Sök

Målen och motiven för Sveriges bidrag till internationella militärinsatser ska lyftas fram på ett mer konkret sätt i regeringens propositioner. Det framgår i en skrivelse från regeringen som utrikesutskottet har granskat. Bakgrunden till skrivelsen är Riksrevisionens granskning av de svenska bidragen till internationella insatser för fred och säkerhet i världen.

Utskottet välkomnar att regeringen, i samband med budgetpropositionen för 2012, har vidareutvecklat informationen till riksdagen om de svenska bidragen till internationella insatser. Syftet är att bättre kunna ge en samlad bild av omfattning, lokalisering och kostnader. Utskottet ser positivt på att regeringen vill skärpa kraven på resultatredovisning för de internationella krishanteringsinsatser där Sverige bidrar med civil personal. Utskottet anser att redovisningen av utgifterna för militära insatser är ändamålsenlig. Man delar regeringens bedömning att en allt större efterfrågan på personal till internationella insatser kräver att formerna för deltagandet utvecklas. Utskottet lyfter bland annat fram att utlandstjänstgöring i en internationell insats på ett tydligare sätt bör ses som meriterande för personal på myndigheterna. Såväl regering som utskottet anser att civila och militära insatser ska samverka och förstärka varandra. Samtidigt är det viktigt att biståndsinsatser inte blandas samman med militära insatser. Både regeringen och utskottet poängterar att freds- och säkerhetsfrämjande insatser är omfattande och komplexa. Detta ställer höga krav på flexibiliteten hos de involverade myndigheterna, samtidigt som de flesta myndigheterna har andra huvudsakliga uppgifter än att delta i krishanteringsinsatser.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 63 minuter

Beredning

2011-12-15

Justering

2012-02-14

Debatt

2012-02-29

Beslut

2012-02-29

Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2012. De initiativen som kommissionen aviserar är till stor del inriktade på hanteringen av den ekonomiska krisen och ekonomisk återhämtning genom Europa 2020-strategin och den inre marknaden.

Utskottet framhåller att det är viktigt att respekten återställs för stabilitets- och tillväxtpakten men betonar att vissa åtgärder inte lämpar sig för harmonisering på EU-nivå. Utskottet hänvisar bland annat till kommissionens förslag om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag som enligt riksdagen strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen har också gått emot kommissionens förslag om en skatt på finansiella transaktioner och en ny form av mervärdesbaserad avgift.

Utskottet understryker också vikten av att de akuta insatser som måste göras till följd av den ekonomiska krisen kompletteras med långsiktiga insatser för att öka EU:s konkurrenskraft. En öppnare arbetsmarknad bör bejakas, både inom EU och i förhållande till övriga världen. Samtidigt understryker utskottet att sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitiken är och ska förbli ett nationellt ansvar.

När det gäller EU:s långtidsbudget menar utskottet att budgeten bör reformeras och moderniseras. Det är särskilt viktigt att restriktivitet ska prägla budgetpolitiken i EU. Storleken på budgeten bör frysas i reala termer.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

29, 116 minuter

Beredning

2011-11-22

Justering

2012-02-14

Debatt

2012-02-22

Beslut

2012-02-22

Näringsutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om framtidens belysning. Syftet med grönboken är att starta en debatt om vilka åtgärder som krävs på unionsnivå för att skynda på spridningen av energieffektiv belysning och på så sätt minska EU:s energiförbrukning. Utskottet välkomnar kommissionens initiativ till diskussion men saknar en marknadsöversyn över befintliga och kommande belysningstekniker. Vidare anser utskottet att detaljreglering på unionsnivå som inte tillåter lösningar som är anpassade till lokala och regionala förhållanden bör undvikas. Riksdagen beslutade att lägga utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickas utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-02-14

Debatt

2012-02-22

Beslut

2012-02-22

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om immaterialrättsliga frågor. Orsakerna är att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp och att riksdagen tidigare tagit ställning i övriga frågor.

Motionerna handlar bland annat om fildelning och åtgärder mot piratkopiering. Andra motioner tar upp patentfrågor och den så kallade privatkopieringsersättningen som tillverkare av till exempel dvd-skivor, externa hårddiskar och usb-minnen betalar.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

10

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

8, 43 minuter

Justering

2012-01-24

Debatt

2012-02-15

Beslut

2012-02-16

Inlämnad

2012-01-31

Förslag

2

Utskottsberedning

2011/12:FöU6

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag för att främja exporten för små och medelstora företag på marknader inom och utanför EU strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen beslutade att skicka ett så kallat motiverat yttrande till EU. Enligt subsidiaritetsprincipen ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt.

