Sök

Regeringen får rätt att sälja eller lägga ner vissa statligt ägda företag. Det handlar om Apoteksgruppen i Sverige Holding AB, Metria AB, Swedish National Road Consulting AB, AB Göta kanalbolag och Swedesurvey Aktiebolag.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagen kommer efter att regeringen beslutat om en förändrad ägarpolicy för statligt ägda bolag. Däri ingår att kontinuerligt pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att se över bolagens olika uppdrag och inriktning.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

23, 55 minuter

Justering

2017-06-08

Bordläggning

2017-06-14

Debatt

2017-06-15

Beslut

2017-06-20

Riksdagen sa nej till olika motionsförslag om immaterialrätt. Förslagen handlar bland annat om åtgärder för att stärka immateriella rättigheter, streamning från olovlig källa och privatkopieringsersättningen. Skälen till att riksdagen sa nej är i flera fall att arbete pågår hos regering och myndigheter och att de frågor som tas upp i motionerna ses över inom EU.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 41 minuter

Justering

2017-06-08

Bordläggning

2017-06-14

Debatt

2017-06-15

Beslut

2017-06-20

Riksdagen riktade två tillkännagivanden till regeringen om elnätet. Riksdagen vill att regeringen ska utreda behovet av kompletterande samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar vid elnätsinvesteringar, parallellt med de bedömningar som statliga Svenska kraftnät gör. Riksdagen tycker också att Svenska kraftnät bör få ett uppdrag att analysera effektsituationen på några års sikt. Svenska kraftnät är den myndighet som förvaltar och utvecklar det svenska stamnätet för el.

Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskningsrapport Förutsättningar för en säker kraftöverföring. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

12, 40 minuter

Justering

2017-06-08

Bordläggning

2017-06-14

Debatt

2017-06-15

Beslut

2017-06-20

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som bland annat innebär ett nytt mål för produktionen av förnybar el. Produktionen ska öka med 18 terawattimmar (TWh) till 2030. Elcertifikatsystemet förlängs också till 2045. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el.

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

16, 60 minuter

Justering

2017-06-08

Bordläggning

2017-06-14

Debatt

2017-06-15

Beslut

2017-06-20

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande. I rapporten har revisionen granskat tre myndigheters arbete med företagsstöd och om regeringen och myndigheterna har överblick över stöden och deras effekter.

Enligt Riksrevisionen saknar regeringen en tydlig överblick av stöden och deras effekter. Granskningen visar också att det är svårt att mäta effekterna av stöden eftersom det saknas användbara data och tydliga mål för att kunna följa upp stöden på ett bra sätt.

Riksrevisionen tycker att regeringen bör skapa bättre förutsättningar för en bättre överblick över stöden till näringslivet. Tillväxtanalys uppdrag bör utformas så att myndigheten kan bidra med mer systematisk kunskap om företagsstöden.

Regeringen håller med Riksrevisionen om att den samlade överblicken behöver förbättras. Regeringen kommer därför bland annat att ge Tillväxtanalys i uppdrag att utveckla analysmetoder och utvärderingar.

Näringsutskottet välkomnar Riksrevisionens granskning och ser positivt på de åtgärder som regeringen kommer att genomföra.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 28 minuter

Justering

2017-03-16

Bordläggning

2017-03-22

Debatt

2017-03-23

Beslut

2017-03-23

Riksdagen sa nej till motionsförslag om handelspolitik, bland annat med hänvisning till pågående insatser. Motionerna handlade bland annat om handels- och investeringsavtalet mellan EU och USA, EU:s framtida handelsrelation till Storbritannien och främjandet av EU:s inre marknad. 

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

17

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

45, 125 minuter

Justering

2017-03-23

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-29

Många företag upplever att reglerna de måste följa är krångliga och att alltför mycket tid går åt till administration och långa handläggningstider. Myndigheter som företag kommer i kontakt med borde därför sätta tydliga tidsgränser för sina handläggningstider. Det anser riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanade regeringen att se till att det sker.

Riksdagen sa nej till de motionsförslag om näringspolitik som behandlades samtidigt.

