Sök

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Inspektionen för vård och omsorg. I den anser Riksrevisionen att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) inte helt har levt upp till sin roll som tillsynsmyndighet. Därför rekommenderar Riksrevisionen flera åtgärder, bland annat att regeringen ger IVO stabila ekonomiska ramar så att myndigheten kan fullgöra sitt uppdrag på ett hållbart och långsiktigt sätt.

Riksdagen liksom regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och instämmer delvis i den kritik som framförs, bland annat när det gäller att följa IVO:s arbete med att utarbeta mer enhetliga beslut. Däremot är bedömningen att regeringen har varit konsekvent i sin ekonomiska styrning.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 26 minuter

Justering

2020-05-28

Bordläggning

2020-06-08

Debatt

2020-06-09

Beslut

2020-06-10

Regeringen har föreslagit förändringar i reglerna om så kallat bilstöd, det vill säga bidrag för att köpa eller anpassa ett fordon efter speciella behov som beror på en funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag

Förändringarna innebär att:

• nivån höjs för två olika tilläggsbidrag
• anpassningsbidrag kan beviljas även för anpassningar som gäller standardutrustning eller vanligt förekommande tilläggsutrustning
• den som ansöker om anpassningsbidrag för en bil som är äldre än fyra år eller som har gått mer än 6 000 mil inte behöver ange särskilda skäl om en tidigare ansökan redan beviljats
• bilen som ansökan gäller får vara maximalt 2 050 millimeter hög.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 oktober 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 31 minuter

Justering

2020-05-28

Bordläggning

2020-06-08

Debatt

2020-06-09

Beslut

2020-06-10

Regeringen bör tillsätta en nationell expertgrupp för att vidareutveckla den metod som går under namnet Bostad först och som används i arbetet mot hemlöshet. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Expertgruppen ska också stödja kommunerna i deras arbete med metoden, som tar sin utgångspunkt i att det första och ibland enda en hemlös person behöver är ett eget boende.

Tillkännagivandet kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga motioner, främst på grund av pågående utredningar och arbete.

Behandlade dokument

108

Förslagspunkter

58

Reservationer

61 

Anföranden och repliker

12, 56 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-06-03

Debatt

2020-06-04

Beslut

2020-06-10

Riksdagen sa nej till runt 260 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019, bland annat eftersom arbete redan pågår i många av de frågor som motionerna tog upp. Motionerna handlade bland annat om kompetensförsörjning, personalfrågor, behörighet och prioriteringar inom hälso- och sjukvården.

Behandlade dokument

129

Förslagspunkter

21

Reservationer

36 

Anföranden och repliker

23, 73 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-06-03

Debatt

2020-06-04

Beslut

2020-06-10

En kommun bör tillfälligt kunna neka hemtjänst till personer som är på kortare besök. Det anser riksdagen som genom ett tillkännagivande uppmanar regeringen att skyndsamt ta fram ett sådant lagförslag. Syftet är att underlätta för ansträngda kommuner under covid-19-pandemin.

När en person vistas en kortare tid i en annan kommun än den kommun personen är bosatt i ska vistelsekommunen enligt lag och på begäran utföra socialtjänstinsatser som bosättningskommunen beslutat om. Det gäller till exempel hemtjänst. Riksdagen anser att det behövs ett tidsbegränsat undantag från den här skyldigheten och att kommuner ska ha rätt att, om det bedöms nödvändigt, kunna neka tillfälligt boende hemtjänst.

Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att det är socialutskottet som har lagt fram förslaget och att det inte bygger på ett regeringsförslag eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 45 minuter

Justering

2020-05-28

Bordläggning

2020-06-01

Debatt

2020-06-02

Beslut

2020-06-03

Regeringen vill utöka rätten till personlig assistans för personer som behöver hjälp med de grundläggande behoven andning och sondmatning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I korthet handlar beslutet om följande delar:

• Personer som behöver hjälp med andning och sondmatning ska enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ges rätt till personlig assistans för hela sitt hjälpbehov. Det kan exempelvis gälla förberedelser och efterarbete i samband med sondmatning, som rengöring av sondspruta.
• Hjälpåtgärderna ska kunna ge rätt till assistans även om vissa moment normalt skulle ingå i föräldraansvaret.
• Den utökade rätten till personlig assistans ska också gälla när personen exempelvis är i skolan.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020. Äldre bestämmelser för personlig assistans och assistansersättning gäller för tiden dessförinnan.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 49 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-06-01

Debatt

2020-06-02

Beslut

2020-06-03

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om äldrefrågor från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om en äldrelag, en reformering av äldreomsorgen och äldres rätt till särskilt boende. Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är de utredningar och det arbete som redan pågår inom området.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

11

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

15, 58 minuter

Justering

2020-01-30

Bordläggning

2020-02-12

Debatt

2020-02-13

Beslut

2020-02-13

Drygt 36,5 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid ålderdom. 14,9 miljarder ska användas till garantipension för pensionärer, 9,8 miljarder till efterlevandepension för vuxna, 10 miljarder till bostadstillägg för pensionärer och 1,2 miljarder till äldreförsörjningsstöd. Pensionsmyndigheten får 0,6 miljarder i anslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också nej till motioner med alternativa budgetförslag från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna rör bland annat höjd garantipension och höjt tak för bostadskostnader i bostadstillägget.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

16, 66 minuter

Justering

2019-12-05

Bordläggning

2019-12-12

Debatt

2019-12-13

Beslut

2019-12-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om förbättrat grundskydd för att förbättra situationen för de pensionärer som har det sämst ställt ekonomiskt. Det förbättrade grundskyddet gynnar främst kvinnor, ofta äldre och ensamstående.

Förändringarna innebär bland annat:

• Att grundnivån i garantipensionen höjs med 200 kronor per månad för alla med garantipension.
• Att bostadskostnadstaket i bostadstillägget till pensionärer höjs från 5 600 kronor till 7 000 kronor per månad.
• En likabehandling av inkomster som kommer från eget arbete införs vid beräkning av bostadstillägg till pensionärer.
• Att det införs ett fribelopp för arbetsinkomster i äldreförsörjningsstödet om 24 000 kronor per år.

Förslagen bygger på Pensionsgruppens överenskommelse i december 2017. Lagändringarna träder i kraft den 1 december 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 61 minuter

Justering

2019-10-08

Bordläggning

2019-10-15

Debatt

2019-10-16

Beslut

2019-10-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att höja åldersgränsen för när inkomstgrundad ålderspension kan tas ut från 61 till 62 års ålder, och att göra vissa anpassningar till höjningen av åldersgränsen för rätten att kvarstå i anställning till 68 år från och med 2020.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att införa ett nytt begrepp i socialförsäkringsbalken; riktålder för pension. I och med att vi lever längre ska riktåldern ersätta den norm som finns idag om att gå i pension vid 65 års ålder och ersätta den 65-årsgräns som idag finns i många socialförsäkringar och andra förmåner. Riktåldern ska istället vara ett riktmärke för när en person kan gå i pension och vissa förmåner och beräkningar i socialförsäkringen ska vara knutna till riktåldern. Regeringen avser att återkomma med lagstiftning om vilka förmåner och beräkningar som ska vara knutna till riktåldern och hur detta kan utformas.

Förslagen bygger på Pensionsgruppens överenskommelse i december 2017 och lagändringarna träder i kraft den 1 december 2019 respektive den 1 januari 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

23, 85 minuter

Justering

2019-10-08

Bordläggning

2019-10-15

Debatt

2019-10-16

Beslut

2019-10-16