Sök

Avdelning
Hoppa till filter

2 755 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Departementsserien, EU-nämndens protokoll, Kommittéberättelser, KU:s särskilda protokoll, Utskottens protokoll, 2018/19, 2006/07, 1974, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Järnvägsfrågor

    Betänkande 2018/19:TU17

    Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om järnvägsfrågor. Anledningen är bland annat att utrednings- och utvecklingsarbete redan pågår på området.

    Motionerna handlar exempelvis om järnvägsmarknaden, järnvägens tillförlitlighet, längre och tyngre tåg och statistik.

    Behandlade dokument
    14
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    18 
    Anföranden och repliker
    19, 77 minuter
    Justering
    2019-06-04
    Bordläggning
    2019-06-13
    Debatt
    2019-06-14
    Beslut
    2019-06-18
  • Dokument & lagar

    Ett ändrat prishöjningstak för frimärkta brev

    Betänkande 2018/19:TU19

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om ändrat tak för prishöjningar av brev med frimärken. Postnord har uppmärksammat regeringen på att det kraftigt minskade antalet brev har gjort det svårt att hålla igång posttjänsten på ett sätt som är ekonomiskt hållbart. Regeringen bedömer i skrivelsen att det är nödvändigt att ändra det tak för prishöjningar av brev som finns i dag och har också lagt fram förslag om ändringar i postförordningen.

    Riksdagen anser att förslaget till ändring av prisregleringen i postförordningen är väl avvägt för att på längre sikt kunna upprätthålla en samhällsomfattande posttjänst i enlighet med riksdagens mål. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    2, 9 minuter
    Justering
    2019-06-04
    Bordläggning
    2019-06-13
    Debatt
    2019-06-14
    Beslut
    2019-06-18
  • Dokument & lagar

    Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur

    Betänkande 2018/19:TU18

    Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om tillämpningen av den så kallade fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur. Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att trafikutskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av fyrstegsprincipen.

    Fyrstegsprincipen innebär att möjliga förbättringar i transportsystemet ska prövas enligt fyra steg. I första steget ska åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt övervägas. Först i fjärde steget ska nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder övervägas. Att planera enligt fyrstegsprincipen innebär också att man ska ha ett trafikslagsövergripande perspektiv, där alla trafikslag och transportsätt ska prövas förutsättningslöst

    Riksrevisionen konstaterar bland annat att regeringens och Trafikverkets styrning inte stödjer ett trafikslagsövergripande arbetssätt. Regeringen behöver i flera avseenden förtydliga hur Trafikverket ska arbeta med fyrstegsprincipen och Trafikverket behöver utveckla sitt arbetssätt för att åstadkomma mer kostnadseffektiva investeringar inom transportsektorn.

    Riksdagen välkomnade Riksrevisionens rapport och framhöll att det är av stor vikt att de samhällsekonomiska kalkylmodellerna bakom investeringar i infrastruktur är korrekta, för att kunna generera så stor samhällsnytta som möjligt.

    Riksdagen uppmanade därför regeringen att:

    • vidta åtgärder för att säkerställa fyrstegsprincipens genomslag
    • arbeta för att utveckla de samhällsekonomiska kalkylmodellerna för infrastrukturinvesteringar
    • tydligt definiera vad som avses med trafikslagsövergripande anslag i arbetet med den kommande infrastrukturpropositionen.
    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    19, 53 minuter
    Justering
    2019-06-04
    Bordläggning
    2019-06-13
    Debatt
    2019-06-14
    Beslut
    2019-06-18
  • Dokument & lagar

    Fler tillval för hyresgäster

    Betänkande 2018/19:CU18

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ge hyresgäster större möjlighet att komma överens med hyresvärden om att anpassa den egna lägenhetens standard. Förslaget innebär att hyresgästen och hyresvärden kan komma överens om antingen en prishöjning för att höja lägenhetens standard, eller en lägre hyra för att sänka den. Överenskommelsen mellan hyresgäst och hyresvärd ska gälla i tio år, och därefter ska samma regler för prissättning gälla som för hyran i övrigt.

