Sök

Fråga 2017/18:1539 Förverkande av kriminellas tillgångar av Tomas Tobé M till Statsrådet Heléne Fritzon S Såväl Polismyndigheten som Kronofogdemyndigheten har uppmärksammat behovet av ändrad lagstiftning vad gäller distansutmätning och påpekat att en ändring av lagen hade kunnat leda till att betydligt mer egendom hade

Inlämnad

2018-06-19

Besvarare

Statsrådet Heléne Fritzon (S)

Fråga 2017/18:1538 Netanyahus censursträvanden av Jamal El-Haj S till Utrikesminister Margot Wallström S Israels regering vill förbjuda fotografering och filmning av säkerhetsstyrkor i aktion på de ockuperade områdena. En ministerkommitté gav söndagen den 17 juni klartecken för ett lagförslag som ska skydda nationell

Inlämnad

2018-06-19

Besvarare

Utrikesminister Margot Wallström (S)

Fråga 2017/18:1536 Underlag för beslut om polisutbildning i Västsverige av Penilla Gunther KD till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson S Sverige behöver fler poliser. Därför är det glädjande att en utbildning ska etableras i Västsverige. Däremot är det bekymmersamt att det finns en känsla av att processen i

Inlämnad

2018-06-19

Besvarare

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Fråga 2017/18:1535 Kommunernas verktyg mot brottslig verksamhet. av Tomas Tobé M till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson S Den lokala samverkan mot gängbrottsligheten som används i bland annat Helsingborg är ett gott exempel som visar att kommuner kan göra reell nytta i arbetet mot grov organiserad brottslighet.

Inlämnad

2018-06-19

Besvarare

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Fråga 2017/18:1534 Skydd av mötesfrihet för judiska föreningar av Margareta Cederfelt M till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson S Vid den judiska föreningen i Umeås årsmöte i slutet av maj i år fattade föreningen ett definitivt beslut om nedläggning av föreningen. Den judiska föreningen hade sagt upp sina

Inlämnad

2018-06-19

Besvarare

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Fråga 2017/18:1533 Ökad långvarig sjukfrånvaro av Margareta Cederfelt M till Socialminister Annika Strandhäll S Enligt AFA:s rapport Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro har glädjande nog den negativa utvecklingen med långvariga sjukskrivningar av vårdpersonal minskat under 2016. Dock har utvecklingen

Inlämnad

2018-06-19

Besvarare

Socialminister Annika Strandhäll (S)

Fråga 2017/18:1532 Räddningstjänstens situation av Anders Hansson M till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson S Räddningstjänsten är en viktig samhällsfunktion, och det arbete man gör som exempelvis deltidsanställd brandman går ut på tackla såväl översvämningar och torka som skogsbränder och olyckor. Vikten

Inlämnad

2018-06-19

Besvarare

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Fråga 2017/18:1531 Återkallelse av uppehållstillstånd av Johan Forssell M till Statsrådet Heléne Fritzon S Om en person vistats i Sverige längre än fyra år krävs synnerliga skäl för att ett uppehållstillstånd ska kunna återkallas. Detta innebär att även den som lämnat felaktiga uppgifter, och därigenom fått uppehållstillstånd,

Inlämnad

2018-06-19

Besvarare

Statsrådet Heléne Fritzon (S)

Fråga 2017/18:1530 Stärkt vittnesskydd av Tomas Tobé M till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson S Inte sällan föreligger det betydande bevisproblem i brottmål, särskilt de med kopplingar till organiserad kriminalitet eftersom de som kommit i kontakt med den varken vågar eller vill berätta. Ett sätt att få fram

Inlämnad

2018-06-19

Besvarare

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Fråga 2017/18:1529 Fusk i asylprocessen av Johan Forssell M till Statsrådet Heléne Fritzon S Förtroendet för svensk migrationspolitik bygger på att fattade asylbeslut är rättssäkra och håller hög kvalitet. Migrationsverket har i en stickprovskontroll bedömt att 4 procent av alla asylbeslut är felaktiga. En tiondel av

Inlämnad

2018-06-19

Besvarare

Statsrådet Heléne Fritzon (S)

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2018/19. Det gäller motionsförslag från allmänna motionstiden 2017/18 med koppling till frågan om en nationell plan för transportinfrastrukturen 2018-2029. Även eventuella nya ärenden som kan komma att skickas till trafikutskottet under resten av riksmötet 2017/18 föreslås skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-14

Bordläggning

2018-06-18

Debatt

2018-06-19

Beslut

2018-06-19

EU har inrättat ett europeiskt transportnät, TEN-T, som består av järnväg, inre vattenvägar, vägar, sjöfart och flyg, och som syftar till att främja infrastruktur och transport inom EU.

För att förhindra att projekt inom TEN-T försenas har EU-kommissionen lämnat ett förslag om att EU-ländernas plan- och tillståndsprocesser ska vara integrerade. Det betyder att samma regler ska gälla när medlemsländer hanterar en ansökan om ett projekt kopplat till detta transportnät.

Riksdagen har granskat EU-kommissionens förslag och anser inte att EU ska styra ett lands plan- och tillståndsprocesser. Riksdagen menar att det är viktigt att projekt inom TEN-T genomförs utan förseningar. Det uppnås dock bäst genom beslutsprocesser som utgår från nationella, regionala och lokala förutsättningar, kunskaper och resurser. Riksdagen befarar att förslaget skulle innebära att man inte kan fatta lika kostnadseffektiva beslut.

