Sök

Regeringen föreslår att nuvarande regler om lagring och tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation i brottsbekämpande syfte, så kallad datalagring, ska anpassas till EU-lagstiftning. Det är mycket viktigt för brottsbekämpande myndigheter att få tillgång till elektronisk kommunikation, till exempel från teleoperatörer. Enligt regeringen kräver dock EU-rätten att datalagringsskyldigheten begränsas jämfört med dagens regler.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2019.

Riksdagen tycker dock att regeringens förslag begränsar datalagringsskyldigheten för mycket med bakgrund mot de brottsbekämpande myndigheternas behov av lagrade uppgifter. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över omfattningen av datalagringsskyldigheten. Enligt riksdagen bör datalagringen utökas och vara så långtgående som det är möjligt enligt EU-reglerna.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag på området.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

10, 47 minuter

Justering

2019-06-11

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-19

RIKSDAGEN JUSTITIEUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2018/19:32 DATUM 2019-06-11 TID 11.00-12.15 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Besök av rättschef Martin Valfridsson, Polismyndigheten Martin Valfridsson, rättschef Polismyndigheten, Magnus Roglert, enhetschef, enheten för förvaltningsrätt och Maria Thulin, processledare

Regeringen bör utreda antalet vapen i en vapengarderob, tidsbegränsade vapenlicenser och reglerna för att ta med sig vapen inom EU. Det tycker riksdagen som riktar uppmaningar, tillkännagivanden, om det till regeringen. Riksdagen gör även ytterligare tillkännagivanden som rör skärpta straff för vapenbrott och smuggling av vapen, avskaffat krav på tillstånd för ljuddämpare och översyn av vapenlagstiftningen.

Tillkännagivandena kom när riksdagen behandlade cirka 70 förslag i motioner om vapenfrågor från den allmänna motionstiden 2018. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom det redan pågår utredningar och beredning inom de områden som motionerna berör. Motionerna handlar bland annat om rättshjälp i vapenlicensmål, en ny tillståndsmyndighet och förvaring av vapen och ammunition.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

29

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

20, 79 minuter

Justering

2019-06-11

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om bland annat en ny lag som ska göra att Säkerhetspolisen och Nationella operativa avdelningen i Polismyndigheten (Noa) får utökad tillgång till uppgifter från signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

Dagens regelverk tillämpas på ett sätt som innebär att Säkerhetspolisen och Noa inte får tillgång till uppgifter från signalspaning när det gäller företeelser som myndigheterna bedriver en förundersökning om. Regeringens lagförslag innebär att Säkerhetspolisen och Noa kan bestämma inriktningen av signalspaning och ta emot underrättelser med inhämtade uppgifter även om det pågår en förundersökning. Uppgifterna får inte användas för att utreda brott.

Riksdagen välkomnar förslaget och bedömer att det påtagligt kan förbättra polisens förmåga att identifiera och motverka hot mot Sveriges säkerhet. Förslagen har sin bakgrund i en politisk överenskommelse om åtgärder mot terrorism som Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna ingick i juni 2017.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2019.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Justering

2019-06-11

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-19

RIKSDAGEN JUSTITIEUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2018/19:31 DATUM 2019-05-28 TID 11.00-11.35 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Regeringen lämnade information inför RIF-råd den 6-7 juni 2019 Inrikesminister Mikael Damberg och statssekreterare Catharina Espmark med medarbetare lämnade information. 2 Justering

RIKSDAGEN JUSTITIEUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2018/19:30 DATUM 2019-05-16 TID 10.00-10.25 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2018/19:JuU29 2 Personuppgiftsbehandling i viss verksamhet som rör allmän ordning och säkerhet anpassningar till EU:s dataskyddsreform

Riksdagen har beslutat om en ny kustbevakningsdatalag och förändringar i några andra lagar som styr hur personuppgifter ska behandlas i verksamhet som rör allmän ordning och säkerhet. Ändringarna anpassar svenska lagar till EU:s dataskyddsreform. Även reglerna för hur personuppgifter ska behandlas förenklas i vissa situationer, till exempel när en person frivilligt betalar de böter han eller hon har blivit dömd till.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förändringarna börjar gälla den 30 juni 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-05-16

Bordläggning

2019-05-27

Debatt

2019-05-28

Beslut

2019-05-28

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i brottsbalken och i fängelselagen. Syftet med lagändringarna är att stärka möjligheterna för Kriminalvården att vidta kontroll- och stödåtgärder för dem som friges villkorligt från ett fängelsestraff.

