Sök

Kravet på tillstånd ska tas bort för offentliga danstillställningar som hålls på platser som inte är offentliga, exempelvis restauranger och nattklubbar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Istället för att söka tillstånd ska arrangören anmäla tillställningen till Polismyndigheten. Detta kan göras muntligt och är kostnadsfritt, vilket ska underlätta för arrangören.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 22 minuter

Justering

2023-05-11

Bordläggning

2023-05-23

Debatt

2023-05-24

Beslut

2023-05-24

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att förbättra regelverket för utredningar mot barn som misstänks för brott. Förslaget ska säkerställa att dessa utredningar håller en hög grad av rättssäkerhet och är effektiva.

Lagändringarna handlar bland annat om följande:

• Fler utredningar ska få genomföras när barn under 15 år misstänks för brott.
• Ett målsägandebiträde eller en särskild företrädare för barn ska kunna förordnas för målsäganden när den som misstänks ha begått brottet är under 15 år.
• En bevistalan, det vill säga prövning i domstol, ska få väckas i fler fall.
• Det ska bli möjligt att bevilja resning av eller undanröja en dom om bevistalan som har fått laga kraft.
• Fler drogtester av barn under 15 år ska få genomföras.
• Det ska bli möjligt för åklagare att genom strafföreläggande besluta om ungdomstjänst.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 63 minuter

Justering

2023-05-11

Bordläggning

2023-05-23

Debatt

2023-05-24

Beslut

2023-05-24

RIKSDAGEN JUSTITIEUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2022/23:27 DATUM 2023-05-09 TID 11.00-12.15 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Beslut om närvaro Utskottet beslutade att praoeleverna Theodor Andersson och Siri Heimdahl Vepsä fick närvara vid sammanträdet. 2 Besök av justitieminister Gunnar Strömmer Justitieminister

RIKSDAGEN JUSTITIEUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2022/23:26 DATUM 2023-05-04 TID 10.00-10.40 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Besök av Brå Generaldirektör Mattias Larsson och utredaren Mona Backhans informerade om Brå- rapporten 2023:2 Polisens resursfördelning och personaltillväxt, Delredovisning: Utvärdering

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om Rättsmedicinalverkets hantering av humanbiologiskt material, det vill säga material från människokroppen. Den nya lagen syftar till att skapa tydliga rättsliga förutsättningar för hanteringen och därmed stärka skyddet för människors integritet.

Riksdagen sa även ja till regeringens föreslagna lagändringar som gäller rättspsykiatriska undersökningar. Det handlar bland annat om vilka uppgifter som får lämnas ut om en misstänkt ska genomgå en rättspsykiatrisk undersökning, eller vid så kallade paragraf 7-intyg. Behovet av uppgifter från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kriminalvården, Migrationsverket samt Totalförsvarets plikt- och prövningsverk anses väga tyngre än det intrång i den personliga integriteten som uppgiftslämnandet kan innebära.

Slutligen sa riksdagen ja till regeringens förslag om sekretessregler för att upprätthålla ordningen och förhindra rymningar i den rättspsykiatriska verksamheten. 

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

1, 8 minuter

Justering

2023-05-04

Bordläggning

2023-05-09

Debatt

2023-05-10

Beslut

2023-05-10

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag om terrorism. Motionerna handlar bland annat om förebyggande åtgärder, våldsbejakande organisationers verksamhet och finansiering av terrorism.

Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna bland annat med hänvisning till utrednings- och beredningsarbete pågår.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

21

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

11, 64 minuter

Justering

2023-05-04

Bordläggning

2023-05-09

Debatt

2023-05-10

Beslut

2023-05-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa straffen för brott i kriminella nätverk och vid kriminella uppgörelser. Syftet med lagändringarna är att markera allvaret i den här typen av brott och för att ge rättsväsendet utvidgade möjligheter att bekämpa gängkriminaliteten.

Straffen skärps bland annat för grovt olaga tvång, olaga hot, rån och utpressning. Även straffet för narkotikabrott som tar sikte på försäljning skärps, samt att beställning av narkotika för eget bruk kriminaliseras som försöksbrott.

Det blir också straffbart att involvera personer som är under 18 år i brott eller brottslig verksamhet. Dessutom införs en ny typ av straffskärpningsbestämmelse som tar sikte på våldsamma uppgörelser bland kriminella.

Presumtionen, eller antagandet för häktning ska gälla vid misstanke om brott med ett minimistraff om fängelse i ett år och sex månader eller mer, jämfört med tidigare ett minimistraff om fängelse i två år eller mer.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 45 minuter

Justering

2023-04-27

Bordläggning

2023-05-02

Debatt

2023-05-03

Beslut

2023-05-03

RIKSDAGEN JUSTITIEUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2022/23:25 DATUM 2023-04-27 TID 10.00-10.10 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2022/23:24. 2 Skärpta straff för brott i kriminella nätverk JuU8 Utskottet fortsatte beredningen av proposition 2022/23:53 och motioner.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa ett nytt brott i terroristbrottslagen, deltagande i en terroristorganisation. Det nya brottet innebär ett särskilt straffansvar för den som deltar i en terroristorganisation på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja organisationen.

