Sök

Behandlade dokument

1

Beredning

2024-11-14

Justering

2024-12-05

Beredning

2024-11-14

Justering

2024-12-05

Beredning

2024-11-19

Justering

2024-12-10

Behandlade dokument

1

Beredning

2024-09-24

Justering

2024-10-17

Bordläggning

2024-10-22

Debatt

2024-10-23

Beslut

2024-10-23

Behandlade dokument

1

Justering

2024-09-26

Bordläggning

2024-10-15

Debatt

2024-10-16

Beslut

2024-10-16

Behandlade dokument

1

Beredning

2024-10-03

Justering

2024-10-17

Bordläggning

2024-10-22

Debatt

2024-10-23

Beslut

2024-10-23

RIKSDAGEN ARBETSMARKNADSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2023/24:31 DATUM 2024-06-18 TID 11.0011.04 NÄRVARANDE Se bilaga 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2023/24:30. 2 Fråga om utskottsinitiativ om att pausa nystartsjobb Utskottet fortsatte behandlingen av frågan om initiativ om

RIKSDAGEN ARBETSMARKNADSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2023/24:30 DATUM 2024-06-13 TID 10.0010.28 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2023/24:29. 2 Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om stärkta arbetsvillkor för praktikanter Utskottet

Datum

2024-06-13

Behandlade dokument

1

Justering

2024-09-26

Bordläggning

2024-10-01

Debatt

2024-10-02

Beslut

2024-10-02

EU-kommissionen vill införa ett nytt direktiv om stärkta arbetsvillkor för praktikanter. Riksdagen anser inte att förslaget i alla delar bör beslutas på EU-nivå.

Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

EU-kommissionens förslag innehåller bland annat regler som ska leda till att arbetsvillkoren för praktikanter stärks och att reguljära anställningsförhållanden inte kamoufleras till praktik.

EU-kommissionen anger att felaktig användning av praktik undergräver arbetsvillkoren för praktikanter och reguljära arbetstagare och skadar den sociala rättvisan. EU-kommissionen menar också att det kan skapa ojämlika villkor mellan olika parter som erbjuder praktik, vilket är ett problem för både små och medelstora företag.

Riksdagen håller med EU-kommissionen om att frågorna är viktiga men anser att förslaget i vissa delar är för långtgående och därför strider mot subsidiaritetsprincipen. Skälet till det är att det finns stora skillnader mellan EU:s medlemsländer när det gäller arbetsmarknadernas förutsättningar och system. För Sveriges del skulle förslaget innebära ett för stort ingrepp i den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.

Förslagspunkter

1

Justering

2024-06-13

Bordläggning

2024-06-18

Debatt

2024-06-19

Beslut

2024-06-19

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om skatteutgifter för 2024.

Sedan mitten på 1990-talet redovisar regeringen skatteutgifter. Redovisningen sker i en skrivelse till riksdagen. En skatteutgift uppstår om skatteuttaget för en viss grupp eller en viss kategori av skattebetalare är lägre än vad som är det normala. Skatteutgifter kan ses som de effekter på skatteintäkterna som uppstår till följd av särregleringar i skattelagstiftningen och som i många fall innebär en form av stöd till vissa grupper av skattebetalare.

Syftet med redovisningen är att tydliggöra det statsstöd till företag och hushåll som genom skatteutgifterna finns på statsbudgetens inkomstsida. Redovisningen syftar också till att tydliggöra graden av enhetlighet i skattelagstiftningen. Genom att redovisa skatteutgifter inom de olika utgiftsområdena ges också ett bredare underlag för att kunna prioritera mellan dessa utgiftsområden i statsbudgeten.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 19 minuter

Justering

2024-06-11

Bordläggning

2024-06-15

Debatt

2024-06-17

Beslut

2024-06-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om vissa ändringar av beskattningen av tobak och nikotin. Ändringarna innebär bland annat att skatten på cigaretter, cigariller, röktobak och övrig tobak höjs med 9 procent och att skatten på snus sänks med 20 procent.

Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2024.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2024-06-11

Bordläggning

2024-06-15

Debatt

2024-06-17

Beslut

2024-06-18

Väpnade styrkor som tillhör en annan stat som är part i Nato ska undantas från mervärdesskatt i vissa fall. Riksdagen sa ja till ett regeringsförslag som innebär att de väpnade styrkorna ska ha rätt till återbetalning av mervärdesskatt som sker vid förvärv av varor och tjänster i Sverige när styrkorna deltar i de gemensamma försvarsinsatserna. Beslutet innebär att fler bestämmelser i EU:s mervärdesskattedirektiv genomförs i svensk rätt.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 1 minuter

Justering

2024-06-11

Bordläggning

2024-06-15

Debatt

2024-06-17

Beslut

2024-06-18

Riksrevisionen har granskat om regeringen har utformat rotavdraget så att det på ett varaktigt och effektivt sätt ökar arbetsutbudet och minskar svartarbetet. I sin rapport bedömer Riksrevisionen att rotavdraget har haft en relativt stor betydelse för att minska hushållens efterfrågan på svarta hantverkartjänster, men däremot haft en mycket begränsad effekt när det gäller att öka köparnas arbetsutbud och inkomster.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att rotavdraget i sin nuvarande utformning inte skapar tillräckligt stora skatteintäkter, genom minskat svartarbete och ökat arbetsutbud, för att motivera statens kostnader för rotavdrag.