Behandlade dokument

81

Förslagspunkter

14

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

30, 113 minuter

Justering

2017-03-16

Bordläggning

2017-03-22

Debatt

2017-03-23

Beslut

2017-03-23

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengar till utgiftsområdet regional tillväxt ska fördelas. Sammanlagt handlar det om knappt 3,6 miljarder kronor för år 2017. Mest pengar går till olika regionala tillväxtåtgärder och till transportbidrag. I summan ingår även pengar från EU till regionalpolitiska satsningar.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

11, 52 minuter

Justering

2016-12-01

Bordläggning

2016-12-09

Debatt

2016-12-12

Beslut

2016-12-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengar till utgiftsområdet näringsliv ska fördelas. Sammanlagt handlar det om knappt 6,5 miljarder kronor för år 2017. Mest pengar går till Verket för innovationssystem - området forskning och utveckling, forskningsinstitutens strategiska kompetensmedel, näringslivsutveckling och exportfrämjande verksamhet.

Riksdagen sa också ja till de lagändringar som behövs när Revisorsnämnden byter namn till Revisorsinspektionen. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om att föra samman och ändra inriktningen för de verksamheter som Research Institutes of Sweden AB och Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB bedriver.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

45, 127 minuter

Justering

2016-12-01

Bordläggning

2016-12-09

Debatt

2016-12-12

Beslut

2016-12-13

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om verksamheten i de statliga företagen under 2015 och fram till och med 1 maj 2016.

Näringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse och konstaterar att det finns olika åsikter mellan partierna i utskottet när det gäller statliga företag. Utskottet betonar samtidigt vikten av att regeringen varje år lämnar den här redogörelsen så att riksdagen kan följa hur regeringen sköter de statliga företagen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 som rör den övergripande förvaltningen av statliga företag, hur förvaltningen av vissa av de statliga företagen ska bedrivas och om statens ägande av vissa företag.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

10

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

31, 101 minuter

Justering

2016-11-17

Bordläggning

2016-11-22

Debatt

2016-11-23

Beslut

2016-11-24

De riskkapitalinsatser som staten gör för att främja svenska företag ska omstruktureras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ett syfte med förslaget är att tydliggöra och förenkla dagens system för de statliga finansieringsinsatserna. Den nya strukturen syftar också till att statens resurser inom området ska utnyttjas bättre samt bidra till att utveckla och förnya det svenska näringslivet.

Förslaget innebär bland annat att regeringen får bilda ett nytt aktiebolag som kallas det nationella utvecklingsbolaget. Bolaget ska investera i företag i utvecklingsfaser genom privat förvaltade fonder. De statligt helägda aktiebolagen Fouriertransform och Inlandsinnovation ska inordnas under det nationella utvecklingsbolaget i en gemensam koncern. Det nationella utvecklingsbolaget väntas kunna inleda sin verksamhet under 2017.

Regeringen föreslår också att en ny lag ska införas, detta för att göra det möjligt för utvecklingsbolaget att lämna stöd inom ramen för EU:s statsstödsregler. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

3

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

22, 94 minuter

Justering

2016-06-09

Bordläggning

2016-06-14

Debatt

2016-06-15

Beslut

2016-06-16

Handeln med andra länder är viktigt för ett litet land som Sverige och möjligheten till export påverkar både ekonomin och sysselsättningen. Det konstaterar näringsutskottet som behandlat regeringens skrivelse om en ny exportstrategi.

I skrivelsen slår regeringen fast att Sveriges exportandelar har minskat i relation till omvärlden. För att stärka svenska företags exportmöjligheter tycker regeringen nu att statliga insatser behövs. Den har därför tagit fram en ny exportstrategi. Exportstrategin syftar bland annat till att öka exporten och att öka Sveriges attraktionskraft för investeringar. Strategin ska också bidra till regeringens mål att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020.

Näringsutskottet håller med regeringen om att statliga insatser behövs, framförallt till små och medelstora företag. Utskottet tycker därför det är bra att regeringen har en plan för hur exporten ska stärkas.

