Sök

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen om hemliga tvångsmedel under 2017. Det är en årlig redovisning som handlar om hur de brottsbekämpande myndigheterna använt sig av hemliga metoder som rumsavlyssning, kameraövervakning och avlyssning av elektronisk kommunikation. De här metoderna ska användas när det är nödvändigt för att förhindra eller utreda brott, men måste avvägas mot människors rätt till skydd för privatliv.

I redovisningen framgår bland annat att det gavs 12 686 tillstånd till hemliga tvångsmedel, vilket är en ökning jämfört med föregående år.

Riksdagen anser att tvångsmedlen fyller en mycket viktig funktion för det brottsutredande arbetet och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har inneburit en reell nytta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-02-05

Bordläggning

2019-02-26

Debatt

2019-02-27

Beslut

2019-02-27

Riksdagen har behandlat en redogörelse från regeringen om hur lagen om särskild utlänningskontroll har tillämpats under perioden 1 juli 2017 till 30 juni 2018. Regeringen redogör också för utvecklingen av den internationella terrorismen under samma period.

Under perioden fattade regeringen två beslut med stöd av lagen. Ett beslut innebar avslag på ett överklagande av Migrationsverkets beslut om utvisning. Det andra beslutet innebar att ett tidigare beslut om utvisning ställdes in, samtidigt som regeringen beslutade om anmälningsplikt.

Terrorhot kommer framför allt från personer och grupper som motiveras av våldsbejakande islamistiska ideologier. Den här typen av hot mot Sverige bedöms vara förhöjt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-02-05

Bordläggning

2019-02-26

Debatt

2019-02-27

Beslut

2019-02-27

Möjligheten att kombinera ordningsböter med förverkande och andra liknande åtgärder återinförs. Lagändringen innebär att den ordning som gällde före den 1 juli 2018 återställs.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-11-15

Bordläggning

2018-11-20

Debatt

2018-11-21

Beslut

2018-11-21

Regeringen föreslår ändringar i lagen om skiljeförfarande. Skiljeförfarande är en form av privat rättskipning för tvister där parterna kan förlikas, alltså komma överens med varandra, och syftar till att snabbt avgöra tvister utan insyn utifrån.

Syftet med ändringarna är att modernisera lagen så att skiljeförfarande även fortsättningsvis ska vara en effektiv och rättssäker form av tvistlösning. Moderniseringen syftar även till att lagen ska vara lättillgänglig, även för utländska tillämpare, och till att attrahera internationella skiljeförfaranden till Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-11-15

Bordläggning

2018-11-20

Debatt

2018-11-21

Beslut

2018-11-21

Förvaltningsdomstolarna ska bli mer rättssäkra och effektiva. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar. Förslaget innebär bland annat att rätten till muntlig förhandling i förvaltningsrätten blir starkare och att reglerna om sammansättningen i rätten blir mer flexibla. Det ska också införas kompetenskrav för tolkar och översättare som anlitas av förvaltningsdomstolarna. Tolkarna och översättarna som anlitas av domstolarna ska om möjligt vara auktoriserade.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-11-06

Bordläggning

2018-11-20

Debatt

2018-11-21

Beslut

2018-11-21

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om underrättelseinformation mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.

Riksrevisionen har granskat om Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har ett ändamålsenligt utbyte av underrättelseinformation för att förhindra våldsbejakande extremism och terrorism. Granskningen visar att myndigheterna i stort har ett ändamålsenligt underrättelseutbyte, men att vissa förbättringar behövs på lokal och regional nivå. Riksrevisionen bedömer att samverkan mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har utvecklats positivt sedan 2015 då de blev två separata myndigheter.

