Sök

Protokoll Utskottssammanträde 2016/17:51 Datum 2017-09-05 Tid Kl. 11.00-11.39 Närvarande Se bilaga 1 1 Förordning om en europeisk privat pensionsprodukt PEPP Överläggning med finansmarknadsminister Per Bolund om kommissionens förslag till förordning om en europeisk privat pensionsprodukt PEPP KOM2017 343Underlag

Protokoll Utskottssammanträde 2016/17:50 Datum 2017-06-20 Tid Kl. 11.00-12.06 Närvarande Se bilaga 1 1 EU:s årsbudget för 2018 Överläggningen hölls med statssekreterare Max Elger över EU:s årsbudget. Underlag för överläggningen utgjordes av en muntlig föredragning, bildpresentation samt promemorian Kommissionens

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i den ekonomiska vårpropositionen.

Finansutskottet, som berett ärendet,  välkomnar att regeringen ansluter sig till den breda parlamentariska uppslutning i Överskottsmålskommittén om att ändra överskottsmålets nivå till en tredjedels procent av BNP, komplettera det finanspolitiska ramverket med ett skuldankare och införa ett ordnat system för en återkommande översyn av målnivån.

BNP-tillväxten i Sverige har varit hög under de senaste åren, finansutskottet delar regeringens bedömning att BNP-tillväxten för 2017 också blir relativt hög, 2,6 procent. Det i sin tur väntas leda till att sysselsättningen stiger och att arbetslösheten sjunker från 6,6 procent 2017 till 6,2 procent 2020.

Målet om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020 ska vara vägledande för den ekonomiska politiken. Politiken bör därför fortsätta att inriktas på att ytterligare förbättra kunskaperna och minska ojämlikheterna, bland annat genom att utbilda fler lärare, öka lärartätheten och attraktiviteten i läraryrket. Även vården och omsorgen ska vara jämlik och trygg och utskottet anser liksom regeringen att politiken borde inriktas på att öka resurserna till vården.

Finansutskottet håller också med regeringen om att klimatet är vår tids ödesfråga. Miljön och klimatet behöver därför fortsätta att integreras i de politikområden där drivkrafterna och lösningarna till miljöproblematiken finns.

Riksdagen lade också regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Skrivelsen handlade om Riksrevisionens rapport om transparensen i budgetpropositionen för 2017. Riksrevisionen pekar där på brister kring utgiftstaket och regeringens redovisning. Med anledning av det riktade riksdagen två tillkännagivanden till regeringen:

• Regeringen bör redovisa sysselsättningseffekter av de reformer som föreslås och aviseras i budgetpropositionen. Riksdagen konstaterar att regeringen inte är transparent med sin redovisning.
• Regeringen bör sätta utgiftstaket på en nivå så att det återfår sin styrande effekt. I dag är marginalerna för utgifter i statens budget mycket stora. Det kan bland annat göra att utgiftstaket inte längre fungerar som stöd för att uppnå överskottsmålet.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

42, 157 minuter

Justering

2017-06-15

Bordläggning

2017-06-20

Debatt

2017-06-21

Beslut

2017-06-21

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2016. Årsredovisningen för staten är ett komplement till budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget.

Regeringen har i skrivelsen förklarat väsentliga skillnader mellan de belopp som angavs i budgetpropositionen och vad utfallet faktiskt blev. Utfallet på statens budget blev 95 miljarder kronor bättre än vad som beräknades i statens budget för 2016. Av skrivelsen uppmärksammas också brister i vissa myndigheters årsredovisningar. Tillväxtverkets årsredovisning innehåller så genomgripande fel att den inte kan anses ge en rättvisande bild. Riksdagen förutsätter att regeringen återkommer med en redogörelse av eventuella vidtagna och planerade åtgärder i budgetpropositionen för 2018. Enligt riksdagen är det av central betydelse att myndigheternas årsredovisningar är rättvisande för att regeringen ska kunna fullgöra sin redovisningsskyldighet gentemot riksdagen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2017-06-15

Bordläggning

2017-06-20

Debatt

2017-06-21

Beslut

2017-06-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade inkomster och utgifter för 2017 samt förslag på ändrad användning av anslag. Förslaget innebär att statens inkomster beräknas öka med 0,5 miljarder kronor 2017. Anvisade medel beräknas öka med 6,6 miljarder kronor.