Förslaget ingår i ett större program för att stärka konkurrenskraften hos små och medelstora företag. Under perioden 2014-2020 föreslår EU-kommissionen att cirka 2,5 miljarder euro ska användas för att:

• förbättra grundförutsättningarna för konkurrenskraft och hållbarhet för företagen inom EU.
• stärka entreprenörskapet.
• underlätta tillgången till kapital för små och medelstora företag.
• göra det lättare för små och medelstora företag att etablera sig på marknader inom och utanför EU.

Näringsutskottet som har granskat förslaget anser att den delen som rör handelsfrämjande strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet hänvisar till de insatser som redan finns på nationell nivå i EU-länderna. EU-kommissionens viktigaste roll inom handelspolitiken är att bidra till ökad frihandel och att värna om fungerande och öppna handelsregelverk mellan EU och andra länder. I övrigt ska EU-kommissionen fokusera på de marknader där EU-länderna saknar egna handelsfrämjande insatser, anser utskottet.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-01-31

Debatt

2012-02-01

Beslut

2012-02-01

Inlämnad

2012-01-20

Förslag

4

Utskottsberedning

2011/12:UU7

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Inlämnad

2012-01-20

Förslag

1

Utskottsberedning

2011/12:UU7

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2012-01-20

Förslag

3

Utskottsberedning

2011/12:UU7

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Inlämnad

2012-01-20

Förslag

2

Utskottsberedning

2011/12:UU7

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Inlämnad

2012-01-20

Förslag

1

Utskottsberedning

2011/12:FöU4

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Näringsutskottet har utifrån subsidiaritetsprincipen granskat EU-kommissionens förslag till förordning om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer. Enligt subsidiaritetsprincipen ska beslut inom EU tas på den nivå där det är effektivast och så nära medborgarna som möjligt. Syftet med EU-kommissionens förslag är att främja projekt inom energiinfrastruktur som är av europeiskt intresse och berör fler än ett EU-land.

Eftersom insatserna är gränsöverskridande anser utskottet att det finns skäl att samordna dem på EU-nivå och att förslaget därför inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet menar dock att förslaget inte är oproblematiskt och understryker att det inte får leda till att det nationella självbestämmandet begränsas. Rriksdagen beslutade att inte yttra sig till EU om förslaget utan avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2011-12-13

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20

Under nästa år ska 3,4 miljarder kronor satsas på regional tillväxt. Det föreslår regeringen i budgeten för 2012. Pengarna ska gå till olika regionala tillväxtåtgärder och till transportbidrag. Summan innefattar även EU-medel för regionalpolitiska satsningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

14, 56 minuter

Justering

2011-12-06

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2012 om cirka 6 miljoner kronor till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen konstaterar att målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag, för att på det sättet bryta utanförskapet. I budgetpropositionen finns dels generella satsningar till exempel på forskning, innovation och konkurrensfrämjande åtgärder, dels mer riktade satsningar till exempel för att främja företagande bland kvinnor och personer med utländsk bakgrund.

Riksdagen gav också regeringen i uppdrag att lösa frågan om ansvar och långsiktig basfinansiering för Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ). Riksdagen kom med en sådan uppmaning till regeringen 2009. Riksdagen konstaterar att frågan inte är slutbehandlad och vill att regeringen återkommer med de förslag om institutets verksamhet som krävs, efter att den utvärdering av SIQ som regeringen har planerat är klar.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

43, 151 minuter

Justering

2011-12-06

Debatt

2011-12-19

Beslut

2011-12-20

Riksdagen beslutade att Sverige ska få leda den nordiska stridsgruppen, som står till EU:s förfogande, tidigast under 2015. Ett villkor för Sveriges ledarskap är att EU:s stridsgrupper, åtminstone de som Sverige deltar i, ska kunna ställas till FN:s förfogande. Regeringen ska ta initiativ till en översyn av hur stridsgrupperna ska användas. En förutsättning är också att regeringen tillsätter den parlamentariska luftförsvarsutredning som riksdagen begärde våren 2011. Utredningen ska fokusera på tiden efter 2040 och analysera helheten inom luftförsvaret. När det gäller uppgradering av JAS 39 Gripen kan regeringen föreslå en sådan i en proposition till riksdagen. Detta blir sedan i så fall en förutsättning för utredningens arbete. För att Sverige slutgiltigt ska ta på sig ledaransvaret för den nordiska stridsgruppen krävs ytterligare ett riksdagsbeslut.

Riksdagen sa i övrigt ja till regeringens förslag till budgetanslag 2012 för försvaret och samhällets krisberedskap. Anslagen kommer att uppgå till 45,5 miljarder kronor. Stora budgetposter är Försvarsmaktens förbandsverksamhet och Försvarsmaktens materielanslag. Stora satsningar ska göras på beställningar av försvarsmateriel nästa år.

