All avfallshantering som kan orsaka en förorening som är skadlig för människors hälsa kommer att bli straffbart. Det blir också straffbart med alla former av avfallshantering som kan skada djur, natur eller miljön.

I dag är det bara ett brott när den skadliga avfallshanteringen handlar om förvaring eller borttagning av avfall. Men nu utökas alltså det straffbara området för den här typen av miljöbrott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Beslutet innebär att den svenska lagen kommer att stämma överens bättre med ett direktiv från EU.

De nya reglerna börjar gälla 1 maj 2016.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

16, 64 minuter

Justering

2016-02-11

Bordläggning

2016-02-24

Debatt

2016-02-25

Beslut

2016-03-02

Miljö- och jordbruksutskottet har granskat regeringens skrivelse om en rapport från Riksrevisionen. I rapporten redogör revisionen för ekonomiska risker för staten när det gäller gruvavfall.

Gruvverksamhet har en betydande miljöpåverkan och enligt miljörätten är det förorenaren som ska betala för bland annat efterbehandling av gruvavfall. Om verksamhetsutövaren går i konkurs och inte kan fullfölja sina skyldigheter ska staten kunna ta över säkerheten. Riksrevisionen har nu granskat om det nuvarande systemet minimerar risken för att staten ska behöva betala för efterbehandling av nedlagda gruvverksamheter.

Revisionen har kommit fram till att det finns problem i systemet, bland annat är miljötillsynen i gruvverksamheterna inte tillräcklig och det finns också problem med hur de ekonomiska säkerheterna fastställs och bevakas.

Regeringen redogör i sin skrivelse för att den har börjat utreda om det finns insatser eller åtgärder som på ett bättre sätt kan se till att det finns tillräckliga ekonomiska säkerheter. Regeringen har också gett Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning i uppdrag att ta fram en långsiktig strategi för hantering av gruvavfall, att utvärdera saneringsmetoder och att kartlägga kostnader.

Utskottet konstaterar att regeringen har påbörjat ett arbete för att analysera förutsättningar för nya modeller när det gäller ekonomiska säkerheter och gruvavfall.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till de motioner som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade bland annat om en översyn av miljöbalken och av regelverket för gruvnäringen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Justering

2016-08-24

Bordläggning

2016-09-27

Debatt

2016-09-28

Beslut

2016-09-28

EVA-LENA JANSSON Riksdagsledamot S 2016-08-03 Dnr 2908-2015/16 Begäran om granskning av dåvarande ministrarna Annie Lööf och Catharina Elmsäter-Svärds agerande med anledning av ett brev från EU:s industrikommissionär I ett brev som diarieförts på näringsdepartementet den 8 augusti 2012 uppmanar dåvarande industrikommissionären

EU-NÄMNDEN PROTOKOLL SAMMANTRÄDE 2015/16:55 DATUM 2016-07-18 telefonsammanträde TID 07:15 07:45 NÄRVARANDE Se bilaga 1 Anm. Resultatet av samrådet i EU-nämnden framgår av de uppteckningarna från sammanträdet. I protokollet har detta vid resp. ämne anmärkts med I stöd för regeringens ståndpunkt eller II stöd för

EU-NÄMNDEN PROTOKOLL SAMMANTRÄDE 2015/16:54 DATUM 2016-07-15 TID 10:00 11:10 NÄRVARANDE Se bilaga 1 Anm. Resultatet av samrådet i EU-nämnden framgår av de uppteckningarna från sammanträdet. I protokollet har detta vid resp. ämne anmärkts med I stöd för regeringens ståndpunkt eller II stöd för regeringens redovisade

EU-NÄMNDEN PROTOKOLL SAMMANTRÄDE 2015/16:53 DATUM 2016-07-08 TID 10:00 11:00 NÄRVARANDE Se bilaga 1 Anm. Resultatet av samrådet i EU-nämnden framgår av de uppteckningarna från sammanträdet. I protokollet har detta vid resp. ämne anmärkts med I stöd för regeringens ståndpunkt eller II stöd för regeringens redovisade

EU-NÄMNDEN PROTOKOLL SAMMANTRÄDE 2015/16:52 DATUM 2016-06-30 TID 16:3017:45 NÄRVARANDE Se bilaga 1 Anm. Resultatet av samrådet i EU-nämnden framgår av de uppteckningarna från sammanträdet. I protokollet har detta vid resp. ämne anmärkts med I stöd för regeringens ståndpunkt eller II stöd för regeringens redovisade

