Sök

Skatteutskottets verksamhet riksmötet 2016/17 Utskottets beredningsområde Skatteutskottet ska enligt riksdagsordningen bereda ärenden om statliga och kommunala skatter samt ärenden om skatteförfarandet, folkbokföring och exekutionsväsendet. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution hör också till

RIKSDAGEN TRAFIKUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2016/17:43 DATUM 2017-08-28 TID 10.0010.15 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2016/17:42. 2 3 4 5 6 Förslag till direktiv om ändring av direktiv 1999/62/EG om avgifter på tunga godsfordon för användningen

RIKSDAGEN SKATTEUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2016/17:39 DATUM 2017-08-24 TID 10.0010.35 NÄRVARANDE Se bilaga 1 Ordföranden hälsade Mathias Tegnér S särskilt välkommen till sitt första sammanträde med utskottet. 1 Kanslimeddelanden Inkomna skrivelser enligt bilaga 2 anmäldes. 2 Kommissionens förslag

RIKSDAGEN TRAFIKUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2016/17:42 DATUM 2017-07-21 TID 13.0015.30 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Medgivande att närvara Utskottet beslutade att ledamöter och tjänstemän från försvarsutskottet fick närvara under sammanträdet vid punkt 2. 2 Information med anledning av de uppgifter

RIKSDAGEN NÄRINGSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2016/17:36 DATUM 20170620 TID 11.0011.30 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2016/17:34 och 2016/17:35. 2 Information från regeringen Statssekreterare Nils Vikmång, Miljö- och energidepartementet, lämnade information

RIKSDAGEN TRAFIKUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2016/17:41 DATUM 2017-06-15 TID 10.0011.50 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Information från PostNord Vd Håkan Ericsson, Anders Holm chef PostNord Sverige och kommunikationsdirektör Per Mossberg informerade med anledning av den senaste tidens kvalitetsproblem i

RIKSDAGEN SKATTEUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2016/17:38 DATUM 2017-06-15 TID 10.00-10.40 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Medgivande att närvara Utskottet medgav att Helena Fridman Konstantinidou från EU-nämndens kansli fick närvara under sammanträdet vid punkterna 1 till 3 på föredragningslistan. 2 Kommissionens

RIKSDAGEN NÄRINGSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2016/17:35 DATUM 20170615 TID 9.0012.00 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Offentlig utfrågning Näringsutskottet höll en offentlig utfrågning om internationell handel. Program och deltagarförteckning för utfrågningen framgår av bilaga 2 och 3. Vid protokollet Bibi

Riksdagen har godkänt att Sverige och Norge ingår ett nytt avtal som innebär att ändringar kan göras i ett avtal kring elcertifikat. Sedan 2011 har Sverige ett avtal med Norge om en gemensam marknad för elcertifikat.

Ändringarna i avtalet om en gemensam elcertifikatsmarknad behöver göras till följd av nya svenska regler och mål kring produktion av förnybar el. Produktionen ska öka med 18 terawattimmar till 2030. Elcertifikatssystemet, som ska öka produktionen av förnybar el, förlängs också till 2045.

För att dessa ändringar ska börja gälla krävs alltså att avtalet mellan Norge och Sverige ändras. Riksdagen har godkänt att Sverige och Norge ingår ett nytt avtal som tillåter att det ursprungliga avtalet ändras.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2017-06-08

Bordläggning

2017-06-14

Debatt

2017-06-15

Beslut

2017-06-20

Regeringen får rätt att sälja eller lägga ner vissa statligt ägda företag. Det handlar om Apoteksgruppen i Sverige Holding AB, Metria AB, Swedish National Road Consulting AB, AB Göta kanalbolag och Swedesurvey Aktiebolag.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagen kommer efter att regeringen beslutat om en förändrad ägarpolicy för statligt ägda bolag. Däri ingår att kontinuerligt pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att se över bolagens olika uppdrag och inriktning.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

23, 55 minuter

Justering

2017-06-08

Bordläggning

2017-06-14

Debatt

2017-06-15

Beslut

2017-06-20

Riksdagen sa nej till olika motionsförslag om immaterialrätt. Förslagen handlar bland annat om åtgärder för att stärka immateriella rättigheter, streamning från olovlig källa och privatkopieringsersättningen. Skälen till att riksdagen sa nej är i flera fall att arbete pågår hos regering och myndigheter och att de frågor som tas upp i motionerna ses över inom EU.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 41 minuter

Justering

2017-06-08

Bordläggning

2017-06-14

Debatt

2017-06-15

Beslut

2017-06-20

Riksdagen riktade två tillkännagivanden till regeringen om elnätet. Riksdagen vill att regeringen ska utreda behovet av kompletterande samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar vid elnätsinvesteringar, parallellt med de bedömningar som statliga Svenska kraftnät gör. Riksdagen tycker också att Svenska kraftnät bör få ett uppdrag att analysera effektsituationen på några års sikt. Svenska kraftnät är den myndighet som förvaltar och utvecklar det svenska stamnätet för el.

Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskningsrapport Förutsättningar för en säker kraftöverföring. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

12, 40 minuter

Justering

2017-06-08

Bordläggning

2017-06-14

Debatt

2017-06-15

Beslut

2017-06-20

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som bland annat innebär ett nytt mål för produktionen av förnybar el. Produktionen ska öka med 18 terawattimmar (TWh) till 2030. Elcertifikatsystemet förlängs också till 2045. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el.

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

16, 60 minuter

Justering

2017-06-08

Bordläggning

2017-06-14

Debatt

2017-06-15

Beslut

2017-06-20

Inspektioner av utländska fartygs barlastvattenhantering ska kunna göras i större utsträckning än i dag i svenska hamnar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i barlastvattenlagen.

Barlastvatten är det havsvatten som pumpas ombord ett fartyg som inte är fullastat. Det görs för att stabilisera fartyget. Risken med denna hantering är dock att levande organismer som kan vara farliga för miljön sprids runt om i världen. Det är fartygens hantering kring detta som nu alltså kan inspekteras på ett mer ingående sätt.

Nuvarande bestämmelser innebär att personal i de svenska hamnarna i princip bara får inspektera de utländska fartygens certifikat och liknande handlingar. Lagändringen görs för att den svenska lagen bättre ska stämma överens med internationella bestämmelser. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får utfärda nya regler om när inspektionerna får göras i de svenska hamnarna. Regeringen eller myndigheten får också utfärda avgiftsregler som ska gälla alla ärenden som handlar om barlastvattenfrågor och som myndigheten ansvarar för.

Lagändringarna ska börja gälla den dag regeringen bestämmer. Regeringens intention är i dagsläget att det kommer att bli den 8 september 2017.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

10

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

30, 116 minuter

Justering

2017-05-30

Bordläggning

2017-06-14

Debatt

2017-06-15

Beslut

2017-06-20

Tullverket ska få befogenheter att kontrollera införsel av explosiva varor från andra EU-länder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I dag får Tullverket kontrollera och vidta vissa åtgärder för olaglig införsel av bland annat vapen och kemiska ämnen som kan användas för att tillverka sprängämnen. Med ändringarna omfattas även explosiva varor, till exempel handgranater. Förslaget innebär också att Tullverket kan vägra lämna ut och även förstöra de varorna.

De nya reglerna ska börja gälla den 1 november 2017.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

2, 13 minuter

Justering

2017-06-08

Bordläggning

2017-06-14

Debatt

2017-06-15

Beslut

2017-06-15

RIKSDAGEN TRAFIKUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2016/17:40 DATUM 2017-06-08 TID 10.0011.50 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Information från PTS Avdelningschef Sten Selander, enhetschef Olof Bjurö och sakkunnig Joakim Levin informerade om aktuella postfrågor. 2 3 4 5 6 Information från Näringsdepartementet

RIKSDAGEN SKATTEUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2016/17:37 DATUM 2017-06-08 TID 10.0010.10 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2016/17:36. 2 Kanslimeddelanden Kanslichefen informerade om ett inkommet EU-förslag som kommer att bli föremål för subsidiaritetsprövning

RIKSDAGEN NÄRINGSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2016/17:34 DATUM 20170608 TID 10.0010.20 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2016/17:33. 2 Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017 NU20 Utskottet fortsatte behandlingen av proposition

RIKSDAGEN SKATTEUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2016/17:36 DATUM 2017-06-01 TID 8.308.35 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2016/17:35. 2 Kanslimeddelanden Kanslichefen informerade om kommande sammanträden med EU-ärenden. Det har efter sammanträdet blivit

Regeringens årliga redovisning av de så kallade skatteutgifterna borde utvecklas för att kunna bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet. Det anser riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Skatteutgifter är stöd som redovisas som uteblivna inkomster på statsbudgetens inkomstsida, till exempel i form av skattelättnader som ROT-avdraget.

Skatteutskottet konstaterar att regeringen har minskat sin redovisning av skatteutgifterna, vilket är ett steg bort från öppenhet och transparens. Till exempel har regeringen valt att inte fullt ut redovisa skatteutgifternas effekt på sysselsättningen. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att den i kommande redovisningar fullt ut analyserar enskilda skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet och sysselsättningseffekt.

Det främsta syftet med regeringens redovisning av skatteutgifter är att synliggöra utgifter som kan ha samma funktion som direkta statliga stöd till företag och hushåll. På det sättet ges ett bredare underlag för prioriteringar mellan olika stöd och satsningar i statsbudgeten.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9, 42 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-02

Debatt

2017-06-07

Beslut

2017-06-07