska församling under 2019.

Riksdagen framhåller att det är viktigt att Sverige fortsätter att aktivt stödja OSSE och verkar för att upprätthålla den europeiska säkerhetsordningen. Riksdagen välkomnar också att Sverige under OSSE:s ministerrådsmöte i Bratislava i december 2019 enhälligt utsågs till att vara ordförande i organisationen år 2021.

Riksdagen lägger redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 91 minuter

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-13

Debatt

2020-05-14

Beslut

2020-05-14

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om mänskliga rättigheter från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

12, 75 minuter

Justering

2020-04-16

Bordläggning

2020-04-21

Debatt

2020-04-22

Beslut

2020-04-22

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om olika nedrustningsfrågor. Anledningen till detta är bland annat pågående arbete inom existerande internationella överenskommelser på området.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

15, 69 minuter

Justering

2020-04-16

Bordläggning

2020-04-22

Debatt

2020-04-23

Beslut

2020-04-23

Riksdagen har behandlat ett utlåtande om EU-kommissionens arbetsprogram för 2020 och kommissionens meddelande om den kommande konferensen om EU:s framtid.

Riksdagen är positiv till att EU-kommissionen har presenterat ett arbetsprogram med konkreta initiativ, det underlättar medlemsländernas planering och bidrar till öppenhet kring vad kommissionen vill prioritera. När det gäller konferensen om EU:s framtid framhåller riksdagen bland annat att det är parlamenten och de valda ledamöterna där som ytterst representerar medborgarna i det politiska beslutsfattandet. Framtidskonferensen bör inte ändra på detta utan ses som ett komplement till den representativa demokratin.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 44 minuter

Justering

2020-03-12

Bordläggning

2020-03-18

Debatt

2020-03-19

Beslut

2020-03-19

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Sveriges feministiska utrikespolitik. Skrivelsen ger en lägesbild av situationen för jämställdheten i världen för kvinnor och flickor och ger exempel på vad Sveriges arbete bidragit med på olika områden. Det är första gången som regeringen lämnar en samlad bild av den feministiska utrikespolitiken till riksdagen.

Riksdagen konstaterar bland annat att Sverige ska vara den globalt starkaste rösten för jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter. Inte minst mot bakgrund av det motstånd som finns internationellt mot jämställdhetsarbete och ett krympande demokratiskt utrymme i många länder.
Riksdagen framhåller även att respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer också i fortsättningen bör vara en av de främsta prioriteringarna i utrikespolitikens samtliga delar och genomsyra alla politikområden.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 50 förslag i motioner som tar upp de områden som berörs i skrivelsen.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

7

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

33, 121 minuter

Justering

2019-12-18

Bordläggning

2020-01-21

Debatt

2020-01-22

Beslut

2020-01-22

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Sveriges förbindelser med Kina och regeringens förhållningssätt i frågor som rör Kina. Regeringens grundsatser för förhållningssättet är bland annat att alltid utgå från svenska och EU-gemensamma intressen och värderingar i samröret med Kina samt att ta till vara de möjligheter som Kinas utveckling erbjuder och hantera de utmaningar landet ställer oss inför. Förhållningssättet bygger på EU:s Kinastrategi från 2016 och beskriver hur den ska tillämpas i Sverige.

Riksdagen konstaterar att Sverige har ett behov att ompröva sitt förhållningssätt till Kina utifrån en omvärld som genomgår en snabb förändring, delvis på grund av Kinas växande inflytande. För att säkerställa svenska intressen är det avgörande att EU agerar enat och genomdriver en långsiktigt strategisk politik.

Enligt riksdagen bör Sverige ta sig an de möjligheter som Kinas växande ekonomi innebär samtidigt som vi bör säkerställa att våra intressen är skyddade när så behövs. Sverige behöver slå fast en balans där vi drar upp gränser för ageranden som är skadliga för oss samtidigt som vi upprätthåller den öppenhet som överensstämmer med våra värderingar och som har gagnat vår samhälleliga utveckling. Riksdagen vill vidare betona att Sverige i alla relationer med Kina ska verka för att de mänskliga rättigheterna respekteras fullt ut.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

6

Anföranden och repliker

29, 122 minuter

Justering

2019-12-05

Bordläggning

2019-12-12

Debatt

2019-12-13

Beslut

2019-12-17

Sverige ska även under 2020 delta i den pågående militära utbildningsinsatsen i Irak. Den svenska styrkan ska bestå av 70 personer. Det ska också finnas möjlighet att utöka med en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Insatsen sker på irakisk inbjudan och genomförs av den globala koalition som samarbetar för att bekämpa terrororganisationen Daesh. Det övergripande målet med Sveriges insats är att öka de irakiska försvarsstyrkornas förmåga att motverka hotet från Daesh.