Riksdagen anser att rapporten är ett värdefullt bidrag till ett förbättrat informationsutbyte mellan myndigheterna och lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-11-06

Bordläggning

2018-11-13

Debatt

2018-11-14

Beslut

2018-11-14

Det införs mer detaljerade lagar om personuppgiftsbehandling för bland annat polisen, Tullverket och Skatteverket. Lagarna ska gälla utöver brottsdatalagen, som innehåller övergripande regler om detta. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya lagarna, registerförfattningarna, ska bara innehålla specifika undantag, avvikelser och preciseringar. De ska ta hänsyn till de olika myndigheternas behov i arbetet med personuppgifter.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa ändringar i andra lagar som en följd av de nya bestämmelserna.

De nya lagarna och lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-10-23

Bordläggning

2018-11-06

Debatt

2018-11-07

Beslut

2018-11-07

Regeringen bör utreda antalet vapen i en vapengarderob, tidsbegränsade vapenlicenser och reglerna för att ta med sig vapen inom EU. Det tycker riksdagen som riktar uppmaningar, tillkännagivanden, om det till regeringen. Riksdagen gör även ytterligare tillkännagivanden som rör skärpta straff för vapenbrott och smuggling av vapen, avskaffat krav på tillstånd för ljuddämpare och översyn av vapenlagstiftningen.

Tillkännagivandena kom när riksdagen behandlade cirka 70 förslag i motioner om vapenfrågor från den allmänna motionstiden 2018. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom det redan pågår utredningar och beredning inom de områden som motionerna berör. Motionerna handlar bland annat om rättshjälp i vapenlicensmål, en ny tillståndsmyndighet och förvaring av vapen och ammunition.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

29

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

20, 79 minuter

Justering

2019-06-11

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om bland annat en ny lag som ska göra att Säkerhetspolisen och Nationella operativa avdelningen i Polismyndigheten (Noa) får utökad tillgång till uppgifter från signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

Dagens regelverk tillämpas på ett sätt som innebär att Säkerhetspolisen och Noa inte får tillgång till uppgifter från signalspaning när det gäller företeelser som myndigheterna bedriver en förundersökning om. Regeringens lagförslag innebär att Säkerhetspolisen och Noa kan bestämma inriktningen av signalspaning och ta emot underrättelser med inhämtade uppgifter även om det pågår en förundersökning. Uppgifterna får inte användas för att utreda brott.

Riksdagen välkomnar förslaget och bedömer att det påtagligt kan förbättra polisens förmåga att identifiera och motverka hot mot Sveriges säkerhet. Förslagen har sin bakgrund i en politisk överenskommelse om åtgärder mot terrorism som Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna ingick i juni 2017.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2019.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Justering

2019-06-11

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-19

Regeringen föreslår att nuvarande regler om lagring och tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation i brottsbekämpande syfte, så kallad datalagring, ska anpassas till EU-lagstiftning. Det är mycket viktigt för brottsbekämpande myndigheter att få tillgång till elektronisk kommunikation, till exempel från teleoperatörer. Enligt regeringen kräver dock EU-rätten att datalagringsskyldigheten begränsas jämfört med dagens regler.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2019.

Riksdagen tycker dock att regeringens förslag begränsar datalagringsskyldigheten för mycket med bakgrund mot de brottsbekämpande myndigheternas behov av lagrade uppgifter. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över omfattningen av datalagringsskyldigheten. Enligt riksdagen bör datalagringen utökas och vara så långtgående som det är möjligt enligt EU-reglerna.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag på området.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

10, 47 minuter

Justering

2019-06-11

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-19

Riksdagen har beslutat om en ny kustbevakningsdatalag och förändringar i några andra lagar som styr hur personuppgifter ska behandlas i verksamhet som rör allmän ordning och säkerhet. Ändringarna anpassar svenska lagar till EU:s dataskyddsreform. Även reglerna för hur personuppgifter ska behandlas förenklas i vissa situationer, till exempel när en person frivilligt betalar de böter han eller hon har blivit dömd till.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förändringarna börjar gälla den 30 juni 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-05-16

Bordläggning

2019-05-27

Debatt

2019-05-28

Beslut

2019-05-28

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i brottsbalken och i fängelselagen. Syftet med lagändringarna är att stärka möjligheterna för Kriminalvården att vidta kontroll- och stödåtgärder för dem som friges villkorligt från ett fängelsestraff.