Utöver regeringens förslag anser riksdagen att ändamålet för anslaget Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområdet Försvar och samhällets beredskap ska specificeras. Det bör framgå att inköp av stridsflygsystemet JAS 39E även får omfatta nyproduktion av komponenter och flygplan i syfte att öka tillgängligheten till JAS 39C/D-systemet. Detta mot bakgrund av det förändrade omvärldsläget.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2017-06-15

Bordläggning

2017-06-20

Debatt

2017-06-21

Beslut

2017-06-21

Protokoll Utskottssammanträde 2016/17:49 Datum 2017-06-15 Tid 10:30-10:40 Närvarande Se bilaga 1 1 Anmälningar Kanslichefen presenterade kansliets nya medarbetare Cecilia Kennergren. Skrivelse från privatperson finns på expeditionenUtskottet beslutade att ställa in sammanträdet den 22 juni. 2 Justering av protokoll

Protokoll Utskottssammanträde 2016/17:48 Datum 2017-06-13 Tid 09.00-11.15 Närvarande Se bilaga 1 1 Öppen utfrågning om den finansiella stabiliteten Riksbankschef Stefan Ingves, Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen och riksgäldsdirektör Hans Lindblad gav sin syn på det aktuella finansiella stabilitetsläget

Protokoll Utskottssammanträde 2016/17:47 Datum 2017-06-08 Tid 10.30-11.50 Närvarande Se bilaga 1 1 Kommissionens förslag om europeisk företagsstatistik Utskottet överlade med civilminister Ardalan Shekarabi om kommissionens förslag till förordning om europeisk företagsstatistik KOM2016 551. Ordföranden konstaterade

Risken för att en privatperson ska drabbas av betalningsanmärkningar på grund av en skuld där staten eller en kommun, det vill säga det allmänna, har en fordran som hen inte känner till ska minskas. Som det är i dag kan ett betalningskrav lämnas till Kronofogdemyndigheten för indrivning utan att den betalningsskyldige fått information om betalningskravet. Det leder till en betalningsanmärkning.

Regeringens förslag innebär att en låntagare som betalar en skuld i samband med Kronofogdemyndighetens underrättelse inte ska drabbas av någon betalningsanmärkning. En betalningsanmärkning får endast ges om målet har pågått efter det att Kronofogdemyndigheten har underrättat låntagaren om skulden, och om låntagaren har haft tillräckligt med tid att bevaka sin rätt. Kreditupplysningar ska på så vis bättre spegla låntagarens betalningsvilja och betalningsförmåga. Låntagaren kommer inte att underrättas om Kronofogdemyndigheten bedömer att det inte behövs. Det kan till exempel handla om fall då låntagaren saknar känd adress.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-06-08

Bordläggning

2017-06-13

Debatt

2017-06-14

Beslut

2017-06-15

Protokoll Utskottssammanträde 2016/17:46 Datum 2017-06-01 Tid Kl. 10.30-10.57 Närvarande Se bilaga 1 1 Presentation av EU-kommissionens rekommendationer till Sverige Katarina Areskoug, chef för kommissionens representation i Sverige, redogjorde för kommissionens rekommendationer till Sverige och svarade på ledamöternas

Protokoll Utskottssammanträde 2016/17:45 Datum 2017-05-30 Tid 11.00-11.12 Närvarande Se bilaga 1 1 Anmälningar Kansliet informerade om att Katarina Areskoug kommer till sammanträdet den 1 juni för att informera om EU-kommissionens rekommendationer till Sverige. Kansliet bad ledamöterna att återkomma om möjliga

Protokoll Utskottssammanträde 2016/17:44 Datum 2017-05-18 Tid Kl. 10.30-10.35 Närvarande Se bilaga 1 1 Anmälningar Preliminära sammanträdes- och ärendeplaner för tiden fram till sommaruppehållet anmäldes. Ny medarbetare på finansutskottets kansli Anna Wilbe, inlånad från Riksbanken, hälsades välkommen. 2 Justering

 

Under 2016 fortsatte Riksbanken att föra en historiskt sett mycket expansiv penningpolitik för att få upp inflationen mot inflationsmålet. Det konstaterar finansutskottet efter att ha granskat penningpolitiken för perioden 2014-2016.

Utskottet konstaterar också att inflationen och inflationsförväntningarna fortsatte att stiga under 2016, bland annat till följd av stigande energipriser. Inflationen låg däremot fortfarande en bra bit under inflationsmålet på 2 procent, och långt under målet för perioden 2014-2016. Riksbankens alternativ för att få upp den låga inflationen har varit starkt begränsade.

När det gäller ekonomins utveckling i stort konstaterar utskottet att tillväxttakten i den svenska ekonomin fortfarande är hög. Det är en följd av den expansiva penningpolitiken, samtidigt som arbetslösheten har gått ner ännu mer.

Utskottet välkomnar Riksbankens analys över penningpolitikens effekter. Analysen tillför viktig information om penningpolitikens genomslag i ekonomin. Enligt utskottet skulle den dock vinna på att kompletteras med en analys av penningpolitikens fördelningseffekter.