Riksdagen har beslutat att lämna ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, Europarådets och EU-kommissionens ordförande om detta. Ett motiverat yttrande kan beslutas av riksdagen om den anser att ett lagförslag från en EU-instans inte följer subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-14

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

EU:s förslag om att ändra i direktivet om förvaltning av vägars säkerhet går för långt. Det tycker riksdagen som lämnar ett motiverat yttrande till EU om att delar av förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

EU har lämnat ett förslag med det övergripande syftet att minska antalet dödsoffer och svårt skadade inom EU:s vägnät. Det ska bland annat göras genom att vägarna bedöms och klassificeras utifrån deras inbyggda säkerhet. I Sverige är bland annat europavägarna en del av det transportnätet. Även vägar som inte ingår i det transeuropeiska transportnätet ska omfattas av förslaget.

Riksdagen är positiv till initiativet att minska antal dödsoffer och svårt skadade i trafiken. Däremot tycker riksdagen inte att vägar utanför det transeuropeiska transportnätet ska ingå i regler på EU-nivå. Riksdagen kan bland annat inte se att det skulle krävas ingripanden från EU för att uppnå målsättningarna i form av förbättrad trafiksäkerhet på alla de slags vägar som nu föreslås.

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-14

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om hur rättsliga problem i gränsöverskridande sammanhang, som i EU:s gränsregioner, ska kunna lösas.

Riksdagen konstaterar att EU-kommissionens förslag är komplext och otydligt. Det är även oklart i vilken utsträckning det är frivilligt för medlemsstaterna att använda de åtgärder som föreslås. Förslaget saknar också en tydlig avgränsning när det gäller vilka problem och rättsområden som ska omfattas. Riksdagen påminner om att arbetsmarknadspolitik och skattepolitik är områden som medlemsländerna beslutar om själva. Eftersom det inte går att bedöma om förslaget inkräktar på medlemsländernas egen beslutsrätt går det inte heller att säga att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen, det vill säga EU:s princip om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

Riksdagen beslutade att lämna invändningar mot EU-kommissionens förslag i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och kommissionens ordförande.

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-19

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

EU-kommissionen har lagt fram förslag som gäller systemet för EU:s egna medel och bestämmelser om genomförandet av systemet för egna medel.

Riksdagen har prövat förslagen och anser att de strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag innehåller bestämmelser som går längre än vad som behövs för att nå målen med förslagen. Det gäller framför allt de tre nya egna medel som kommissionen föreslår. Riksdagen anser särskilt att det går för långt att besluta om ett nytt eget medel som bygger på intäkter från ett förslag som inte är antaget, vilket är fallet med förslaget till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

Riksdagen beslutade att lämna invändningar mot EU-kommissionens förslag i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och kommissionens ordförande.

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-19

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade inkomster och utgifter för 2018 samt förslag på ändrad användning av anslag.

Förslaget innebär att statens budget 2018 ökar med 9,5 miljarder kronor. Ökningen beror bland annat på ökade medel för statens bidrag till läkemedelsförmånerna och ersättningar till kommuner för kostnader i samband med mottagandet av ensamkommande barn och unga. Statens inkomster beräknas minska med 0,01 miljarder kronor.

Regeringen föreslår också att så kallade beställningsbemyndiganden och andra ekonomiska åtaganden höjs. Beställningsbemyndiganden handlar om åtaganden som innebär framtida utgifter. Höjningen är totalt 37 miljarder kronor och beror bland annat på satsningar på kollektivtrafik, cykelåtgärder och bostadsbyggande i kommuner och landsting i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 21 minuter

Justering

2018-06-14

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

Europeiska globaliseringsfonden är en fond med syfte att ge stöd till arbetstagare som blivit uppsagda till följd av globaliseringen eller på grund av ekonomisk kris. Stödet kan också ges till egenföretagare vars verksamhet har upphört. EU-kommissionen har i samband med sitt förslag till nästa långtidsbudget för 2021-2027 förslagit en förlängning av Europeiska globaliseringsfonden. Enligt förslaget ska fonden omfatta fler personer, bli mer flexibel och hjälpa personer att anpassa sig till dagens förändrade och mer digitaliserade arbetsmarknad.

Fondens mål är att visa solidaritet med och stödja arbetstagare som har sagts upp. Riksdagen anser att sysselsättnings- och socialpolitik, och särskilt arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ska hanteras av medlemsländerna själva. EU:s roll bör endast vara stödjande och kompletterande. Riksdagen menar att förslaget därmed strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas så effektivt och nära medborgarna som möjligt. Riksdagen lämnar ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2018-06-19

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

Fråga 2017/18:1537 Fängelsestraff för fler brott av Mikael Oscarsson KD till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson S Svensk polis gör ett fantastiskt arbete. Men många poliser vittnar om en frustration över att den verkliga straffpåföljden av brottslighet i många fall blir alltför liten. Framför allt gäller detta personer

Inlämnad

2018-06-18

Besvarare

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Fråga 2017/18:1528 Arbetsförmedlingen av Lars Hjälmered M till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson S I Svenskt Näringslivs nya rapport Jobbskaparnas bokslut. En inventering av regeringens initiativ 2014-2018 antyds att 53 av de 92 reformer för företagande som den rödgröna regeringen har genomfört

Inlämnad

2018-06-18

Besvarare

Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)

Fråga 2017/18:1527 Återvinning av långlivade plastprodukter av Ola Johansson C till Miljöminister Karolina Skog MP Runt omkring i landet finns enorma mängder långlivade plastprodukter som i dag inte går till återvinning. Ett sådant exempel är att det finns ca 100 miljoner kvadratmeter plastgolv runt omkring i landet som

Inlämnad

2018-06-18

Besvarare

Miljöminister Karolina Skog (MP)