Försvarsmaktens logistikverksamhet - som bland annat omfattar inköp, service och förråd - ska rationaliseras. Resurserna som frigörs ska användas till Försvarsmaktens nya organisation. Riksdagen beslutade på förslag från försvarsutskottet att regeringen ska återkomma med ett förslag på hur rationaliseringen av logistikorganisationen ska gå till.

Riksdagen sa också ja till försvarsutskottets förslag om att budgetanslagen till de frivilliga försvarsorgansiationerna ska återinföras i budgetpropositionen.

Utöver detta fick en reservation om objektsramar från S,V och MP stöd från riksdagen. Beslutet innebär att regeringen ska redovisa materielprojekt mer utförligt för riksdagen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

10

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

91, 276 minuter

Beredning

2011-10-27

Justering

2011-12-01

Debatt

2011-12-15

Beslut

2011-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om att biståndsramen för 2012 ska vara 35,8 miljarder kronor. Det motsvarar 1 procent av den beräknade bruttonationalinkomsten (BNI). Utgiftsområdet Internationellt bistånd får drygt 30 miljarder kronor under 2012. Mest pengar går till biståndsverksamhet (27,9 miljarder) och reformsamarbete i Östeuropa (1,3 miljarder). Riksdagen anser i likhet med regeringen att de tre tematiska prioriteringarna för utvecklingssamarbetet under mandatperioden bör kvarstå och preciseras. Prioriteringarna är demokrati och mänskliga rättigheter, miljö och klimat respektive främjande av jämställdhet och kvinnors roll i utveckling.

Riksdagen behandlade också regeringens skrivelse Biståndets resultat - tema jämställdhet och kvinnors roll för utveckling. Där har regeringen redogjort för resultat från Sveriges internationella utvecklingssamarbete och reformsamarbetet i Östeuropa. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

21

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

41, 143 minuter

Beredning

2011-10-25

Justering

2011-11-29

Debatt

2011-12-12

Beslut

2011-12-14

• Anslagen för energi ska uppgå till cirka 2,9 miljarder kronor 2012.
• En investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät för perioden 2012-2014 godkänns. Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk som sköter stamnätet för elkraft. Affärsverket ska också få finansiella befogenheter för 2012, som bland annat innebär att det får ta lån på upp till 6 miljarder kronor.
• Uttaget av avgiften för elberedskapsavgiften ska få uppgå till högst 255 miljoner kronor 2012. Elberedskapsavgiften finansierar delar av Svenska Kraftnäts arbete.
• Regeringen får mandat att låta Svenska kraftnät förvärva svenska statens andel av tillgångarna i Swe-Pol Link AB och därefter likvidera detta bolag. Swe-Pol Link AB är en koncern som äger och driver en likströmsförbindelse mellan Sverige och Polen.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

49, 163 minuter

Justering

2011-11-24

Debatt

2011-12-07

Beslut

2011-12-07

Försvarsmakten är en viktig stödresurs för samhällets beredskap vid kriser, till exempel vid allvarliga stormar och olyckor. Enligt regeringen ska myndigheten ge stöd till samhället utifrån "befintlig förmåga och befintliga resurser". Riksdagen konstaterar dock att regeringen inte har preciserat i sin styrning vad denna uppgift innebär. Otydligheten gör det dessutom svårt att följa upp Försvarsmaktens planering och förberedelser för uppgiften. Riksdagen ger därför regeringen i uppdrag att förtydliga Försvarsmaktens roll och att tydligare följer upp Försvarsmaktens planering.

Samhällets krisberedskap bygger på en omfattande samverkan mellan aktörer på alla nivåer och inom alla samhällssektorer. Myndigheter, landsting, kommuner och andra civila aktörer måste samverka aktivt. Riksdagen konstaterar dock att samverkansformerna har vissa brister och vill därför att regeringen får i uppdrag att säkerställa att samverkan sker mellan Försvarsmakten och det övriga samhället.

Riksdagen uppmanar regeringen att återkomma med en redovisning av vilka åtgärder den vidtagit.

Riksdagens beslut grundar sig på en motion från Miljöpartiet. Motionen är en så kallad följdmotion på en skrivelse från regeringen, där regeringen redovisar sin bedömning av Riksrevisionens granskning av Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser. Förslagen i Miljöpartiets motion är identiska med Riksrevisionens rekommendationer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 34 minuter

Beredning

2011-11-15

Justering

2011-11-29

Debatt

2012-02-01

Beslut

2012-02-01