Sök

Riksdagen har granskat Riksrevisionens årliga rapport för 2018. Den årliga rapporten bygger bland annat på de 33 granskningsrapporter som publicerats under 2017.

Riksdagen konstaterar att vissa iakttagelser återkommer år från år i Riksrevisionens årliga rapport. Riksdagen noterar också att riksrevisorerna även lyfter fram positiva iakttagelser, till exempel vad gäller makrotillsynen i det finansiella systemet. Riksdagen välkomnar den omgörning av den årliga rapporten som gjorts sedan förra året, rapporten lyfter numera fram de viktigaste iakttagelserna på ett tydligare sätt än tidigare.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-10-25

Bordläggning

2018-11-06

Debatt

2018-11-07

Beslut

2018-11-07

Djurägare inom lantbruket som har nötdjur eller får och som drabbades av torkan under sommaren 2018 får ett särskilt stöd. Vidare satsas extra pengar på att tillfälligt sänka avgifterna för den offentliga kontroll som görs vid slakterier i Sverige. Åtgärderna ska minska de ekonomiska konsekvenserna för lantbruket av den svåra torka som rådde under våren och sommaren år 2018.

Förslagen innebär att det görs en extra ändring i statsbudgeten för år 2018. Medlen i statens budget för 2018 ökar med 460 miljoner kronor. Statens budgetsaldo och den offentliga sektorns sparande försvagas då med samma belopp.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-10-25

Bordläggning

2018-11-06

Debatt

2018-11-07

Beslut

2018-11-07

En lag införs som innebär att vissa offentliga funktionärer måste anmäla om de har så kallade finansiella instrument. Samtidigt slutar en äldre lag om anmälningsskyldighet för finansiella instrument att gälla. Bestämmelserna i den sistnämnda lagen om skyldighet för anställda och uppdragstagare vid börser att anmäla innehav förs över till lagen om värdepappersmarknaden. Följdändringar görs också i lagen om handel med finansiella instrument samt offentlighets- och sekretesslagen.

Regeringen ska, som i dag, avgöra vilka statliga myndigheter som ska omfattas av bestämmelserna och vilka av de anställda och uppdragstagare som ska omfattas, vid sidan om ledningen. Det görs tydligt att ledningen för myndigheter måste anmäla att de innehar finansiella instrument. Ministrar i regeringen måste anmäla innehav av alla typer av finansiella instrument. Kommuner och landsting får även i fortsättningen besluta om anmälningsskyldighet för sina anställda och uppdragstagare.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-10-18

Bordläggning

2018-10-23

Debatt

2018-10-24

Beslut

2018-10-24

I en skrivelse redovisar regeringen AP-fondernas verksamhet under 2017. Dessutom utvärderas fondernas långsiktiga verksamhet och deras arbete med bland annat hållbarhet, ägarstyrning och regelefterlevnad.

Fondernas förvaltning under 2017 gav ett resultat på 120 miljarder kronor. Fondernas buffertkapital ökade med 90 miljarder kronor.

Fondernas förvaltningskostnader sjönk något under 2017. Finansutskottet konstaterar dock som tidigare att skillnaderna i kostnader mellan fonderna fortfarande är stora.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 24 minuter

Justering

2019-01-24

Bordläggning

2019-02-05

Debatt

2019-02-06

Beslut

2019-02-14

Cirka 40,9 miljarder kronor ur statens budget går till EU-avgiften för 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag inom detta utgiftsområde.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.

Riksdagen sa också ja till att regeringen får rätt att fatta de ekonomiska beslut som följer av EU-budgeten för 2019.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2018-12-18

Bordläggning

2018-12-20

Debatt

2018-12-21

Beslut

2018-12-21

Samhällets digitalisering har lett till att allt färre använder kontanter. I maj 2019 lämnade Riksbanken en framställning till riksdagen om behovet av en utredning om av betalningsmarknaden.