Straffskalan ska vara fängelse i högst fyra år. Om brottet är grovt ska straffskalan vara fängelse i lägst två och högst åtta år. Om gärningsmannen har lett terroristorganisationen ska straffskalan vara fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid.

Det ska även vara straffbart att finansiera deltagande i en terroristorganisation, att offentligt uppmana och rekrytera till brottet samt att resa utomlands i avsikt att begå brottet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2023.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

10, 55 minuter

Justering

2023-04-27

Bordläggning

2023-05-02

Debatt

2023-05-03

Beslut

2023-05-03

Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om polisfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utrednings- och beredningsarbete.

Motionerna handlar exempelvis om en mer effektiv polis, polisens inre organisation, polisens arbetsmiljö, prioritering av olika typer av brott samt polisens samarbete med myndigheter och andra aktörer.

Behandlade dokument

80

Förslagspunkter

61

Reservationer

64 

Anföranden och repliker

11, 88 minuter

Justering

2023-04-20

Bordläggning

2023-04-26

Debatt

2023-04-27

Beslut

2023-05-03

RIKSDAGEN JUSTITIEUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2022/23:24 DATUM 2023-04-20 TID 10.00-11.50 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Fotografering 2 Förslag till revidering av API-direktivet Utskottet överlade med statssekreterare Charlotte Kugelberg, åtföljd av medarbetare från Justitiedepartementet. Underlaget

RIKSDAGEN JUSTITIEUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2022/23:23 DATUM 2023-04-13 TID 10.00-11.15 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Beslut om närvaro Utskottet beslutade att praoeleven Amanda Ellervik och Alea Wallentheim fick närvara vid sammanträdet. 2 Besök av riksrevisor Helena Lindberg Riksrevisor Helena Lindberg

Riksdagen har behandlat 15 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden. Förslagen handlar bland annat om handläggning av vapenlicensärenden och vapenbrott.

Riksdagen sa nej till motionerna, bland annat med hänvisning till att det redan pågår utrednings- och beredningsarbete i de frågor som förslagen handlar om.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

7

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 48 minuter

Justering

2023-04-13

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-19

Riksdagen sa nej till 14 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om barn och unga som bryter mot lagen och tar upp frågor som brottsförebyggande arbete, insatser för att stoppa nyrekryteringen, straffmätning och påföljder.

Riksdagen hänvisar till pågående utredningar och beredningsarbete.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

11

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

10, 59 minuter

Justering

2023-04-13

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-19

Riksdagen sa nej till de cirka 150 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om våld i nära relationer, sexualbrott, hedersrelaterat våld och förtryck, kontaktförbud, stärkt skydd till brottsoffer, unga brottsoffer, skadestånd och statistik.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete eller aviserade reformer inom området.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

56

Reservationer

56 

Anföranden och repliker

8, 66 minuter

Justering

2023-04-13

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-19

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till pågående utredningar.

Förslagen handlar exempelvis om återfallsförebyggande arbete, Kriminalvårdens kapacitet och villkorlig frigivning.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

29

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

7, 46 minuter

Justering

2023-04-13

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-19

RIKSDAGEN JUSTITIEUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2022/23:22 DATUM 2023-03-30 TID 10.00-10.10 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2022/23:21. 2 Försök till subventionsmissbruk JuU18 Utskottet fortsatte beredningen av proposition 2022/23:55. Utskottet justerade

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om att kriminalisera subventionsmissbruk av EU-bidrag. Med subventionsmissbruk menas att någon som beviljats EU-bidrag använder dessa pengar till andra saker än vad de var avsedda för.

EU vill genom straffrättsliga bestämmelser bekämpa bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen. Regeringen konstaterar i sitt förslag att det därför behövs en tydligare lagstiftning.

De nya reglerna ska börja gälla den 1 juni 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-03-30

Bordläggning

2023-04-11

Debatt

2023-04-12

Beslut

2023-04-12

RIKSDAGEN JUSTITIEUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2022/23:21 DATUM 2023-03-23 TID 10.00-10.35 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete JuU9 Utskottet fortsatte beredningen av proposition 2022/23:43 och motioner. Utskottet justerade betänkande 2022/23:JuU9. S-ledamöterna

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om processrättsliga frågor, som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen hänvisar bland annat till att regeringen redan arbetar med frågorna.

Förslagen handlar bland annat om kamerabevakning, hemliga tvångsmedel, vittnesskydd, rättsliga biträden och rättegångskostnader.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

21

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

5, 37 minuter

Justering

2023-03-23

Bordläggning

2023-03-29

Debatt

2023-03-30

Beslut

2023-04-12