Utvecklingen i Irak är mycket osäker och oförutsägbar och regeringen har kontinuerlig beredskap för att anpassa eller avbryta den svenska insatsen i landet. Riksdagen uppmanade därför också regeringen i ett tillkännagivande att återrapportera till utrikesutskottet när läget kräver det eller minst en gång per kvartal. Rapporteringen ska handla om insatsens utformning, eventuellt förändrade förutsättningar och om insatsens bidrag för att kunna uppfylla målet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

12, 72 minuter

Justering

2019-12-05

Bordläggning

2019-12-12

Debatt

2019-12-13

Beslut

2019-12-17

2 miljarder ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet för internationell samverkan. Merparten av pengarna ska användas för att finansiera de obligatoriska avgifter som Sverige betalar som medlem i bland annat FN, Nordiska ministerrådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Europarådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Utöver det ska pengar även användas för bland annat freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet, samarbete inom Östersjöregionen, Svenska institutet och information om Sverige i utlandet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också nej till cirka 30 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2018 och 2019 om utrikespolitikens inriktning.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

32, 91 minuter

Justering

2019-11-28

Bordläggning

2019-12-03

Debatt

2019-12-04

Beslut

2019-12-05

Regeringen har föreslagit ett nytt avtal mellan EU och Kuba. Avtalet har som syfte att föra in de existerande förbindelserna mellan EU och Kuba inom en gemensam ram. Det ska underlätta för EU att stödja reformprocesser i landet, bland annat inom områdena demokrati, mänskliga rättigheter, god samhällsstyrning, utvecklingssamarbete, jämställdhet och handel. 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

61, 162 minuter

Justering

2019-11-14

Bordläggning

2019-11-19

Debatt

2019-11-20

Beslut

2019-11-20

Regeringen har redogjort för den svenska exportkontrollen av krigsmateriel och produkter som kan användas i både civila och militära sammanhang. Regeringen har också redovisat den export som har förekommit under året samt beskrivit samarbetet i EU och andra internationella forum i frågor som rör den här typen av exportkontroll.

Utrikesutskottet har granskat redogörelsen. Riksdagen lade den till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

28, 79 minuter

Justering

2016-05-26

Bordläggning

2016-06-14

Debatt

2016-06-15

Beslut

2016-06-15

Nordiska rådets svenska delegation har i en redogörelse beskrivit sin verksamhet under 2015. Regeringen har i en skrivelse beskrivit verksamheten i Nordiska ministerrådet samma år. Utrikesutskottet har nu granskat de här handlingarna och riksdagen lade dem till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Nordiska rådet har haft flera möten under året som den svenska delegationen har deltagit i. Delegationen har även varit med i den parlamentariska Östersjökonferensen, den arktiska parlamentarikerkonferensen och den parlamentariska Barentskonferensen.

För Nordiska ministerrådet har tre områden varit prioriterade; grön omställning och klimat, arbetsmarknad och konkurrenskraft samt gränshinderarbetet. Rådet har bland annat samarbetat när det gäller EU-frågor, utrikespolitik och försvarspolitik.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

34, 127 minuter

Justering

2016-05-26

Bordläggning

2016-06-14

Debatt

2016-06-15

Beslut

2016-06-15

Riksdagen har tagit ställning till motionsförslag som handlar om situationen för de mänskliga rättigheterna med mera i Kina, Kuba, Myanmar, Nigeria, Nordkorea, Pakistan, Ryssland och Somaliland.

Riksdagen riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen när det gäller Kuba och Ryssland. Tillkännagivandena handlar om allt det som sägs om Kuba och Ryssland i betänkandet 2015/16: UU15 - Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Därmed sa riksdagen delvis ja till motionsförslag om Kuba och Ryssland.

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motionsförslag, främst med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

9

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

20, 92 minuter

Justering

2016-05-26

Bordläggning

2016-06-08

Debatt

2016-06-09

Beslut

2016-06-15