Sök

Regeringen har redovisat för riksdagen hur den kyrkoantikvariska ersättningen har använts under perioden 2002-2012. Ersättningen betalas ut till Svenska kyrkan för vård och underhåll av kyrkliga kulturminnen, och uppgår till 460 miljoner kronor per år.

Kulturutskottet har gått igenom regeringens redovisning och kan bland annat konstatera följande:

• Kyrkoantikvariska ersättningen har haft stor betydelse för vården och bevarandet av det kyrkliga kulturarvet.
• Kompetensen inom Svenska kyrkan har utvecklats positivt på området.
• Staten och Svenska kyrkan bör även i fortsättningen ansvara för att det kyrkliga kulturarvet bevaras, används och utvecklas.

Vidare ser utskottet positivt på regeringens förslag om att en fördjupad utvärdering bör göras 2019 av hur ersättningen används och vilka effekter den har. Utskottet välkomnar också att regeringen avser att återkomma med förslag till en långsiktig nivå på den kyrkoantikvariska ersättningen i budgetpropositionen för 2015. Utskottet anser att det inte finns några skäl till att nu ta ställning till ersättningsnivån.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

16

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

13, 71 minuter

Justering

2014-06-03

Debatt

2014-06-17

Beslut

2014-06-17

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om sin demokratipolitik. Målet för politiken är en levande demokrati där individens möjligheter till inflytande stärks och de mänskliga rättigheterna respekteras. I skrivelsen redogör regeringen för vilken inriktning demokratipolitiken bör ha och vilka utmaningar som är viktiga att fokusera på. Inriktningen för regeringens arbete har fem utgångspunkter: Ett högt och mer jämlikt valdeltagande, ett breddat och jämlikt deltagande i de folkvalda församlingarna, stärkta möjligheter till inflytande, insyn och delaktighet mellan valen, en ökad demokratisk medvetenhet samt värnande av demokratin mot våldsbejakande extremism.

Konstitutionsutskottet, KU, har behandlat regeringens skrivelse. Samtidigt har KU även behandlat motioner inom området demokratipolitik. Motionerna handlar om demokratiambassadörer, ökat valdeltagande genom stöd till fackliga organisationer, riktlinjer för rektorers beslut om medverkan av riksdagspartier på skolor, universitetens och högskolornas ansvar för att främja ungas engagemang för grundläggande demokratiska värderingar, utredning om demokratisk delaktighet och inflytande, att värna demokratin mot våldsbejakande extremism, en mer aktiv svensk demokratipolitik i EU, öppen redovisning av bidrag till partierna samt en ny bred maktutredning.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motionerna.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

20

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 43 minuter

Beredning

2014-05-13

Justering

2014-06-05

Bordläggning

2014-06-11

Debatt

2014-06-12

Beslut

2014-06-12

Marknaden för regionala flygtrafikledningstjänster är i dagsläget avreglerad. Det innebär att även privata bolag har möjlighet att ha hand om flygtrafikledning. Avregleringen skedde efter starka önskemål från ett antal flygplatser som ansåg att Luftfartsverkets priser för flygtrafikledning var för höga.

Riksdagen anser att flygtrafikledningstjänsten är en mycket viktig myndighetsutövning som i huvudsak bör skötas av en myndighet. Våren 2013 uppmanade riksdagen regeringen att lämna ett lagförslag om en återreglering av delar av flygtrafikledningstjänsten. Regeringen har inte återkommit med något förslag på lagändring. Trafikutskottet har därför lämnat ett lagförslag som innebär att flygtrafikledningstjänsten vid de flygplatser som ägs eller drivs av staten återregleras.

Civil flygtrafikledning och militär flygtrafikledning är integrerade. Eftersom Försvarsmakten inte har egna flygtrafikledare är det angeläget att deras behov av flygledare kan säkras i alla beredskapslägen, anser utskottet. Enligt utskottet är Försvarsmaktens behov av flygledare utredda och Försvarsmakten har tydligt uppgivit att förslaget är nödvändigt. Trafikutskottet menar också att det är viktigt att ta hänsyn till regionala flygplatser och har utformat förslaget med fortsatt möjlighet för dessa att upphandla flygtrafikledningstjänst eller utföra den själva.

Riksdagen sa ja till trafikutskottets förslag om återreglering av flygtrafikledningen. Lagändringen börjar gälla den 15 augusti 2014.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

51, 171 minuter

Beredning

2014-03-25

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-11

Debatt

2014-06-12

Beslut

2014-06-17

Riksdagen uppmanade regeringen att se över om preskriptionstiden för sexualbrott och andra allvarliga övergrepp mot barn kan tas bort. Om ett brott har en preskriptionstid så innebär det att ingen längre kan åtalas för brottet när den tiden har gått ut. Socialutskottet, som förberett riksdagens beslut, gör bedömningen att det sammantaget kan finnas starka skäl för att ändra reglerna om preskription av sexualbrott mot barn. Många barn utsätts för grova övergrepp som skadar dem för resten av livet. Det kan dröja långt in i vuxen ålder innan man orkar, vågar eller får möjlighet att bearbeta händelserna och vill anmäla dem. Det är viktigt att det finns en möjlighet att få upprättelse även om det har gått lång tid, menar utskottet. Den som har begått grova övergrepp mot ett barn bör kunna straffas för detta - även efter lång tid.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

7

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

19, 96 minuter

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-11

Debatt

2014-06-12

Beslut

2014-06-12

Regeringen redogör i en skrivelse för hur riksdagens skrivelser till regeringen har behandlats. Konstitutionsutskottet ser positivt på utvecklingen av hur regeringen behandlar riksdagens skrivelser, men anser att det fortfarande går att göra förbättringar.