EU-NÄMNDEN PROTOKOLL SAMMANTRÄDE 2015/16:51 DATUM 2016-06-28 TID 08:0009:40 NÄRVARANDE Se bilaga 1 Anm. Resultatet av samrådet i EU-nämnden framgår av de uppteckningarna från sammanträdet. I protokollet har detta vid resp. ämne anmärkts med I stöd för regeringens ståndpunkt eller II stöd för regeringens redovisade

JOSEF FRANSSON Riksdagsledamot SD 2016-06-22 Dnr 2714-2015/16 Hemställan om granskning av statsrådet Margot Wallström Tisdagen den 21 juni 2016 behandlade kammaren Socialförsäkringsutskottets betänkande 2015/16:SfU16. Betänkandet behandlade bland annat en av de viktigaste frågorna i vår tid, nämligen att kraftigt

EU-NÄMNDEN PROTOKOLL SAMMANTRÄDE 2015/16:50 DATUM 2016-06-22 TID 14:0016:00 NÄRVARANDE Se bilaga 1 Anm. Resultatet av samrådet i EU-nämnden framgår av de uppteckningarna från sammanträdet. I protokollet har detta vid resp. ämne anmärkts med I stöd för regeringens ståndpunkt eller II stöd för regeringens redovisade

MARIA ABRAHAMSSON Riksdagsledamot M 2016-06-17 Dnr 2634-2015/16 Begäran om granskning av statsministerns efterlevnad av konstitutionsutskottets uttalande vad gäller tidigare statsråds medverkan i utskottets granskning Konstitutionsutskottet har i betänkandet 2015/16:KU10 uttalat att mot bakgrund av kontrollmaktens

EU-NÄMNDEN PROTOKOLL SAMMANTRÄDE 2015/16:49 DATUM 2016-06-17 TID 08.3010.45 NÄRVARANDE Se bilaga 1 Anm. Resultatet av samrådet i EU-nämnden framgår av de uppteckningarna från sammanträdet. I protokollet har detta vid resp. ämne anmärkts med I stöd för regeringens ståndpunkt eller II stöd för regeringens redovisade

Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål i grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska få överlämnas på entreprenad till en annan skolhuvudman. Även fjärrundervisning i modersmål eller studiehandledning på modersmål ska få överlämnas på entreprenad till en annan skolhuvudman.

Idag saknas det möjlighet för till exempel en kommun att vara beställare av entreprenad när det gäller modersmålsundervisning. En kommun kan inte heller enligt de nuvarande reglerna vara utförare av entreprenad. De nya möjligheterna kan till exempel innebära att en kommun sluter avtal med en annan kommun om att utföra modersmålsundervisning eller studiehandledning på modersmålet. Det får dock endast ske om kommunen gjort ansträngningar för att anordna utbildningen inom den egna organisationen.

Riksdagen sa ja till det här förslaget från regeringen. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2016.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 33 minuter

Justering

2016-06-16

Bordläggning

2016-06-20

Debatt

2016-06-21

Beslut

2016-06-21

Riksdagen har behandlat en utvärdering av Riksbankens penningpolitik för åren 2010-2015. I samband med detta riktade riksdagen två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen ska så fort som möjligt tillsätta en parlamentarisk utredning av det svenska penningpolitiska ramverket och riksbankslagen.
• Regeringen ska också snarast lämna förslag om Riksbankens finansiella oberoende utifrån resultatet av den nyligen genomförda så kallade Flamutredningen och tillhörande remissynpunkter.

Regeringen bör även presentera ett sammanhållet och tydligt ramverk för den svenska makrotillsynen, det vill säga tillsynen av stabiliteten i det finansiella systemet som helhet. Riksdagen utgår vidare ifrån att Riksbanken tar till sig av de rekommendationer som finns i utvärderingen av penningpolitiken och fortsätter med sitt utvecklingsarbete av prognosmetoder, modeller och uppföljning.

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

3, 27 minuter

Justering

2016-06-16

Bordläggning

2016-06-20

Debatt

2016-06-21

Beslut

2016-06-21

Riksdagen säger i stort ja till regeringens förslag om ändrade inkomster och utgifter för 2016. Utöver regeringens förslag anser riksdagen att ramen för utgiftsområde Migration och anslaget för ersättning av bostadskostnader inom utgiftsområdet ska minskas med 200 miljoner kronor. Detta som en följd av riksdagens tidigare beslut om att ändra rätten till bistånd för vissa utlänningar.

Regeringens förslag i vårändringsbudgeten för 2016 innebär sammantaget att de medel som tilldelas statens budget ökar med 27,4 miljarder kronor netto. Statens inkomster beräknas minska med 0,5 miljarder kronor.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Justering

2016-06-16

Bordläggning

2016-06-20

Debatt

2016-06-21

Beslut

2016-06-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i den ekonomiska vårpropositionen.

