Dokument & lagar (3 700 träffar)

Betänkande 2019/20:NU7

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse Första kontrollstationen för energiöverenskommelsen. I skrivelsen redogör regeringen för den första kontrollstationen som bland annat baseras på en löpande myndighetsanalys av de energipolitiska målen och elmarknadens utveckling. Regeringen berättar också om planeringen av arbetet inför den andra kontrollstationen om fyra år.

Riksdagen håller med regeringen om att det är viktigt att löpande följa upp utvecklingen när det gäller de energipolitiska målen och utvecklingen på elmarknaden. Riksdagen håller också med regeringen om att uppföljningen bör utvecklas inför nästa kontrollstation 2023.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-10-15 Debatt: 2019-10-23 Beslut: 2019-10-23

Betänkande 2019/20:NU7 (pdf, 179 kB) Webb-tv debatt om förslag: Första kontrollstationen för energiöverenskommelsen

Betänkande 2019/20:SkU4

Regeringen föreslår att det ska göras vissa ändringar i mervärdesskattelagen och i skatteförfarandelagen som gäller handel mellan företag inom EU. Anledningen är att anpassa svensk lag till EU-lag.

Ändringarna handlar bland annat om nya skatteregler för överföring av varor mellan EU-länder till så kallade avropslager. Med avropslager menas lager där på förhand kända köpare kan plocka varor vid behov. Ändringarna innebär också skärpta krav från undantaget från skatteplikt för säljaren.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-10-24 Debatt: 2019-11-13 Beslut: 2019-11-13

Betänkande 2019/20:SkU4 (pdf, 1666 kB)

Betänkande 2019/20:SkU17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Brasilien. Skatteavtalet handlar bland annat om att undvika dubbelbeskattning på inkomst.

Ändringarna gäller bland annat sänkta maxnivåer för källskatt på utdelning, ränta och royalty som betalas till en mottagare i det andra landet.

De nya reglerna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-01-23 Debatt: 2020-01-29 Beslut: 2020-01-29

Betänkande 2019/20:SkU17 (pdf, 7845 kB)

Betänkande 2019/20:NU3

Cirka 3,5 miljarder ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet energi. Mest pengar går till energiforskning, cirka 1,6 miljarder kronor, medan 835 miljoner kronor går till energiteknik. Statens energimyndighet och Energimarknadsinspektionen får drygt 440 miljoner kronor i anslag.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa samtidigt nej till alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner från allmänna motionstiden 2019. 

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-12-05 Debatt: 2019-12-11 Beslut: 2019-12-12

Betänkande 2019/20:NU3 (pdf, 389 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 21 Energi

Betänkande 2019/20:NU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt mål för den regionala tillväxtpolitiken som omfattar hållbar utveckling.

Cirka 3,7 miljarder ur statens budget för 2020 går till utgiftsområdet regional tillväxt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet fördelas. Mest pengar får regionala tillväxtåtgärder, cirka 1,7 miljarder kronor. Drygt 1,5 miljarder går till Europeiska regionala utvecklingsfonden och cirka 455 miljoner kronor går till transportbidrag.

Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner från allmänna motionstiden 2019. Budgetpropositionen för 2020 bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2019-12-05 Debatt: 2019-12-12 Beslut: 2019-12-17

Betänkande 2019/20:NU2 (pdf, 272 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Betänkande 2019/20:NU5

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se till att exportfrämjande åtgärder regelmässigt effektutvärderas och att myndighetsstyrningen utvecklas så att det blir möjligt att följa upp och utvärdera genomförandet av de exportfrämjande åtgärderna. Riksdagen anser dessutom att regeringen ska arbeta för att möjliggöra uppföljning och utvärdering i hela värdekedjan när det gäller satsningen på regionala exportcentrum.