    De nya reglerna börjar gälla den 2 oktober 2019.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    32, 56 minuter
    Justering
    2019-06-04
    Bordläggning
    2019-06-12
    Debatt
    2019-06-13
    Beslut
    2019-06-18
  • Dokument & lagar

    Åtgärder mot handel med hyreskontrakt

    Betänkande 2018/19:CU17

    Regeringen har föreslagit åtgärder mot svarthandel med hyreskontrakt och annat missbruk av hyresrätten. Bytesrätten begränsas för att göra det svårare att överlåta hyreskontrakt mot betalning. Den som har köpt ett hyreskontrakt eller har försökt att sälja ett hyreskontrakt ska kunna förlora sin hyresrätt omedelbart. Straffen för att sälja och förmedla hyreskontrakt mot otillåten betalning ska bli hårdare. Det ska även bli brottsligt att köpa hyreskontrakt.

    En hyresgäst med förstahandskontrakt som hyr ut sin lägenhet i andra hand ska inte få ta ut en hyra som är högre än hyresgästens egen hyra, med tillägg för möbler och liknande. Den som tar ut en för hög hyra ska kunna förlora sitt förstahandskontrakt. Det ska också bli brottsligt att hyra ut en lägenhet i andra hand utan tillstånd till en för hög hyra.

    De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    41, 119 minuter
    Justering
    2019-06-04
    Bordläggning
    2019-06-12
    Debatt
    2019-06-13
    Beslut
    2019-06-13
  • Dokument & lagar

    Protokoll utskottssammanträde 2018/19:48

    Finansutskottets protokoll 2018/19:48

    Finansutskottet Protokoll Utskottssammanträde 2018/19:48 Datum 2019-06-05 Tid kl. 9.30-9.32 Närvarande Se bilaga 1 1 Sammanträde vid arbetsplenum Utskottet beslutade att sammanträda under arbetsplenum den 13 juni. 2 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll nr 2018/19:47. 3 Utvärdering av penningpolitiken
  • Dokument & lagar

    Protokoll sammanträde 2018/19:36

    EU-nämndens dokument 2018/19:36

    EU-NÄMNDEN PROTOKOLL SAMMANTRÄDE 2018/19:36 DATUM 2019-06-05 TID 10.00 11.00 NÄRVARANDE Se bilaga 1 Anm. Resultatet av samrådet i EU-nämnden framgår av de stenografiska uppteckningarna från sammanträdet. I protokollet har detta vid resp. ämne anmärkts med I stöd för regeringens ståndpunkt eller II stöd för regeringens
  • Dokument & lagar

    Frågor om otillåten spridning av nationella prov och om att införa särskilda regleringar för idrottsgymnasier

    Betänkande 2018/19:UbU17

    Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över regleringen för idrottsgymnasier. Att kunna kombinera elitidrott med gymnasiestudier är viktigt för att främja framväxten av nya idrottstalanger, och för att de samtidigt ska kunna få en gymnasieutbildning som de kan bygga vidare på senare i livet när elitkarriären är över. Det kan därför finnas behov av införa särskilda regleringar för idrottsgymnasier, vilket regeringen bör utreda.

    Riksdagen har även behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Skolverkets och Skolinspektionens arbete mot otillåten spridning av nationella prov. Enligt Riksrevisionens granskning har det funnits brister i Skolverkets arbete med att förebygga och hantera risker för otillåten spridning av nationella prov, men dessa brister har åtgärdats.

    Regeringen delar Riksrevisionens bedömningar och menar även att risken för otillåten spridning kommer att minska när de nationella proven blir digitala från och med 2022.

    Riksdagen anser i likhet med regeringen att det inte finns skäl för att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av granskningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 24 minuter
    Justering
    2019-06-04
    Bordläggning
    2019-06-12
    Debatt
    2019-06-13
    Beslut
    2019-06-18
  • Dokument & lagar

    Långsiktiga effekter av utökade valmöjligheter till gymnasieskolan

    Betänkande 2018/19:UbU16

    Riksdagen har granskat en skrivelse från Riksrevisionen. I skrivelsen går Riksrevisionen igenom de långsiktiga effekterna av att elever inte bara har fått möjlighet att välja nationellt program utan också ange vilken kommunal gymnasieskola de vill gå i. Skrivelsen visar bland annat att det finns samband mellan elevernas möjlighet att välja kommunal gymnasieskola och deras lön och utbildningsnivå tio år efter att de har avslutat sina studier. Däremot syns inte samma effekt för elever med utländsk bakgrund.

