Sök

Kravet på legitimation flyttas fram till den 1 december 2013 för vissa lärare och förskollärare. Skälet är att Skolverket hittills inte hunnit pröva en tillräckligt stor mängd ansökningar om legitimation.

Riksdagen beslutade 2011 att införa ett legitimationssystem för lärare och förskollärare. Lagen skulle börja tillämpas i juli 2012 för lärare och förskollärare som fått examen eller anställning efter den 1 juli 2011. Eftersom Skolverket hittills inte hunnit pröva en tillräckligt stor mängd ansökningar om legitimation beslutade riksdagen att tidpunkten för tillämpningen flyttas fram till den 1 december 2013 för denna grupp lärare och förskollärare. Riksdagen beslutade också att ge regeringen i uppdrag att återkomma med en finansieringsplan och med en rapport vid årsskiftet om hur arbetet med legitimationsreformen går.

Skollagen innebär att enbart legitimerade lärare kan få fast anställning och sätta betyg. För att få legitimation måste en lärare ha tagit examen och genomgått en introduktionsperiod på minst ett år. En nämnd under Skolverket kan varna en lärare, till exempel för oskicklighet, och i allvarliga fall dra in legitimationen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

19, 63 minuter

Justering

2012-06-12

Debatt

2012-06-18

Beslut

2012-06-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ersätta tre myndigheter med två inom utbildningsområdet. Den ena nya myndigheten ska ansvara för i huvudsak kvalitetssäkring och tillsyn av den högre utbildningen. Den andra myndigheten ska ansvara för service, samordning, främjande och utvecklande verksamhet, internationellt samarbete samt mobilitet inom utbildningsområdet. Med mobilitet menas i det här fallet internationell rörlighet för studenter. Högskoleverket (HSV), Verket för högskoleservice (VHS) och Internationella programkontoret (IPK) ska läggas ner. Den nya organisationen är tänkt att börja gälla den 1 januari 2013.

Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande om myndigheternas uppgifter som innebär följande:

• En högskolemyndighet bör få i uppdrag att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter inom den högre utbildningen.
• En nationell aktör bör arbeta för att stimulera intresset för högre studier och främja breddad rekrytering.
• Myndigheten för kvalitetssäkring och tillsyn ska ha ett självständigt uppdrag att arbeta med omvärldsbevakning och analys för högskolesektorn.

Riksdagen gjorde dessutom ett tillkännagivande i frågan om hur vissa ledamöter i styrelser för statliga universitet och högskolor ska utses. Regeringen menar att ordföranden och de ledamöter som regeringen utser bör utses efter förslag av en nomineringsgrupp. Utskottet är positivt till detta men vill att nomineringsgruppen ska utökas med en studentrepresentant vid universitetet eller högskolan.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Justering

2012-05-31

Debatt

2012-06-18

Beslut

2012-06-19

Elektroniskt material som gjorts tillgängligt för allmänheten ska arkiveras på Kungliga biblioteket på samma sätt som tidningar, böcker, videoband, radio- och TV-program. Syftet är att materialet ska bevaras i forskningssyfte och som kulturarv.

Arkiveringen gäller bara elektroniskt material som massmedieföretag och liknande publicerar elektroniskt och som rör svenska förhållanden. Det gäller inte privata bloggar eller hemsidor. Däremot ska myndigheter också lämna ett exemplar av sina publikationer till Kungliga biblioteket för arkivering.

Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2012 och kommer tillämpas på material som publiceras efter den 31 december 2014. Vissa massmedieföretag och myndigheter kommer dock bli skyldiga att lämna exemplar av det som publiceras till Kungliga biblioteket redan efter den 31 mars 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-05-31

Debatt

2012-06-11

Beslut

2012-06-13

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om it- och postfrågor. En orsak är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar om it-politik, elektroniska kommunikationer, grundläggande betaltjänster och post. Riksdagen konstaterar att regeringen har tagit flera initiativ med anledning av den digitala agenda för Sverige som presenterades hösten 2011. Det pågår även omfattande arbete för att förbättra tillgången till elektroniska kommunikationer och för att Sverige ska bli ett informationssamhälle för alla. Riksdagen bedömer också att lämpliga åtgärder har vidtagits för att lösa de problem som uppstått i samband med övergången från fast telefoni via kopparnätet till trådlös teknik.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

12

Reservationer

10 

Beredning

2012-05-08

Justering

2012-05-29

Debatt

2012-06-07

Beslut

2012-06-13

Riksdagen beslutade att uppmana regeringen att avvakta ytterligare steg mot konkurrensutsättning av flygledningstjänster. Luftfartsverkets monopol på sådana tjänster avreglerades 2010 och utskottet menar att både flygtrafikledningstjänsten och kontrollmyndigheter måste få tid att anpassa sig till en avreglerad marknad innan nya steg kan tas.