Ändringarna innebär bland annat att övervakningstiden efter villkorlig frigivning förlängs, att möjligheten att föreskriva villkor om vad som ska gälla efter den villkorliga frigivningen utökas och att möjligheten att förverka villkorligt medgiven frihet på grund av misskötsamhet under den villkorliga frigivningen utvidgas. Ändringarna innebär också att Kriminalvården ska kunna fatta beslut om elektronisk övervakning av den frigivne för att kontrollera att en föreskrift följs. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Riksdagen riktade även två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen med anledning av förslag i motioner. Förslagen rör i korthet följande frågor:

• En tydligare koppling mellan bristande deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och frågan om villkorlig frigivning.
• En reformering av systemet med villkorlig frigivning där större hänsyn bland annat tas till hur den intagne skött sig under strafftiden.

 

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

38, 89 minuter

Justering

2019-05-09

Bordläggning

2019-05-14

Debatt

2019-05-15

Beslut

2019-05-15

Regeringen anser att ordningen och säkerheten i domstolarna måste stärkas och föreslår därför lagändringar för att öka tryggheten i lokalerna.

Konkret innebär förslaget att rädda och utsatta brottsoffer ska få bättre möjlighet att delta i domstolssammanträden genom videokonferens och att åhörare ska kunna hänvisas till en sidosal eller helt utvisas från rättssalen på grund av ordnings- eller säkerhetsskäl. På det viset ska förhörspersonen kunna lämna sina uppgifter utan att känna sig störd eller hotad. Förbudet mot att fotografera i rättssalen ska utvidgas så att det även gäller fotografering in i rättssalen och straffskalan för brott mot förbudet ska skärpas. Elektronisk utrustning som åhörare har med sig i rättssalen ska som huvudregel vara avstängd och undanstoppad.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 22 minuter

Justering

2019-05-09

Bordläggning

2019-05-14

Debatt

2019-05-15

Beslut

2019-05-15

RIKSDAGEN JUSTITIEUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2018/19:29 DATUM 2019-05-09 TID 10.00-10.10 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Beslut om närvaro Utskottet beslutade att praktikanten Liva Smetana fick närvara vid sammanträdet. 2 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2018/19:28. 3 Stärkt ordning

Brottsbalken ändras. Straffbestämmelsen om så kallat subventionsmissbruk gradindelas så att ett grovt brott med beteckningen grovt subventionsmissbruk införs i lagen. Straffet blir fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Lagändringen görs för att genomföra ett EU-direktiv som handlar om att bekämpa bedrägerier mot EU:s finansiella intressen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-05-09

Bordläggning

2019-05-14

Debatt

2019-05-15

Beslut

2019-05-15

RIKSDAGEN JUSTITIEUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2018/19:28 DATUM 2019-05-07 TID 11.00-11.05 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2018/19:27. 2 Riksdagens skrivelser till regeringen åtgärder under 2018 JuU2y Utskottet fortsatte behandlingen av yttrande till

2016 antog EU det så kallade barnrättsdirektivet, som ska garantera att barn som är misstänkta eller åtalade för brott behandlas på ett rättssäkert sätt. Nu föreslår regeringen ett antal ändringar i svenska lagar, bland annat för att införa direktivet i svensk rätt. Regeringen föreslår att åklagare i vissa fall ska bli skyldiga att anmäla en försvarare till rätten som olämplig. För att undvika att den åtalade eller misstänkte står utan försvarare ska domstolen i vissa fall kunna utse en offentlig försvarare utöver den försvarare som den misstänkte själv har utsett. Ett barn som blir myndig medan han eller hon är frihetsberövad ska i vissa fall kunna fortsätta vara placerad tillsammans med andra barn.