Riksdagen håller med Riksbanken om att det behövs en utredning. Utredningen bör ta sig an frågan om den digitala betalningsmarknaden brett:

• Kartlägga betalningsmarknaden utifrån den omfattande digitaliseringen och den minskade kontantanvändningen. 
• Kartlägga och ta ställning till statens och den privata sektorns roller.
• Utreda om det behövs digitala centralbankspengar, så kallade e-kronor.
• Utreda begreppet lagligt betalningsmedel, och hur det eventuellt behöver anpassas till den digitala betalningsmarknaden och en eventuell e-krona.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att tillsätta en utredning om detta.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-18

Fördelningsanalytiska statistiksystemet för inkomster och transfereringar (Fasit) är ett system som används för att utvärdera och beräkna hur individer och hushåll påverkas av förändringar i skatte-, avgifts- och bidragssystemen. Systemet förvaltas av Statistiska centralbyrån (SCB).

Regeringen föreslår att behandlingen av personuppgifter i Fasit ska regleras i en särskild lag. Förändringen innebär att SCB får ett uttryckligt rättsligt stöd för att behandla personuppgifter i Fasit, vilket ökar förutsägbarheten både för användarna och för de myndigheter som lämnar uppgifter till systemet.

Riksdagen ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-18

Riksdagen ser mycket allvarligt på de omfattande rapporteringarna om misstänkt penningtvätt i det svenska banksystemet, nu senast uppgifterna om Swedbank. Regeringen bör därför utreda vad som kan göras ytterligare för att stärka arbetet mot penningtvätt. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att snarast göra en noggrann analys av

• Finansinspektionens kapacitet att bedriva tillsyn inom området,
• berörda myndigheters befogenheter i förhållande till bankerna och
• bankernas befogenheter i förhållande till sina kunder.

Regeringen bör också granska ansvarsfördelningen mellan de myndigheter som bekämpar penningtvätt och även om befintlig myndighetsstruktur är funktionell.

Förslaget om tillkännagivande har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 23 minuter

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-18

Riksdagen har behandlat två skrivelser från regeringen. De handlar om Riksrevisionens granskningar om räkenskapssammandragets tillförlitlighet och räkenskapssammandraget som underlag för kommunjämförelser. Räkenskapssammandraget är en årlig insamling av kommunernas ekonomiska uppgifter och är statens viktigaste källa till information om kommunernas ekonomiska situation och utveckling.

Enligt Riksrevisionens granskning är det bland annat en utmanande uppgift för kommunerna att rapportera in kostnaderna för de gemensamma aktiviteterna, kommunens så kallade overheadkostnader (OH-kostnader). OH-kostnaderna utgör en av flera uppgifter i räkenskapssammandraget. Riksrevisionen konstaterar också att det finns avvikelse mellan uppgifterna i kommunernas årsredovisningar och i räkenskapssammandraget.    

Regeringen instämmer i huvudsak med Riksrevisionen, men håller till exempel inte med om att Statistiska centralbyrån ska få i uppdrag att utveckla räkenskapssammandraget.

Riksdagen delar regeringens bedömning och välkomnar avsikten att fortsätta följa utvecklingen av räkenskapssammandraget och dess tillförlitlighet. Riksdagen konstaterar också att den nya lagen om kommunal bokföring och redovisning från 1 januari 2019, bedöms leda till en mer välfungerande kommunal bokföring och en mer rättvisande redovisning. Med det lade Riksdagen skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

 

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2019-03-26

Bordläggning

2019-04-03

Debatt

2019-04-04

Beslut

2019-04-04

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning.

Ett prospekt är ett dokument som ska upprättas när värdepapper som kan överlåtas, till exempel aktier, obligationer eller derivatinstrument, erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad. Det ska innehålla nödvändig information som är väsentlig för att en investerare ska kunna göra en välgrundad bedömning av emittenten (institutionen bakom värdepappret) och en eventuell garants ekonomi och framtidsutsikter och de rättigheter som är förenade med värdepapperen, skälen till emissionen samt emissionens effekt på emittenten.