Ändringarna innebär bland annat att övervakningstiden efter villkorlig frigivning förlängs, att möjligheten att föreskriva villkor om vad som ska gälla efter den villkorliga frigivningen utökas och att möjligheten att förverka villkorligt medgiven frihet på grund av misskötsamhet under den villkorliga frigivningen utvidgas. Ändringarna innebär också att Kriminalvården ska kunna fatta beslut om elektronisk övervakning av den frigivne för att kontrollera att en föreskrift följs. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Riksdagen riktade även två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen med anledning av förslag i motioner. Förslagen rör i korthet följande frågor:

• En tydligare koppling mellan bristande deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och frågan om villkorlig frigivning.
• En reformering av systemet med villkorlig frigivning där större hänsyn bland annat tas till hur den intagne skött sig under strafftiden.

 

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

38, 89 minuter

Justering

2019-05-09

Bordläggning

2019-05-14

Debatt

2019-05-15

Beslut

2019-05-15

Brottsbalken ändras. Straffbestämmelsen om så kallat subventionsmissbruk gradindelas så att ett grovt brott med beteckningen grovt subventionsmissbruk införs i lagen. Straffet blir fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Lagändringen görs för att genomföra ett EU-direktiv som handlar om att bekämpa bedrägerier mot EU:s finansiella intressen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-05-09

Bordläggning

2019-05-14

Debatt

2019-05-15

Beslut

2019-05-15

Regeringen anser att ordningen och säkerheten i domstolarna måste stärkas och föreslår därför lagändringar för att öka tryggheten i lokalerna.

Konkret innebär förslaget att rädda och utsatta brottsoffer ska få bättre möjlighet att delta i domstolssammanträden genom videokonferens och att åhörare ska kunna hänvisas till en sidosal eller helt utvisas från rättssalen på grund av ordnings- eller säkerhetsskäl. På det viset ska förhörspersonen kunna lämna sina uppgifter utan att känna sig störd eller hotad. Förbudet mot att fotografera i rättssalen ska utvidgas så att det även gäller fotografering in i rättssalen och straffskalan för brott mot förbudet ska skärpas. Elektronisk utrustning som åhörare har med sig i rättssalen ska som huvudregel vara avstängd och undanstoppad.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 22 minuter

Justering

2019-05-09

Bordläggning

2019-05-14

Debatt

2019-05-15

Beslut

2019-05-15

När en hyresgäst eller ägare av en bostadsrätt hamnar i en tvist med sin hyresvärd eller bostadsrättförening kan ärendet avgöras av någon av landets åtta hyres- och arrendenämnder. Regeringen föreslår lagändringar som ska underlätta och effektivisera arbetet i nämnderna.

Förslaget innebär bland annat att hyres- och arrendenämnderna ska få använda modern teknik för att dokumentera sina förhör, något som sparar tid och arbete om ärendet överklagas till hovrätten. De föreslagna regelförändringarna innebär också att möjligheten att överklaga nämndens beslut ska öka och att det ska finnas en större flexibilitet i hur nämnderna ska vara sammansatta. Det ska också bli möjligt att delegera vissa uppgifter från ordföranden till en anställd i hyresnämnden, om personen har tillräcklig kunskap och erfarenhet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-04-25

Bordläggning

2019-04-30

Debatt

2019-05-02

Beslut

2019-05-02

2016 antog EU det så kallade barnrättsdirektivet, som ska garantera att barn som är misstänkta eller åtalade för brott behandlas på ett rättssäkert sätt. Nu föreslår regeringen ett antal ändringar i svenska lagar, bland annat för att införa direktivet i svensk rätt. Regeringen föreslår att åklagare i vissa fall ska bli skyldiga att anmäla en försvarare till rätten som olämplig. För att undvika att den åtalade eller misstänkte står utan försvarare ska domstolen i vissa fall kunna utse en offentlig försvarare utöver den försvarare som den misstänkte själv har utsett. Ett barn som blir myndig medan han eller hon är frihetsberövad ska i vissa fall kunna fortsätta vara placerad tillsammans med andra barn.