I en skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens iakttagelser men anser att värdet av minskat svartarbete underskattas i rapporten. Regeringen planerar i dagsläget inte att göra några förändringar av rotavdraget med anledning av Riksrevisionens rapport.

Riksdagen la regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

29, 71 minuter

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-12

Debatt

2024-06-13

Beslut

2024-06-13

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av subventionerade anställningar. Det vill säga anställningar där staten efter beslut av Arbetsförmedlingen, betalar delar av lönekostnaden, men i övrigt har samma villkor som vanliga anställningar, är effektiv eller inte.

Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system med allvarliga risker. Bland annat görs bedömningen att de kontroller som Arbets-förmedlingen gör när en subventionerad anställning beviljas är ineffektiva, ofta på grund av eftersatta it-system och tungrodd administration. Riksrevisionen gör också bedömningen att regeringen har utformat de subventionerade anställningarna på ett sätt som medför risker för missbruk, och det gäller särskilt nystartsjobben. I rapporten lämnas tre rekommen-dationer till regeringen och tre rekommendationer till Arbetsförmedlingen.

Arbetsmarknadsutskottet välkomnar Riksrevisionens granskning, inte minst mot bakgrund av att missbruk av subventionerade anställningar i vissa fall handlar om systematisk och organiserad ekonomisk brottslighet. Utskottet noterar att regeringen har vidtagit ett antal åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser.

Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna och avslog motionerna.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

22, 67 minuter

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-12

Debatt

2024-06-13

Beslut

2024-06-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att rätten till arbetslöshetsersättning ska baseras på inkomster och att den som ansöker om arbetslöshetsersättning måste uppfylla ett inkomstvillkor. Samma inkomster som har legat till grund för den sökandes rätt till arbetslöshetsersättning ska användas vid beräkningen av ersättningens storlek. Ersättningsnivån ska baseras på hur länge sökanden varit ansluten till en arbetslöshetskassa. Arbetslöshetsersättningen ska trappas ned under tiden sökanden är arbetslös. Ersättningsperiodens längd ska se olika ut beroende på hur förankrad den sökande är på arbetsmarknaden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2025.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

48, 135 minuter

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-15

Debatt

2024-06-17

Beslut

2024-06-18

RIKSDAGEN ARBETSMARKNADSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2023/24:29 DATUM 2024-05-30 TID 10.0010.15 NÄRVARANDE Se bilaga 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2023/24:28. 2 Utkast till rådsslutsatser om inspel till EU:s strategiska agenda 20242029 Utskottet överlade med statssekreterare

Datum

2024-05-30

RIKSDAGEN ARBETSMARKNADSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2023/24:28 DATUM 2024-05-28 TID 11.0012.07 NÄRVARANDE Se bilaga 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2023/24:27. 2 En arbetslöshetsförsäkring baserad på inkomster AU9 Utskottet fortsatte beredningen av proposition 2023/24:128

Datum

2024-05-28

Riksdagen sa nej till 120 förslag i motioner om inkomstskatt från den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar exempelvis om jobbskatteavdrag, skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning och rot- och rutavdrag.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.

Behandlade dokument

76

Förslagspunkter

19

Reservationer

34 

Anföranden och repliker

28, 107 minuter

Justering

2024-05-21

Bordläggning

2024-05-29

Debatt

2024-05-30

Beslut

2024-06-12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att personer födda 1957 ska kompenseras för höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag. Förslaget innebär dels att kompensationen ska vara skattefri, dels vilka regler som ska gälla kring handläggningen för kompensationen.

Höjningen av åldersgränserna i pensionssystemet och i skattelagstiftningen har inneburit att personer födda 1957 hamnar i en situation där de inte omfattas av dessa förändringar och därmed inte kunnat ta del av det förhöjda grundavdraget om man exempelvis redan har gått i pension.

Förslaget innebär också förändringar i inkomstskattelagen i form av att det beslut som riksdagen redan tagit om att höja åldersgränsen för rätt till det förhöjda grundavdraget skjuts upp från 1 januari 2026 till den 1 januari 2027.

Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

27, 58 minuter

Justering

2024-05-21

Bordläggning

2024-05-28

Debatt

2024-05-29

Beslut

2024-05-29