    Riksrevisionen har inte lämnat några rekommendationer till regeringen eller myndigheterna, men konstaterar att det ur ett likvärdighetsperspektiv är viktigt att säkerställa god kvalitet i gymnasieskolan och att ge information och stöd till alla elever som ska välja gymnasieutbildning. Regeringen och riksdagen instämmer.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    12, 31 minuter
    Justering
    2019-06-04
    Bordläggning
    2019-06-12
    Debatt
    2019-06-13
    Beslut
    2019-06-18
  • Dokument & lagar

    Säkerhetspolitik

    Betänkande 2018/19:UU12

    Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om säkerhetspolitik. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området

    Motionerna handlar exempelvis om svensk säkerhet, medlemskap i Nato och massförstörelsevapen.

    Behandlade dokument
    23
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    14 
    Anföranden och repliker
    35, 117 minuter
    Justering
    2019-06-04
    Bordläggning
    2019-06-11
    Debatt
    2019-06-12
    Beslut
    2019-06-12
  • Dokument & lagar

    Strategisk exportkontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

    Betänkande 2018/19:UU9

    Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Strategisk exportkontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Produkter med dubbla användningsområden är produkter som har en civil användning, men som också kan nyttjas för militära ändamål. I skrivelsen redogör regeringen för den svenska exportkontrollpolitiken för krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under 2018. Dessutom beskrivs det samarbete som sker inom området i EU och andra internationella forum.

    I årets skrivelse har vissa förbättringar gjorts i statistikredovisningen och en annan nyhet är att Inspektionen för strategiska produkter ger sin syn på viktiga tendenser i den svenska och internationella exportkontrollen.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    23, 72 minuter
    Justering
    2019-06-04
    Bordläggning
    2019-06-11
    Debatt
    2019-06-12
    Beslut
    2019-06-12
  • Dokument & lagar

    Åtgärder som underlättar för brittiska medborgare i Sverige vid ett avtalslöst brexit

    Betänkande 2018/19:SfU25

    Regeringen föreslår vissa lagändringar som ska underlätta för de brittiska medborgare som bor i Sverige ifall Storbritannien lämnar EU utan ett avtal. Storbritannien valde genom en folkomröstning att gå ur EU och anmälde detta den 29 mars 2017. Ett utträdesavtal har förhandlats fram men har ännu inte godkänts av det brittiska parlamentet.

    Åtgärderna är en fortsättning på det arbete som regeringen redan har gjort inom området och innebär bland annat att regeringen får införa regler som gör att brittiska medborgare i Sverige kan göra en ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd utan att behöva lämna landet. Det ska också bli lättare för den som ansöker om att få ställning som varaktigt bosatt att få sin ansökan beviljad.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 15 juli 2019.

     

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2019-06-04
    Bordläggning
    2019-06-11
    Debatt
    2019-06-12
    Beslut
    2019-06-12
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om Landsbygdsprogrammet 2014-2020

    Betänkande 2018/19:MJU17

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om landsbygdsprogrammet 2014-2020 har utformats och genomförts så att målen för programmet kan nås på ett effektivt sätt. Riksrevisionens övergripande slutsats är att utformningen av landsbygdsprogrammet har bidragit till en struktur som försvårar möjligheten att nå programmets mål. Revisionen rekommenderar därför bland annat att regeringen tar fram ett underlag med en strategisk analys av vilka konsekvenser olika val i programutformningen kan få.

    Regeringen instämmer i delar av Riksrevisionens slutsatser och har redan påbörjat förberedelserna för kommande programperiod. Jordbruksverket har fått i uppdrag att ta fram en strategisk plan med analyser för kommande period, bland annat för att säkra att det blir enklare för stödmottagare och myndigheter.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Riksdagen sa också nej övriga motionsförslag kopplat till regeringens skrivelse, samt cirka 100 motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 om landsbygdspolitiska frågor.