Riksdagen godkände finansutskottets utvärdering av penningpolitiken.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 22 minuter

Justering

2017-05-18

Bordläggning

2017-05-30

Debatt

2017-05-31

Beslut

2017-05-31

Protokoll Utskottssammanträde 2016/17:43 Datum 2017-05-16 Tid Kl. 09.00-10.46 Närvarande Se bilaga 1 1 Öppen utfrågning om Finanspolitiska rådets rapport, Svensk finanspolitik 2017 Professor Harry Flam, Finanspolitiska rådets ordförande presenterade rapporten. Finansminister Magdalena Andersson gav regeringens

Protokoll Utskottssammanträde 2016/17:42 Datum 2017-05-09 Tid Kl. 11.00 11.03 Närvarande Se bilaga 1 1 Anmälningar Kansliet påminner om veterandagen den 10 maj kl. 14.30 15.30 i Finansutskottets sessionssal. Utskottet beslöt kalla Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionens representation, till sammanträdet

I upphandlingsprocesser ska myndigheter och enheter i vissa fall ställa krav på arbetstid, lön och semester för leverantörens personal. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I november 2016 sa riksdagen i stora delar ja till regeringens förslag om nya lagar kring offentlig upphandling. Riksdagen sa dock nej till de delar av förslaget som handlade om att upphandlande myndigheter och enheter ska ställa särskilda arbetsrättsliga villkor. Regeringen har nu lämnat ett nytt förslag.

Det nya regeringsförslaget går ut på att upphandlade myndigheter och enheter i vissa fall ska ställa krav när det gäller arbetstid, lön och semester. Skillnaden från det förra förslaget är att bestämmelsen bara ska användas i upphandlingar som överstiger en viss beloppsnivå, de så kallade tröskelvärdena. Skillnaden är också att bestämmelserna inte ska gälla försäkring, pension och annan ledighet än semester.

Riksdagen tycker att regeringens nya förslag är bra och sa därför ja till förslaget. Riksdagen ändrade dock något i regeringens förslag. Ändringen förtydligar att de nya bestämmelserna ska gälla upphandlingar som påbörjas efter det att bestämmelserna börjat gälla. Lagändringarna träder i kraft den 1 juni 2017.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 64 minuter

Justering

2017-04-27

Bordläggning

2017-05-02

Debatt

2017-05-03

Beslut

2017-05-03

Protokoll Utskottssammanträde 2016/17:41 Datum 2017-04-27 Tid Kl. 10.30-10.45 Närvarande Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2016/17:40. 2 Arbetsrättsliga villkor vid upphandling FiU31 Utskottet fortsatte behandlingen av prop. 2016/17:163 och motion. Utskottet justerade betänkande

Protokoll Utskottssammanträde 2016/17:40 Datum 2017-04-25 Tid Kl. 11.00-11.37 Närvarande Se bilaga 1 1 Sveriges konvergensprogram och nationella reformprogram 2017 Statssekreterarna Karolina Ekholm och Oscar Stenström informerade utskottet och svarade på frågor. 2 Anmälningar Besök av kommissionär Cecilia Malmström

Protokoll Utskottssammanträde 2016/17:39 Datum 2017-04-20 Tid Kl. 10.30-11.25 Närvarande Se bilaga 1 1 Information om kontanthanteringsfrågor i relation till betalkonto med grundläggande funktioner Cecilia Skingsley, vice riksbankschef och Erik Thedeén, Generaldirektör Finansinspektionen informerade och svarade

Riksdagen fastställde Riksbankens resultat- och balansräkning för 2016 och att godkände riksbanksfullmäktiges förslag till hur Riksbankens vinst ska disponeras. Det innebär att Riksbanken ska leverera in 2,5 miljarder kronor till statens budget. Pengarna ska levereras in senaste en vecka efter riksdagens beslut.

Riksdagen sa nej till Riksbanksfullmäktiges förslag om att 60 miljoner kronor ska räknas av från det som Riksbanken ska leverera till statens budget. Riksbanksfullmäktige ville använda de 60 miljoner kronorna till extern forskning om penningpolitik och finansiell stabilitet. Riksdagen håller med om att det kan finnas behov av denna typ av forskning men anser att finansiering av extern forskning ligger utanför Riksbankens ansvarsområde. Riksdagen vill därför att regeringen i beredningen av budgeten för 2018 prövar möjligheterna att utöka resurserna för forskning och utbildning inom de områden och i den omfattning som riksdagbanksfullmäktige föreslår. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

6

Justering

2017-04-20

Bordläggning

2017-04-25

Debatt

2017-04-26

Beslut

2017-04-26