Sök

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om folkbildningsfrågor. Motionerna handlar bland annat om utvärdering av folkbildningen, regler om nya folkhögskolor och allmän kurs på folkhögskolor. Andra områden är bidraget till folkbildningen och folkhögskolors betygssättning. Anledningen är bland annat att åtgärder redan är gjorda.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

12

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

9, 42 minuter

Justering

2019-02-14

Bordläggning

2019-02-27

Debatt

2019-02-28

Beslut

2019-02-28

Riksdagen sa nej till motioner om kultur och fritid för barn och unga från allmänna motionstiden 2018/19. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar bland annat om information och kunskap om barns rättigheter, förebyggande åtgärder för att förhindra att unga blir gifta mot sin vilja, aktiviteter för barn på sommaren samt främjande av elevers inlärning av matematik och naturvetenskap.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

9

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

19, 68 minuter

Justering

2019-02-14

Bordläggning

2019-02-27

Debatt

2019-02-28

Beslut

2019-02-28

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om museifrågor, kyrkoantikvariska frågor, immateriellt kulturarv och fornminnen. Motionerna handlar exempelvis om statligt stöd till vissa museer och verksamheter och om världsarvsklassning av vissa platser med kulturhistoriska värden. Andra områden är förvaltningen av värdefulla kulturmiljöer, bland annat en mer rättvis finansiering av arkeologiska utgrävningar.

Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att åtgärder redan är gjorda.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

23

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

17, 78 minuter

Justering

2019-03-07

Bordläggning

2019-03-12

Debatt

2019-03-13

Beslut

2019-03-13

Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som beskriver hur regeringen arbetet för kultur i hela landet under 2014-2018.

I skrivelsen lyfter regeringen bland annat fram:

• Kommunala kulturskolor finns i 283 av landets 290 kommuner. Regeringen har infört ett statligt bidrag på totalt 100 miljoner kronor per år som kommuner kan ansöka om för att främja låga avgifter och hög kvalitet i kulturskolorna.
• Från och med den 1 januari 2017 har staten ett helhetsansvar för den nationella filmpolitiken.
• Kungliga biblioteket har fått i uppdrag att genomföra ett digitalt kompetenslyft för Sveriges bibliotek.
• Det har också skapats ett statsbidrag för personalförstärkningar i skolbibliotek. Syftet är att öka skolbibliotekens möjligheter att stötta elevernas lärande, stimulera deras läslust och främja deras språkutveckling.
• Bokstart är en satsning på små barns språk- och läsutveckling som innebär att bibliotekarier besöker barn och föräldrar i hemmet och även på andra platser, till exempel asylförskolor. Bokstart finns hittills i sju län.
• Att konstnärer ska kunna leva på och utveckla sitt konstnärskap är en av de kulturpolitiska prioriteringarna. En utredning som regeringen beställt har nu gett förslag som bland annat syftar till att stärka professionella konstnärers möjligheter att försörja sig.
• Regeringen införde fri entré vid vissa statliga museer den 1 februari 2016.

Riksdagen ser positivt på det regeringen gjort för att skapa förutsättningar för kultur i hela landet. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-10-25

Bordläggning

2018-11-06

Debatt

2018-11-07

Beslut

2018-11-07

Riksdagen har granskat en skrivelse om regeringens politik för långsiktighet och oberoende för det civila samhället.

Skrivelsen beskriver regeringens politik under mandatperioden 2014-2018 för mer långsiktiga och stabila villkor för det civila samhället. Bland annat har regeringen infört nya metoder och strukturer för att stärka dialogen mellan regeringen och det civila samhället.

Riksdagen ser positivt på regeringens åtgärder och lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksdagen säger samtidigt nej till 13 förslag i en följdmotion.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

13

Reservationer

12 

Justering

2018-10-25

Bordläggning

2018-11-06

Debatt

2018-11-07

Beslut

2018-11-07

Riksdagen beslutade efter förslag från regeringen om en ny lag om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst. Beslutet innebär att den nuvarande radio- och tv-avgiften ersätts med en public service-avgift som är individuell. Avgiften ska betalas av den som är obegränsat skattskyldig, har fyllt 18 år och har en beskattningsbar förvärvsinkomst, alltså inkomst av tjänst eller näringsverksamhet. Juridiska personer omfattas inte av beslutet. Skatteverket får ansvar för att ta in avgiften.

Avgiften ska vara 1 procent av den beskattningsbara inkomsten upp till ett tak. För 2019 kommer avgiften maximalt att vara drygt 1 300 kronor per person och år. Personer med en lägre inkomst än cirka 13 600 kr/månad betalar en reducerad avgift.