Regeringen föreslår också att arbetsgivare ska få ökade möjligheter att ersätta en offentlig funktionär för hans eller hennes rättegångskostnader och att övervakningsnämnderna ska få möjlighet att lämna information om förenklad delgivning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna gäller från den 11 juni 2019. Riksdagen sa också nej till fyra förslag i motioner som rör lagändringarna med anledning av barnrättsdirektivet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 8 minuter

Justering

2019-04-25

Bordläggning

2019-05-06

Debatt

2019-05-07

Beslut

2019-05-08

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att åklagare ska få rätt att utse offentliga försvarare utanför domstolarnas kontors- och beredskapstider. Att åklagare ska kunna utse offentliga försvarare kan ifrågasättas av både principiella och rättssäkerhetsskäl, enligt riksdagen.

Regeringens förslag är ett led i att uppfylla EU:s rättsäkerhetsdirektiv. Direktivet innebär bland annat att rättshjälp ska beviljas utan onödigt dröjsmål. Eftersom domstolarna, som är den instans som utser offentliga försvarare, inte tjänstgör utanför kontorstid, ska åklagare i vissa fall kunna utföra den uppgiften.

Riksdagen riktade även ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att införa en nationell domstolsjour som ska utföra uppgifterna.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 40 minuter

Justering

2019-03-14

Bordläggning

2019-03-26

Debatt

2019-03-27

Beslut

2019-03-27

Lagen om ändring i rättegångsbalken ändras. Ändringen innebär att en brist i lagen åtgärdas.

Riksdagen sa ja till förslaget, som är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att det är utskottet som har lagt fram förslaget.

Förslagspunkter

1

Justering

2018-10-18

Bordläggning

2018-10-23

Debatt

2018-10-24

Beslut

2018-10-24

Regeringen har föreslagit vissa ändringar i lagen om passagerarregister och utlänningslagen. I passagerarregistret finns uppgifter om passagerare som rest till Sverige med flyg från ett land som inte tillhör EU och som inte har samarbetsavtal enligt Schengenkonventionen. Det är Polismyndigheten som har hand om passagerarregistret.

Anledningen till lagändringarna är att anpassa lagarna till EU:s dataskyddsreform och att göra reglerna mer lämpade för sina ändamål. Bland annat ska det bli möjligt för Polismyndigheten att elektroniskt lämna ut personuppgifter ur passagerarregister på annat sätt än genom direktåtkomst, om det inte är olämpligt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2019.

Riksdagen sa även ja till en motion om att Tullverket ska få direktåtkomst till personuppgifterna i passagerarregistret på samma sätt som Säkerhetspolisen har i dag. Genom direktåtkomst får Tullverket bättre förutsättningar att bekämpa bland annat stöldligor. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

3, 9 minuter

Justering

2019-03-14

Bordläggning

2019-03-26

Debatt

2019-03-27

Beslut

2019-03-27

En person som är misstänkt, åtalad eller dömd för brott i ett annat land och som befinner sig i Sverige kan utlämnas till det andra landet under vissa förutsättningar. När Högsta domstolen prövar sådana ärenden kräver lagen att minst fem ledamöter deltar i beslutet. Regeringen anser att det räcker att minst tre ledamöter deltar, eftersom utlämningsärendena inte brukar vara komplicerade och ytterst sällan leder till prejudikat.

När det gäller tvångsmedel i samband med ett ärende om utlämning, till exempel om personen ska vara häktad, ska Högsta domstolen själv få besluta hur många ledamöter som ska delta i beslutet. Regeringen anser också att det räcker med tre ledamöter när Högsta domstolen beslutar i ärenden som handlar om att bland annat verkställa brottmålsdomar utomlands.

Riksdagen sa ja till de föreslagna lagändringarna. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-04-25

Bordläggning

2019-04-30

Debatt

2019-05-02

Beslut

2019-05-02