Flera utskott i riksdagen påpekar att vissa åtgärder som gäller tillkännagivanden har tagit lång tid eller inte riktigt svarar mot innehållet i tillkännagivandena. Andelen slutbehandlade tillkännagivanden har minskat. Konstitutionsutskottet konstaterar också att det fortfarande händer att tillkännagivanden saknas i regeringens redogörelser.

Konstitutionsutskottet förutsätter att regeringen tar hänsyn till utskottens synpunkter och ser till så att ärenden inte tar onödigt lång tid och att skrivelsen uppfyller kraven på att vara kontrollerad och korrekt. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

10

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 45 minuter

Beredning

2014-04-29

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-11

Debatt

2014-06-12

Beslut

2014-06-12

När den nya polisdatalagen infördes 2012 fick polisen genom en övergångsbestämmelse extra tid för att anpassa och byta ut sina system. Under den tiden behöver polisen inte använda vissa regler i polisdatalagen. Det gäller bland annat regler om sökning och behandling av personuppgifter i brottsanmälningar och avslutade förundersökningar.

Det står nu klart att utvecklingen av ett nytt utredningsstöd har varit komplicerat och tidskrävande samt att de gamla systemen inte kommer att kunna avvecklas i tid. Regeringen föreslår därför att tiden ska förlängas till utgången av 2017.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-06-03

Debatt

2014-06-25

Beslut

2014-06-25

En ny lag ska motverka olaglig tillverkning av sprängämnen. Allmänhetens tillgång till vissa kemiska ämnen som tillsammans med andra ämnen kan användas för tillverkning av sprängämnen ska begränsas. Dessa kemiska ämnen kallas sprängämnesprekursorer.

Reglerna börjar gälla den 2 september 2014 och ska komplettera EU:s regler om sprängämnesprekursorer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Samtidigt med sitt förslag redovisar regeringen också hur krisberedskapens utveckling i stort har sett ut. I samband med detta har försvarsutskottet också behandlat motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 om samhällets krisberedskap. Motionerna handlar bland annat om skydd mot farliga ämnen, nordiskt samarbete, informations- och cybersäkerhet, livsmedels- och dricksvattenförsörjning, den enskildes roll, civilförsvar, skydd mot olyckor, reservkraft och lagring av olja. Riksdagen sa nej till motionerna.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

28

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

14, 65 minuter

Beredning

2014-05-06

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-10

Debatt

2014-06-11

Beslut

2014-06-12

Regeringen har lämnat sin årliga skrivelse till riksdagen om utvecklingen av ekonomin och verksamheterna i kommunerna och landstingen.

Finansutskottet har gått igenom skrivelsen och kan konstatera att resultaten för sektorn som helhet har varit bra under flera år trots den långa lågkonjunkturen. Enligt utskottet tyder det på att möjligheterna att driva en effektiv verksamhet med hög kvalitet har varit goda.

Både antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta 2013 är tillbaka på ungefär samma nivåer som innan finanskrisen inleddes 2008. Det skapar förutsättningar för ett ökat kommunalt skatteunderlag, vilket ytterligare kan förstärka ekonomin och ge bättre förutsättningar att upprätthålla välfärden.

Regeringen har i sin skrivelse utökat resultatredovisningen av specialriktade statsbidrag till kommuner och landsting. Utskottet välkomnar detta men vill att regeringen utvärderar och redovisar ännu fler bidrag.

Riksdagen lade på utskottets förslag skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 104 minuter

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-10

Debatt

2014-06-11

Beslut

2014-06-11

Alternativa investeringsfonder och förvaltare av sådana fonder som inte är baserade i ett EES-land men som har tillstånd att driva verksamhet i ett EES-land kommer framöver enklare att kunna utvidga sin verksamhet till andra EES-länder genom ett så kallat underrättelseförfarande. Detta är i enlighet med EU:s så kallade AIFM-direktiv, som innehåller regler för förvaltning av alternativa investeringsfonder.

Finansinspektionen får större möjligheter att ingripa mot förvaltare som inte lever upp till bestämmelserna. Reglerna som gäller penningtvätt och finansiering av terrorism ändras så att förvaltning av alternativa investeringsfonder omfattas av samma regler som värdepappersfonder.

Reglerna om förvaltningen av investeringsfonder kan enligt AIFM-direktivet börja användas tidigast år 2015. Regeringen får bestämma när de nya reglerna ska börja gälla i Sverige. Reglerna som gäller Finansinspektionen samt penningtvätt och finansiering av terrorism börjar gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-11

Debatt

2014-06-12

Beslut

2014-06-12