Det måste, anser riksdagen, vara helt klarlagt att varken flygsäkerheten eller försvarsmaktens behov blir lidande. Transportstyrelsen som är kontrollmyndigheten för flygsäkerhetsfrågor måste få långtgående befogenheter och ansvar.

Riksdagen sa nej till motioner om luftfartsfrågor från den allmänna motionstiden 2011. Motionerna handlar bland annat om flygplatsfrågor, flygtrafikledning och miljö- och säkerhetsfrågor inom flyget.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

15, 64 minuter

Beredning

2012-04-19

Justering

2012-05-22

Debatt

2012-05-31

Beslut

2012-06-07

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att snarast återkomma med förslag på hur underhållet av järnvägen kan organiseras på ett effektivt och samordnat sätt. En viktig orsak till de senaste årens problem med tågtrafiken är enligt riksdagen att järnvägsinfrastrukturen är dåligt underhållen och sliten. Riksdagen anser dagens system, där underhållet har skilts från Trafikverket och i stället sköts av upphandlade företag, inte fungerar. Beslutet grundar sig på motioner från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2011 om järnvägs- och kollektivtrafikfrågor.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att kollektivtrafiklagen ska utvidgas till att även gälla kollektivtrafik på vatten. Lagändringen anses skapa ett mer sammanhållet kollektivtrafiksystem inom varje län som bättre tillgodoser resenärernas behov.

Regeringen har lämnat sin syn på vissa frågor om Arlandabanan i en skrivelse som trafikutskottet har granskat. Utskottet håller med regeringen om att trafiken på Arlandabanan är väl integrerad. I avtalet med företaget A-train som sköter trafiken finns en möjlighet att säga upp avtalet när det har varit i kraft i 15 år. Möjligheten kan utnyttjas från juli 2010 om regeringen anser att trafiken inte har utvecklats enligt förväntan. Regeringen gör bedömningen att det inte finns någon orsak att utnyttja möjligheten och utskottet håller med. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

17

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

55, 192 minuter

Beredning

2012-03-20

Justering

2012-05-22

Debatt

2012-05-31

Beslut

2012-06-07

I Sjöarbetskonventionen finns ett krav att kosten för de ombordanställda ska vara anpassad till deras religiösa och kulturella bakgrunder. Kravet har i svensk rätt genomförts i fartygssäkerhetslagen. Från den 1 juli 2012 införs en möjlighet i fartygssäkerhetslagen att i vissa fall meddela undantag från kravet om anpassning av kosten.

Regeringen får vidare möjlighet att bestämma vilka krav som ska gälla för hanteringen av barlastvatten.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2012-05-22

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-31

Planeringssystemet för transportinfrastrukturen ska bli effektivare och reglerna förenklas:

• Den ekonomiska planeringen ska knytas fastare till den statliga budgetprocessen.
• Den långsiktiga ekonomiska planeringen som görs för ett tiotal år i taget ska kompletteras med årliga beslut om vilka byggprojekt som kan starta med hänsyn till budgetramarna och det aktuella planeringsläget.
• Den fysiska planeringen, som i dag består av flera skeden, görs om till en sammanhållen process.

De nya reglerna ska gälla från den 1 januari 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om transportinfrastrukturens planering. Motionerna handlar bland annat om finansieringsfrågor, den så kallade fyrstegsprincipen som grund för trafikplaneringen och jämställdhet inom transportsystemet. Andra motioner handlar om ändringar i den nationella planen för transportsystemet och om ökade statliga satsningar på infrastruktur för elbilar. Riksdagen menar att det redan pågår arbete inom flera områden. Man hänvisar också till den infrastrukturproposition som regeringen har för avsikt att lämna till riksdagen under hösten 2012.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

15

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

14, 65 minuter

Beredning

2012-04-19

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-06-07

Beslut

2012-06-13

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om cykeltrafik. Skälet är bland annat att regeringen har tillsatt en utredare som ska se över de regler som påverkar förutsättningarna för att cykla samt övriga pågående uppdrag och försöksverksamheter. Motionerna handlar bland annat om mål för cykelpolitiken, infrastrukturåtgärder och trafikregler för cykling.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

18, 69 minuter

Beredning

2012-04-24

Justering

2012-05-03

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-31