EU:s prospektförordning fastställer krav för upprättande, godkännande och spridning av prospekt. Syftet är att säkerställa investerarskydd och marknadseffektivitet samtidigt som den inre kapitalmarknaden stärks. Regeringens lagförslag innehåller bland annat de bestämmelser om utrednings- och ingripandebefogenheter som prospektförordningen föreskriver att medlemsstaterna ska införa.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 21 juli 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-05-16

Bordläggning

2019-05-27

Debatt

2019-05-28

Beslut

2019-05-28

Cirka 25,2 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet statsskuldsräntor med mera. Förutom räntorna på statsskulden går pengar till oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets provisionsutgifter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2018-12-18

Bordläggning

2018-12-20

Debatt

2018-12-21

Beslut

2018-12-21

Regeringen föreslår att övergångsperioden för understödsföreningar, till exempel tjänstepensionskassor, ska förlängas under ytterligare en period. Anledningen är att regeringen vill invänta den reglering som ska genomföra EU:s andra tjänstepensionsdirektiv, IORP II-direktivet, i svensk rätt. Regleringen håller som bäst på att tas fram av Finansdepartementet.

Lagen om understödsföreningar upphävdes i samband med att försäkringsrörelselagen infördes 2011. Befintliga understödsföreningar fick dock tillstånd att fortsätta bedriva sin verksamhet under en övergångsperiod. Övergångsperioden har förlängts vid två tidigare tillfällen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019 och gäller fram till sista april 2020 för understödsföreningar som är tjänstepensionskassor och till utgången av 2020 för andra typer av understödsföreningar.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-05-07

Bordläggning

2019-05-15

Debatt

2019-05-16

Beslut

2019-05-16

Regeringen föreslår att det ska göras vissa förtydliganden i lagen om betaltjänster. Med betaltjänster menas tjänster som möjliggör överföring av pengar. Anledningen till detta är att EU-kommissionen har ifrågasatt om ett antal artiklar i betalkontodirektivet har genomförts fullt ut i svensk lag.

Förslaget innebär bland annat att det tydligare ska framgå att information till konsumenter om tjänster, avgifter och rutiner kring byte av betalkonto ska utformas på ett visst sätt. Reglerna ökar transparensen på betalkontomarknaden, vilket är positivt ur konsumentskyddssynpunkt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-05-14

Bordläggning

2019-05-27

Debatt

2019-05-28

Beslut

2019-05-28

EU:s så kallade SFT-förordning om ökad transparens på marknaderna för värdepappersfinansiering har börjat gälla i Sverige. Förordningen reglerar så kallad skuggbanksverksamhet, det vill säga institut utanför det reglerade banksystemet som är utsatta för likande risker som bankerna men som inte omfattas av samma reglering och tillsyn. För att tillämpningen ska fungera i praktiken behöver en ny lag och lagändringar med kompletterande bestämmelser införas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förordningen innehåller också bestämmelser om återanvändning av finansiella instrument, det vill säga hur ett företag som har tagit emot värdepapper i pant får använda dem i ett nästa steg.

De nya reglerna innebär bland annat att Finansinspektionen får övervaknings- och utredningsbefogenheter på det här området.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-04-23

Bordläggning

2019-04-30

Debatt

2019-05-02

Beslut

2019-05-02

Regeringen har föreslagit sänkt moms på e-publikationer från 25 till 6 procent. Det innebär att e-publikationer får samma skattesats som böcker, tidningar, tidskrifter och liknande. Produkter som mest består av reklam, rörlig bild eller musik omfattas inte av skattesänkningen. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2019. Förslaget om sänkt moms innebär att statens budget och den offentliga sektorns sparande försämras med ca 0,2 miljarder kronor 2019. Prognosen för inkomsterna i statens budget har sammanlagt minskats med 3,9 miljarder kronor för 2019.