    Behandlade dokument
    51
    Förslagspunkter
    36
    Reservationer
    41 
    Anföranden och repliker
    26, 84 minuter
    Justering
    2019-05-28
    Bordläggning
    2019-06-12
    Debatt
    2019-06-13
    Beslut
    2019-06-18
  • Dokument & lagar

    Utvärdering av penningpolitiken för perioden 2016-2018

    Betänkande 2018/19:FiU24

    Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2016-2018. Under 2018 nådde Riksbanken inflationsmålet på 2 procent för andra året i rad. Den svenska ekonomin har utvecklats starkt under perioden med hög tillväxt, stark sysselsättningsuppgång och en sjunkande arbetslöshet.

    Utskottet konstaterar dock att inflations- och kostnadstrycket i den svenska ekonomin fortfarande är relativt svagt. Anledningen är att den underliggande inflationen legat ganska mycket under inflationsmålet under 2018 och under hela perioden.

    Finansutskottet konstaterar också att den svenska kronan har försvagats under 2016-2018. Det är en stor anledning till att inflationen och inflationsförväntningarna nu ligger på eller nära inflationsmålet. Utskottet noterar att Riksbanken har problem med bedömningarna av kronans utveckling. Det har tidvis varit omfattande debatter om försvagningen av kronan och Riksbankens bedömningar. Finansutskottet utgår från att Riksbanken ser över sin analys, sina metoder och modeller och sin kommunikation när det gäller bedömningarna av växelkursutvecklingen.

    Riksdagen godkände finansutskottets utvärdering av penningpolitiken.

    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    2, 6 minuter
    Justering
    2019-06-05
    Bordläggning
    2019-06-12
    Debatt
    2019-06-13
    Beslut
    2019-06-18
  • Dokument & lagar

    Protokoll utskottssammanträde 2018/19:39

    Utbildningsutskottets protokoll 2018/19:39

    UTBILDNINGSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2018/19:39 DATUM 2019-06-04 TID 11:0011:20 NÄRVARANDE Se bilaga 1 EU-överläggning med regeringen enligt RO 7 kap. 12 om att skapa förtroende för människocentrerad Artificiell intelligens Utskottet överlade med statsrådet Anders Ygeman, kanslirådet Helena Bäckström,
  • Dokument & lagar

    Protokoll utskottssammanträde 2018/19:38

    Utrikesutskottets protokoll 2018/19:38

    RIKSDAGEN UTRIKESUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2018/19:38 DATUM 20190604 TID 11:0012:20 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2018/19:37 2 Strategisk exportkontroll 2019 krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden UU9 Utskottet fortsatte behandlingen
  • Dokument & lagar

    Protokoll utskottssammanträde 2018/19:39

    Trafikutskottets protokoll 2018/19:39

    RIKSDAGEN TRAFIKUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2018/19:39 DATUM 2019-06-04 TID 11:00-12:05 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2018/19:38. Järnvägsfrågor TU17 Utskottet fortsatte behandlingen av motioner. Utskottet justerade betänkande
  • Dokument & lagar

    Protokoll utskottssammanträde 2018/19:30

    Skatteutskottets protokoll 2018/19:30

    RIKSDAGEN SKATTEUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2018/19:30 DATUM 2019-06-04 TID 11.00-11.45 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Riksrevisionens granskning av Tullverkets kontroll en träffsäker verksamhet RiR 2019:12 Riksrevisor Stefan Lundgren, revisionsledare Henrik Allansson, revisionsdirektör Krister Jensevik
  • Dokument & lagar

    Protokoll utskottssammanträde 2018/19:36

    Socialförsäkringsutskottets protokoll 2018/19:36

    RIKSDAGEN SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2018/19:36 DATUM 2019-06-04 TID 11.0012.15 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2018/19:35. 2 Åtgärder som underlättar för brittiska medborgare i Sverige vid ett avtalslöst brexit SfU25 Utskottet fortsatte
  • Dokument & lagar

    Protokoll utskottssammanträde 2018/19:37

    Näringsutskottets protokoll 2018/19:37

    RIKSDAGEN NÄRINGSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2018/19:37 DATUM 2019-06-04 TID 11.0011.05 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2018/19:36. 2 Riksrevisionens rapport om försäljningarna av statens aktier i Nordea NU15 Utskottet fortsatte behandlingen av skrivelse