Tillväxten i den svenska ekonomin väntas vara fortsatt stark 2016 för att sakta in något nästa år. Sysselsättningen ökar eftersom den sammantagna produktionen bedöms bli större än i regeringens tidigare prognos. Även arbetskraften växer snabbare till följd av många nyanlända, vilket också innebär att arbetslösheten ökar successivt. Den globala ekonomin präglas av fortsatt stora osäkerheter.

Riksdagen välkomnar regeringens omläggning av finanspolitiken i en mer ansvarsfull riktning. Det finansiella sparandet avviker emellertid från den målsatta nivån på 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. Det är viktigt att bygga upp marginaler för att möta framtida konjunkturnedgångar. Samtidigt anser riksdagen att det är rimligt att exceptionella händelser som ett stort antal människor på flykt hanteras utan krav på kortsiktiga budgetförstärkningar.

Det finansiella sparandet stärks från och med 2018 för att uppgå till 36 miljarder kronor, motsvarande 0,7 procent av BNP, 2020. Utgiftstaken bedöms till 1 392 miljarder kronor och 1 466 miljarder kronor för 2019 och 2020.

Regeringens mål att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020 är ambitiöst och ställer höga krav på politiken, inte minst mot bakgrund av att många människor kommer att vara nya på arbetsmarknaden under de kommande åren. Riksdagen står bakom regeringens jobbagenda och konstaterar att satsningar på välfärden också är en central del i regeringens jobbpolitik.

Riksdagen ser också positivt på regeringens inriktning och ambitioner för utbildning, klimatpolitik samt prioriteringar för att stärka välfärden.

2016 års ekonomiska vårproposition bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

1

Reservationer

5 

Justering

2016-06-16

Bordläggning

2016-06-20

Debatt

2016-06-21

Beslut

2016-06-21

EU-kommissionen vill ersätta den nuvarande förordningen om konsumentskyddssamarbete med en ny förordning, som är mer anpassad till den digitala ekonomin och den ökande handeln över gränserna inom EU.

Riksdagen håller med EU-kommissionen om att samarbetet mellan de nationella myndigheter som har ansvar för konsumentskyddet behöver bli bättre och bör regleras på EU-nivå. Däremot anser riksdagen att delar av förslaget går längre än vad som behövs för att nå målen och därmed strider mot subsidiaritetsprincipen, som innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt samtidigt som det är effektivt. Riksdagen tänker därför lämna ett motiverat yttrande om detta till EU:s beslutande institutioner. Det innebär att riksdagen lämnar in ett yttrande där den förklarar varför Sverige anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen.

Om en tredjedel av de nationella parlamenten i EU-länderna anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lagt förslaget, oftast EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Justering

2016-06-16

Bordläggning

2016-06-21

Debatt

2016-06-22

Beslut

2016-06-22

RIKSDAGEN KONSTITUTIONSUTSKOTTET SÄRSKILT PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2015/16:52 DATUM 2016-06-16 TID 10.3010.40 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade särskilt protokoll 2015/16:51. 2 Granskning hösten 2016 Utskottet uppdrog åt kansliet att förbereda granskning i följande ämnen.

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2015 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen.

Enligt Riksrevisionens uppfattning ger stiftelsens årsredovisning tillsammans med förvaltningsberättelsen och övrig information en rättvisande bild. Riksrevisionen har också granskat styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och funnit att varken styrelsen eller verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen eller årsredovisningslagen. Däremot anser Riksrevisionen att styrelseledamot eller den verkställande direktören har handlat i strid med stiftelsens stadgar. Som grund anför Riksrevisionen att arvoden till styrelseledamöter har betalats ut i strid med den så kallade arvodeslagen. RJ:s praxis för arvodesutbetalning har inte uppmärksammats av revisionen tidigare.

Utbildningsutskottet, som granskat redogörelserna, noterar att styrelsen har vidtagit åtgärder och överväger ytterligare åtgärder med anledning av Riksrevisionens uttalanden. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2016-06-14

Bordläggning

2016-06-20

Debatt

2016-06-21

Beslut

2016-06-21

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2015. Årsredovisningen för staten är ett komplement till budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget.

Riksdagen är positiv till regeringens ambition att löpande förtydliga redovisningen och förbättra transparensen i årsredovisningen. 2015 präglades av flera exceptionella händelser vilket gör det än viktigare med tydlighet och transparens vid redovisning av genomförda åtgärder.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2016-06-16

Bordläggning

2016-06-20

Debatt

2016-06-21

Beslut

2016-06-21