Förslaget om tillkännagivande kom i en motion i samband med att Näringsutskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om regionala exportcentrum. Riksrevisionen konstaterar bland annat att etableringen av exportcentrum kunde ha genomförts mer effektivt samt att resultaten borde följas upp och redovisas tydligare för riksdagen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2019-10-15 Debatt: 2019-10-23 Beslut: 2019-10-23

Betänkande 2019/20:NU5 (pdf, 164 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om regionala exportcentrum

Betänkande 2019/20:SkU3

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om hur tvister om dubbelbeskattning i ärenden om skatteavtal inom EU ska lösas. 2017 antog EU ett direktiv som innebär att det införs EU-gemensamma bestämmelser för hur sådana tvister ska lösas. Enligt bestämmelserna ska de berörda staterna i första hand försöka hitta en ömsesidig överenskommelse. Om det inte går kan medlemsstaterna under vissa förutsättningar inrätta en rådgivande kommitté som avgör tvisten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 november 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-09-26 Debatt: 2019-10-02 Beslut: 2019-10-02

Betänkande 2019/20:SkU3 (pdf, 1901 kB)

Betänkande 2019/20:SkU2

Riksdagen godkände ett protokoll från 2018 om ändring i avtalet mellan de nordiska länderna. Syftet med avtalet är att undvika dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet. 

Förändringarna innebär att nya internationella minimistandarder på skatteavtalsområdet införs. Det införs bland annat en bestämmelse som ger de berörda staterna möjlighet att neka en avtalsförmån i fall där det huvudsakliga syftet med en transaktion eller ett arrangemang var just att få förmånen. Dessutom utvidgas möjligheten att begära ömsesidig överenskommelse och det införs en ny bestämmelse som gör det möjligt för Färöarna att självständigt ändra i de bestämmelser som reglerar på vilket sätt landet ska undvika dubbelbeskattning.

De nya bestämmelserna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-09-26 Debatt: 2019-10-02 Beslut: 2019-10-02

Betänkande 2019/20:SkU2 (pdf, 966 kB)

Betänkande 2019/20:NU4

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om förvaltningen av de statliga företagen under 2018. Regeringen redogör bland annat för hur statens bolagsägande har utvecklats under 2018 samt för statens ägarpolicy och de riktlinjer som gäller för bolag med statligt ägande.

Riksdagen välkomnar att regeringen har utvecklat innehållet i skrivelsen så att riksdagen på ett bättre sätt ska kunna få en bild av utvecklingen i de statliga bolagen. Riksdagen betonar att det är viktigt att detta arbete fortsätter. Med det lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till olika motioner om statliga företag. De handlar om den övergripande förvaltningen av statliga företag, hur förvaltningen av vissa av de statliga företagen ska bedrivas och om statens ägande av vissa företag. Ett av motionsförslagen rör att regeringen bör ge Vattenfall i ägardirektiv att stoppa avvecklingen av kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 16
Justering: 2019-12-17 Debatt: 2020-01-15 Beslut: 2020-01-22

Betänkande 2019/20:NU4 (pdf, 585 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statliga företag

Betänkande 2019/20:NU1

Cirka 7,3 miljarder kronor ur statens budget för 2020 går till utgiftsområdet näringsliv. Mest pengar, cirka 3 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem (Vinnova): forskning och utveckling. 793 miljoner kronor går till näringslivsutveckling och 759 miljoner kronor går till strategiska kompetensmedel för industriforskningsinstituten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om att utveckla en tydligare resultatredovisning för området utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande samt att senast i budgetpropositionen för 2021 återkomma med ett förslag till riksdagen om ett mål för samma område.

Förslagspunkter: 3
Justering: 2019-12-05 Debatt: 2019-12-16 Beslut: 2019-12-17

Betänkande 2019/20:NU1 (pdf, 442 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 24 Näringsliv

Betänkande 2019/20:SkU6

Regeringen har föreslagit ändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Portugal som ska göra att dubbelbeskattning undviks och förhindra skatteflykt.