Regeringen föreslår också att arbetsgivare ska få ökade möjligheter att ersätta en offentlig funktionär för hans eller hennes rättegångskostnader och att övervakningsnämnderna ska få möjlighet att lämna information om förenklad delgivning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna gäller från den 11 juni 2019. Riksdagen sa också nej till fyra förslag i motioner som rör lagändringarna med anledning av barnrättsdirektivet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 8 minuter

Justering

2019-04-25

Bordläggning

2019-05-06

Debatt

2019-05-07

Beslut

2019-05-08

RIKSDAGEN JUSTITIEUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2018/19:27 DATUM 2019-05-02 TID 10.00-10.05 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2018/19:26. 2 Riksdagens skrivelser till regeringen åtgärder under 2018 JuU2y Utskottet fortsatte behandlingen av yttrande till

När en hyresgäst eller ägare av en bostadsrätt hamnar i en tvist med sin hyresvärd eller bostadsrättförening kan ärendet avgöras av någon av landets åtta hyres- och arrendenämnder. Regeringen föreslår lagändringar som ska underlätta och effektivisera arbetet i nämnderna.

Förslaget innebär bland annat att hyres- och arrendenämnderna ska få använda modern teknik för att dokumentera sina förhör, något som sparar tid och arbete om ärendet överklagas till hovrätten. De föreslagna regelförändringarna innebär också att möjligheten att överklaga nämndens beslut ska öka och att det ska finnas en större flexibilitet i hur nämnderna ska vara sammansatta. Det ska också bli möjligt att delegera vissa uppgifter från ordföranden till en anställd i hyresnämnden, om personen har tillräcklig kunskap och erfarenhet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-04-25

Bordläggning

2019-04-30

Debatt

2019-05-02

Beslut

2019-05-02

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om arbetet mot terrorism. Motionsförslagen handlar bland annat om frågor om utvidgade straffbestämmelser, skärpta straff för terroristbrott och kriminalisering av samröre med terroristorganisationer. Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är främst att arbete pågår inom de områden som förslagen gäller.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

35

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

24, 65 minuter

Justering

2019-04-25

Bordläggning

2019-05-06

Debatt

2019-05-07

Beslut

2019-05-08

RIKSDAGEN JUSTITIEUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2018/19:26 DATUM 2019-04-25 TID 10.00-10.45 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Riksrevisionen presenterar sin granskningsrapport Myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet brister i styrning och uppföljning RIR 2019:11 Jörgen Lindström och Linnéa Olander

En person som är misstänkt, åtalad eller dömd för brott i ett annat land och som befinner sig i Sverige kan utlämnas till det andra landet under vissa förutsättningar. När Högsta domstolen prövar sådana ärenden kräver lagen att minst fem ledamöter deltar i beslutet. Regeringen anser att det räcker att minst tre ledamöter deltar, eftersom utlämningsärendena inte brukar vara komplicerade och ytterst sällan leder till prejudikat.

När det gäller tvångsmedel i samband med ett ärende om utlämning, till exempel om personen ska vara häktad, ska Högsta domstolen själv få besluta hur många ledamöter som ska delta i beslutet. Regeringen anser också att det räcker med tre ledamöter när Högsta domstolen beslutar i ärenden som handlar om att bland annat verkställa brottmålsdomar utomlands.

Riksdagen sa ja till de föreslagna lagändringarna. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-04-25

Bordläggning

2019-04-30

Debatt

2019-05-02

Beslut

2019-05-02

Riksdagen riktade fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen inom området kriminalvård:

• Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott bör förstärkas.
• Ett nationellt exitprogram för personer som vill lämna det kriminella livet bör införas.
• En särskild enhet inom Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som begått grova brott.
• Kriminalvården ska öka samarbetet med andra länder för att få fler utländska medborgare att avtjäna straffet i hemlandet.

Beslutet om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018. Riksdagen sa nej till övriga motioner om kriminalvårdsfrågor.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

34

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

24, 82 minuter

Justering

2019-04-11

Bordläggning

2019-04-24

Debatt

2019-04-25

Beslut

2019-04-25

Riksdagen riktade tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen inom polisfrågor:

• Regeringen bör verka för att återinrätta vissa specialenheter inom Polismyndigheten, så som särskilda sexualbrottsgrupper och specialiserade narkotikapoliser
• Regeringen bör skyndsamt begränsa antalet godkända id-handlingar i syfte att minska antalet bedrägerier och annan IT-relaterad brottslighet
• Regeringen bör utöka rätten till kränkningsersättning för poliser

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med riksdagens behandling av cirka 250 motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 om polisfrågor, så som polisens organisation och arbetsuppgifter. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

131

Förslagspunkter

69

Reservationer

86 

Anföranden och repliker

8, 56 minuter

Justering

2019-04-11

Bordläggning

2019-04-24

Debatt

2019-04-25

Beslut

2019-04-25