Riksdagen la därför ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till alla motionsförslag som behandlades samtidigt. Motiveringen var bland annat att regeringen redan jobbar med en del av förslagen inom ramen för exportstrategin. Motionsförslagen handlade bland annat om handelsfrämjande, frihandel, rättvis handel och marknadsföring av Sverige.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

12

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

45, 141 minuter

Justering

2016-03-17

Bordläggning

2016-03-22

Debatt

2016-03-23

Beslut

2016-03-23

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som handlar om hållbart företagande. I skrivelsen redogör regeringen för hur man ser på hållbart företagande och vilken politik som förs för att driva frågan framåt. Tanken är att skrivelsen ska vara en vägledning för företag och andra intressenter som vill verka för hållbart företagande och en hållbar samhällsutveckling i stort. Hållbart företagande har enligt regeringen en självklar roll i en modern näringspolitik för att svenska företag ska fortsätta utvecklas och vara attraktiva för investerare, konsumenter och anställda. I ett större perspektiv handlar det om att få fler framgångsrika företag i Sverige vilket skapar jobb, tillväxt och välstånd.

Hållbart företagande har utgångspunkten att företag ska bedriva en verksamhet som gynnar en hållbar utveckling ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Principen omfattar mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption där även jämställdhet, mångfald och affärsetik ingår.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

23, 79 minuter

Justering

2016-03-17

Bordläggning

2016-03-22

Debatt

2016-03-23

Beslut

2016-03-23

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 om handelspolitiska frågor. Motionerna handlade om internationell handel och EU:s inre marknad. Flera berörde de olika handelsavtal som EU förhandlar om, till exempel det transatlantiska handels- och investeringsavtalet (TTIP) mellan EU och USA och det nya avtalet för tjänstehandel (TISA). Riksdagens näringsutskott betonade att avtalen inte får göra avkall på EU:s krav på hälsoskydd, miljöskydd och socialt skydd. Det är först när avtalen är slutförhandlade som det går att ta ställning till dem. Andra motioner tog upp att EU:s inre marknad bör vidareutvecklas när det gäller e-handel och tjänster.

Riksdagen sa nej till motionerna med hänvisning till den politik som förs och att insatser redan görs inom flera av de områden som motionerna handlade om.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

20, 79 minuter

Justering

2016-01-28

Bordläggning

2016-02-09

Debatt

2016-02-10

Beslut

2016-02-10

Riksdagen har granskat EU-kommissionens planer på att utveckla EU:s gemensamma yttre handelspolitik. Riksdagen ställde sig på ett övergripande plan positivt till den nya strategin.

EU-kommissionen har i ett meddelande beskrivit en ny övergripande handelsstrategi och åtgärder som kommissionen vill lägga fram inom området. Det handlar bland annat om att se till att handelspolitiken är uppdaterad, att skapa mer insyn i investerings- och handelspolitiken och att bestämmelser om korruptionsbekämpning ska finnas med i framtida handelsavtal.

Riksdagens näringsutskott ställde sig positivt till den nya handelsstrategin. Utskottet menar att Sverige bör vara en tydlig röst inom EU för en öppen och fri handel och motverka protektionism. Utskottet tycker också det är bra om sättet att lösa tvister i handelsavtal genom en så kallad tvistlösningsmekanism reformeras.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

3

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

25, 83 minuter

Justering

2016-01-28

Bordläggning

2016-02-09

Debatt

2016-02-10

Beslut

2016-02-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområdet kommunikationer för 2016. Sammanlagt går 54 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till att bygga och underhålla vägar och järnvägar.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att genomföra en generell översyn av Transportstyrelsens tillsynsavgifter. Syftet är att öka effektiviteten i avgiftssystemet.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

49, 151 minuter

Justering

2015-12-01

Bordläggning

2015-12-09

Debatt

2015-12-10

Beslut

2015-12-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2016 om 6 miljarder kronor i anslag till utgiftsområdet näringsliv.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om regeländringar gällande AB Svensk Exportkredit, AB Götakanal bolag och SAS AB. Ändringarna berör ägarstruktur (AB Svensk Exportkredit), användning av vinst (AB Götakanal bolag) och försäljningskostnader (SAS AB).

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

53, 137 minuter

Justering

2015-11-26

Bordläggning

2015-12-08

Debatt

2015-12-09

Beslut

2015-12-10