Ändringarna innebär att pension och liknande ersättning från tidigare enskild anställning också får beskattas i det land som ersättningen betalas ut ifrån, den så kallade källstaten. I den här typen av fall är det källstaten som genom avräkning ska se till att dubbelbeskattning inte sker. Om pensionen beskattas i det land där personen som tar emot pensionen är bosatt får pensionen börja beskattas i källstaten tidigast den 1 januari 2023. Det införs också nya internationella minimistandarder för skatteavtal.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen bestämmer när de nya reglerna ska börja gälla.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-05 Debatt: 2019-11-13 Beslut: 2019-11-13

Betänkande 2019/20:SkU6 (pdf, 8139 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Portugal

Betänkande 2019/20:SkU5

Nya skatteregler införs för tjänstepensionsföretag så att de beskattas på samma sätt som livförsäkringsbolag. Syftet är att skapa skatteneutralitet mellan parterna på tjänstepensionsområdet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Konkret innebär förändringen bland annat att tjänstepensionsföretagens inkomster från tillgångar och skulder eller inbetalda premier inte ska beskattas, i stället betalas en avkastningsskatt. Vidare ska de skatteregler som gäller för en pensionsförsäkring även gälla en försäkring som ett tjänstepensionsföretag erbjuder. De nya reglerna gäller även svenska europabolag och europakooperativ.

Lagändringarna innebär ett genomförande av EU:s nya direktiv om tjänstepensioner. De börjar gälla 15 december 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-10-22 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:SkU5 (pdf, 1898 kB)

Betänkande 2019/20:SkU9

Sveriges skatteavtal med Bulgarien, Cypern och Grekland ska inte tillämpas när en svensk juridisk persons verksamhet från fast driftställe inte beskattas där. Ett fast driftställe kan exempelvis vara en fabrik eller ett kontor. Bestämmelserna är ett led i genomförandet av EU:s direktiv mot skatteundandraganden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär också att skatteavtalet mellan Sverige och Grekland regleras i lag i stället för som idag genom en så kallad kungörelse.

Bestämmelserna börjar gälla 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-19 Debatt: 2019-11-28 Beslut: 2019-11-28

Betänkande 2019/20:SkU9 (pdf, 5620 kB)

Betänkande 2019/20:SkU8

Regeringen har föreslagit bestämmelser som innebär att det andra steget tas i genomförandet av EU:s direktiv mot skatteundandraganden. Förslaget innebär att de så kallade hybridreglerna i inkomstskattelagen, som började gälla den 1 januari 2019, utökas till att omfatta även andra utgifter än ränteutgifter och ytterligare hybridsituationer samt till att gälla förfaranden som har ingåtts för att ge skatteförmåner. Bestämmelserna innebär att avdrag inte ska få göras om motsvarande inkomst inte tas upp till beskattning. Hybridsituationer kan till exempel handla om att företag som finns i flera länder kan utnyttja skillnader i olika länders lagstiftning för att undkomma skatt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-19 Debatt: 2019-11-28 Beslut: 2019-11-28

Betänkande 2019/20:SkU8 (pdf, 1595 kB)

Betänkande 2019/20:SkU10

Regeringen har föreslagit ändringar i skatteförfarandelagen för att de anståndsregler som gäller för utflyttningsbeskattning ska uppfylla EU-direktivet mot skatteundandraganden. Förslagen utvidgar bland annat möjligheten till anstånd vid utflyttningsbeskattning inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), både för juridiska och fysiska personer.

Regeringen har också föreslagit ändringar i inkomstskattelagens regler så att den skattskyldige inte omedelbart behöver återföra avdrag för avsättning till periodiseringsfonder och ersättningsfonder vid utflyttning, utan i stället kan göra det successivt. Förändringen behövs på grund av ny praxis från EU-domstolen. Regeringen föreslår dessutom en redaktionell ändring i lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya bestämmelserna börjar i huvudsak gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-14 Debatt: 2019-11-27 Beslut: 2019-11-27

Betänkande 2019/20:SkU10 (pdf, 2259 kB)

Betänkande 2019/20:NU6

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att säkerställa att Almi ger en mer detaljerad redovisning av hur verksamheten når kvinnor. Almi Företagspartner AB ägs av svenska staten och har bland annat som mål att främja kvinnors företagande.