Regeringen har också lämnat förslag om längden på de sändningstillstånd som ska finansieras av public service-avgiften. Riksdagen delar inte regeringens bedömning att den första tillståndsperioden ska vara i tio år. Istället vill riksdagen att de sändningstillstånd som programföretagen får närmast efter att de nya reglerna börjat gälla ska vara i sex år, med start från 2020. De nya åttaåriga sändningstillstånden ska därmed gälla från den 1 januari 2026 och inte från 2030 som regeringen föreslagit.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag men med ändringen ovan.

Den nya lagen och övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

13

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

18, 89 minuter

Justering

2018-11-08

Bordläggning

2018-11-13

Debatt

2018-11-14

Beslut

2018-11-14

Riksdagen sa nej till motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 inom området civila samhället och trossamfund.

Motionsförslagen handlar bland annat om stöd till trossamfund, samordning av interreligiösa råd, bidrag till det civila samhället, förenklade regler för administration, hinder för engagemang, att sprida goda exempel, civilsamhället och integration, säkerhet i lokaler, äldres ensamhet, ideella föreningar och konkurrensrätten samt allmänna samlingslokaler. Skälen till att riksdagen sa nej till förslagen är främst att utredningar samt annat arbete pågår med frågorna.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

15

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

12, 56 minuter

Justering

2019-04-11

Bordläggning

2019-04-23

Debatt

2019-04-24

Beslut

2019-04-24

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om public service-frågor. Anledningen är bland annat pågående arbete med att utforma förslag till sändningstillstånd för perioden 2020-2025 och andra utredningar på området.

Motionerna handlar exempelvis om formerna för uppdraget till radio och tv i allmänhetens tjänst, uppdragets innehåll, frågor om sponsring och nordiskt samarbete.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

12

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

10, 46 minuter

Justering

2019-04-04

Bordläggning

2019-04-10

Debatt

2019-04-11

Beslut

2019-04-24

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018 om bibliotek, språk, teater, film, dans och musik samt konst och arkitektur i det offentliga rummet. Riksdagen sa nej bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

19

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

20, 80 minuter

Justering

2019-03-14

Bordläggning

2019-03-26

Debatt

2019-03-27

Beslut

2019-03-28

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om allmänna kulturfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar exempelvis om kultursamsverkanmodellen, digital utveckling inom kulturområdet, internationellt samarbete och kultur på recept.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

11

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

18, 65 minuter

Justering

2019-05-07

Bordläggning

2019-05-13

Debatt

2019-05-14

Beslut

2019-05-15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om kulturskaparnas villkor. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar bland annat om konstnärlig frihet och kulturens villkor, enprocentregeln och scenkonstallianser.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

16, 71 minuter

Justering

2019-05-07

Bordläggning

2019-05-13

Debatt

2019-05-14

Beslut

2019-05-15

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om idrott och friluftsliv från allmänna motionstiden 2018. Anledningen är främst att det redan pågår utredningar och att man på olika håll arbetar med frågorna.

Förslagen tar bland annat upp frågor om barnrättsperspektivet, barns tillgång till idrott, dopning, osunda kroppsideal, äldres tillgång till idrott, olympiska vinterspel och ett nordiskt friluftslivsår.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

21

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

8, 54 minuter

Justering

2019-05-07

Bordläggning

2019-05-13

Debatt

2019-05-14

Beslut

2019-05-15

Knappt 15,8 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet kultur, medier, trossamfund och fritid. Mest pengar går till folkbildning, knappt 4,3 miljarder kronor. Knappt 2 miljarder kronor går till idrotten och drygt 1,5 miljarder går till regional kulturverksamhet. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag och delvis ja till regeringens förslag till hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen sa vidare ja till förslag från regeringen om bland annat att Sveriges Radio AB får drygt 3 miljarder kronor, Sveriges Television AB får drygt 4,9 miljarder och Sveriges Utbildningsradio AB får drygt 436 miljoner kronor för år 2019. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till nytt mål för spelmarknaden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

8

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

65, 156 minuter

Justering

2018-12-14

Bordläggning

2018-12-17

Debatt

2018-12-18

Beslut

2018-12-18

FN:s internationella arbetsorganisation, ILO, har beslutat om en rekommendation om sysselsättning och anständigt arbete för fred och motståndskraft. Syftet med rekommendationen är att ge medlemsstaterna vägledning om hur de kan skapa sysselsättning och anständigt arbete för förebyggande, återhämtning, fred och motståndskraft i samband med krissituationer som uppstår till följd av konflikter och katastrofer.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om ILO:s rekommendation. Regeringen skriver att rekommendationen kan ge betydelsefull vägledning i arbetet i konflikt- och krisdrabbade länder och riksdagen håller med regeringen om det. Riksdagen håller också med regeringen om att rekommendationen inte bör leda till några författningsändringar eller andra åtgärder i Sverige.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-18