Riksdagen sa vidare ja till regeringens förslag om ändrad användning av anslagen för Jämställdhetsmyndigheten och Delegationen mot segregation. Det innebär att myndigheterna inte avvecklas, utan att anslagen får användas till respektive myndighets utgifter.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 18 minuter

Justering

2019-05-02

Bordläggning

2019-05-06

Debatt

2019-05-07

Beslut

2019-05-08

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att företag som hör hemma i Storbritannien som idag får driva värdepappersrörelse i Sverige utan tillstånd från Finansinspektionen, ska få fortsätta med det en viss tid även efter att Storbritannien lämnar EU. Lagändringen börjar gälla den 29 mars 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-03-07

Bordläggning

2019-03-12

Debatt

2019-03-13

Beslut

2019-03-13

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om offentlig upphandling. Anledningen är att det redan pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om hur regelverket för offentlig upphandling ska tillämpas, sociala kriterier, djurskydd, livsmedelsproduktion samt innovations- och funktionsupphandling.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

9

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

10, 37 minuter

Justering

2019-03-26

Bordläggning

2019-04-03

Debatt

2019-04-04

Beslut

2019-04-04

Genom medlemskapet i Europeiska unionen, EU, blev Sverige år 1995 automatiskt medlem i Europeiska investeringsbanken, EIB, och är med och finansierar verksamheten. Bankens syfte är i första hand att bidra till att utveckla den inre marknaden genom att långsiktigt finansiera samhällsekonomiskt lönsamma projekt. Det kan till exempel vara olika forskningsprojekt.

Eftersom Storbritannien avser lämna EU och därmed EIB den 29 mars 2019 sker en kapitalhöjning för bankens medlemmar. Detta för att inte tvingas minska på utlåningen under de närmaste åren och riskera en nedgradering av den höga kreditvärdigheten.

För Sveriges del handlar det om en ökning av grundkapitalet i EIB med motsvarande 14 miljarder kronor, till totalt 89 miljarder. Vidare ska regeringen ge statliga garantier till EIB. Regeringen har därför föreslagit en extra ändringsbudget för 2019 för att detta ska godkännas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget för 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-03-07

Bordläggning

2019-03-12

Debatt

2019-03-13

Beslut

2019-03-13

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om Riksgäldskontorets användning av så kallade ränteswappar. En ränteswap är ett avtal mellan två parter där exempelvis den ena parten med fast ränta byter med den andra som har en rörlig ränta.

Riksgäldskontoret har utnyttjat ränteswappar sedan 2003, bland annat för att sänka kostnaderna för statsskuldsförvaltningen. Enligt Riksrevisionen har användningen av ränteswappar i stort varit effektiv. Däremot är revisionen kritisk till den nuvarande redovisningsmodellen. Den ger bland annat en för positiv bild av resultatet av swapparna.

Riksdagen konstaterar att Riksgäldskontoret i huvudsak delar Riksrevisionens bedömningar och därför planerar att delvis ändra redovisningen i linje med revisionens rekommendationer. Riksrevisionen har inte lämnat några rekommendationer till regeringen. Däremot tycker regeringen att det kan finans anledning att följa upp hur redovisningen utvecklas. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-02-14

Bordläggning

2019-03-05

Debatt

2019-03-06

Beslut

2019-03-06

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om statens roll som inköpare av konsulttjänster. Staten upphandlar konsulttjänster för cirka 16 miljarder kronor varje år. Enligt Riksrevisionen finns det brister i myndigheternas användning och kontroll av konsulttjänster. Det finns risk för att myndigheters inköp av konsulttjänster inte är effektiva och att de inte hushållar med statens resurser. Riksrevisionen föreslår därför att regeringen utreder möjligheterna att ställa krav på myndigheterna att tydligare redovisa sina köp av konsulttjänster.

Regeringen anser att en mer detaljerad redovisning av konsulttjänster skulle kunna vara användbar i många sammanhang, men att en avvägning måste göras mellan behovet av uppgifter och myndigheternas redovisningsbörda.

Riksdagen tycker att Riksrevisionens rapport belyser ett viktigt område och har inga invändningar mot regeringens bedömningar. Samtidigt vill utskottet framhålla betydelsen av Riksrevisionens rekommendationer, som i förlängningen skulle kunna leda till ökad transparens, mer välgrundade beslut och mer kostnadseffektiva statliga inköp av konsulttjänster. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-02-28

Bordläggning

2019-03-05

Debatt

2019-03-06

Beslut

2019-03-06