Riksdagen ser i övrigt positivt på de åtgärder som regeringen planerar att genomföra. Bland annat planeras en översyn av Almis uppdragsmål med hänsyn till det jämställdhetspolitiska delmålet om ekonomisk jämställdhet.

Förslaget om tillkännagivande kom i en motion i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om jämställdheten i Almis låneverksamhet. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2019-10-15 Debatt: 2019-10-23 Beslut: 2019-10-23

Betänkande 2019/20:NU6 (pdf, 144 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om jämställdhet i Almis låneverksamhet

Betänkande 2019/20:NU9

Överföring av elektricitet är att betrakta som ett naturligt monopol. Därför behövs regler som gör att elkonsumenterna får skäliga nätavgifter, samtidigt som det ska vara möjligt för nätföretagen att finansiera nödvändiga investeringar. För att elnätsföretagen inte ska ta ut för höga avgifter bestäms ramar för deras intäkter. Intäktsramen tas fram genom att ett elnätsföretag föreslår ett tak för hur stora intäkter företaget högst får ha under en tillsynsperiod på fyra år. Det är sedan Energimarknadsinspektionen som beslutar om storleken på intäktsramen.

Regeringen föreslår en förändring av de regler som gäller för intäktsramarna. Förändringen innebär att ett elnätsföretag inte ska kunna tillgodoräkna sig flera tillsynsperioders underskott när de nya bestämmelserna i ellagen om underskott i förhållande till intäktsramen tillämpas för första gången efter att tillsynsperioden 2016-2019 är avslutad. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2020.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att senast i september 2020 återkomma till riksdagen med ett förslag om hur nätföretagen ska kunna ta ut outnyttjade underskott.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-02-13 Debatt: 2020-02-19 Beslut: 2020-02-19

Betänkande 2019/20:NU9 (pdf, 271 kB) Webb-tv debatt om förslag: Underskott i förhållande till elnätsföretagens intäktsramar för tillsynsperioden 2012-2015

Betänkande 2019/20:SkU16

Trängselskatt ska tas ut för resor genom Marieholmstunneln i Göteborg. Skatten ska börja tas ut i samband med att tunneln öppnar för trafik. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet med förändringen är att förbättra framkomligheten och miljön i Göteborg, men även att bidra till finansieringen av investeringar i kollektivtrafik, järnväg och väg.

Eftersom det inte är möjligt att säga när tunneln öppnar för trafik så börjar lagändringarna gälla den dag som regeringen bestämmer.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-02-13 Debatt: 2020-03-04 Beslut: 2020-03-04

Betänkande 2019/20:SkU16 (pdf, 1070 kB) Webb-tv debatt om förslag: Trängselskatt i Marieholmstunneln i Göteborg

Betänkande 2019/20:NU11

Regeringen bör redovisa för riksdagen vilka konkreta åtgärder som gjorts för att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna för gruv- och mineralnäringen, senast när budgetpropositionen för 2021 lämnas till riksdagen. Det anser riksdagen som riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta. Det innebär att riksdagen sa ja till ett förslag i en motion.

Riksdagens tillkännagivande beslutades när den behandlade ett trettiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om mineralpolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Dessa motioner tar exempelvis upp frågor om ersättningar, markägares rättigheter samt om utvinning av olja, gas, kol och uran.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 11
Justering: 2020-03-05 Debatt: 2020-03-11 Beslut: 2020-03-11

Betänkande 2019/20:NU11 (pdf, 370 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mineralpolitik

Betänkande 2019/20:NU10

Riksdagen sa nej till cirka 40 motioner om elmarknadsfrågor. Anledningen är bland annat att det i flera fall redan pågår insatser och utredningar. Motionerna handlar bland annat om elmarknadens utformning och funktion, mål och ansvar för leveranssäkerheten, planering och säkerhet för framtidens elnät och Gotlands elförsörjning.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 9
Justering: 2020-03-05 Debatt: 2020-03-11 Beslut: 2020-03-11

Betänkande 2019/20:NU10 (pdf, 466 kB) Webb-tv debatt om förslag: Elmarknadsfrågor