Debatt

2019-06-19

Beslut

2019-06-19

Regeringen har kommit med förslag om ändringar i lagen om medbestämmande i arbetslivet, den så kallade medbestämmandelagen. Fredsplikten utökas på arbetsplatser där det finns kollektivavtal. För att en arbetstagare ska få delta i en stridsåtgärd mot en arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal måste syftet vara att uppnå ett kollektivavtal och arbetstagarorganisationen måste ha förhandlat med arbetsgivaren om sina krav. Vidare ska också fredsplikten vid rättstvister utökas. Det ska inte vara tillåtet för en arbetsgivare eller en arbetstagare att ta till stridsåtgärder för att utöva påtryckningar i en rättstvist.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2019. Reglerna ska inte användas vid stridsåtgärder som påbörjades innan lagändringarna började gälla. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

32, 99 minuter

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-14

Debatt

2019-06-17

Beslut

2019-06-18

Regeringen har lagt förslag om att förlänga anställningsskyddet för arbetstagare från 67 till 69 års ålder. Anställningsskyddet är till för att ge arbetstagare trygghet i sin anställning, till exempel att skydda arbetstagaren från att bli uppsagd utan någon saklig grund innan arbetstagaren har uppnått en viss ålder.

I takt med att medellivslängden ökar och pensionerna behöver räcka längre, måste även arbetslivet förlängas. De som kan, vill och orkar arbeta längre bör ha möjlighet att göra det och då måste eventuella hinder tas bort, anser regeringen. Det är därför nödvändigt att anställningsskyddet förlängs, så att ingen under 69 år kan bli av med sin anställning på grund av sin ålder.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla stegvis. Den 1 januari 2020 höjs åldersgränsen till 68 år och den 1 januari 2023 till 69 år.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 59 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-13

Debatt

2019-06-14

Beslut

2019-06-18

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om a-kassorna tillämpar arbetslöshetsförsäkringen på liknande sätt. Riksrevisionen konstaterar att det finns skillnader i hur a-kassorna beslutar om rätt till arbetslöshetsersättning och drar slutsatsen att regelverket tolkas olika. Revisionen rekommenderar därför bland annat att regeringen ser över det uppdrag Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har att förtydliga reglerna i försäkringen.

Regeringen delar Revisionens uppfattning att det är viktigt att arbetslöshetsförsäkringen tillämpas likvärdigt och håller med om att regelverket behöver förtydligas. Riksdagen instämmer i detta. 

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-04-11

Bordläggning

2019-04-23

Debatt

2019-04-24

Beslut

2019-04-24

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om arbetsmiljö och arbetstid. Motionerna handlade bland annat om systematiskt arbetsmiljöarbete, Arbetsmiljöverkets uppdrag, arbetstidsförkortning samt skyddsombud och företagshälsovård. Riksdagen sa nej bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

9

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

11, 66 minuter

Justering

2019-05-02

Bordläggning

2019-05-07

Debatt

2019-05-08

Beslut

2019-05-08

Cirka 18 miljarder kronor ur statens budget 2019 går till utgiftsområdet jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Mest pengar, cirka 13,1 miljarder kronor, går till kommunersättningar vid flyktingmottagande. Drygt 3,7 miljarder kronor går till etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare och drygt 391 miljoner går till särskilda jämställdhetsåtgärder. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget innebär bland annat att anslagen till Jämställdhetsmyndigheten och till Delegationen mot segregation halveras för 2019 jämfört med regeringens förslag för att påbörja en nedläggning av myndigheterna.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i andra steget hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

46, 188 minuter

Justering

2018-12-17

Bordläggning

2018-12-18

Debatt

2018-12-19

Beslut

2018-12-20

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om arbetsrättsliga frågor. Anledningen är bland annat att riksdagen inte tycker att det finns behov av några åtgärder i dessa frågor.

Motionerna handlar exempelvis om flexiblare regelverk, anställningsskydd, anställningsformer, turordning, stridsåtgärder och utstationering av arbetstagare.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

13

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

23, 80 minuter

Justering

2019-05-02

Bordläggning

2019-05-07

Debatt

2019-05-08

Beslut

2019-05-08