Sök

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag om nya regler för det europeiska hamnsystemet strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.

EU-kommissionen vill bland annat införa gemensamma principer för avgifter för att utnyttja en hamns infrastruktur och de tjänster som är kopplade till denna. Riksdagen tycker inte att gemensamma avgiftsprinciper ska införas. Riksdagen anser också att det finns oklarheter om vad som menas med att kommissionen ska få rätt att besluta om gemensamma klassificeringar av fartyg, bränslen och så vidare.

Riksdagen ifrågasätter om nya regler överhuvudtaget behövs. Om nya regler trots allt bör införas tycker riksdagen att det vore bättre att detta gjordes i form av ett direktiv, inte som en förordning som kommissionen föreslår. Skillnaden är, något förenklat, att en förordning ska tillämpas direkt som den är i EU-länderna medan ett direktiv sätter upp mål som länderna ska följa genom sin lagstiftning.

Förslagspunkter

1

Justering

2013-06-25

Debatt

2013-06-26

Beslut

2013-06-26

I fortsättningen ska inte bara last- och passagerarfartyg kunna få sjöfartsstöd, utan även andra typer av fartyg som påverkas av den internationella konkurrensen. Det handlar om fartyg som är anpassade för särskilda funktioner, till exempel kabel- och rörläggningsfartyg, kranfartyg och olika slags forsknings- och mätfartyg. Flera EU-länder beviljar redan stöd till den här typen av fartyg. Syftet med de nya bestämmelserna är att erbjuda den svenska sjöfartsnäringen och rederierna bättre förutsättningar att hävda sig i den internationella konkurrensen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-18

EU-kommissionens förslag för att minska kostnaderna vid utbyggnaden av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation strider mot proportionalitetskravet i subsidiaritetsprincipen. Det betyder att åtgärderna inte står i proportion till de mål EU-kommissionen vill uppnå. Det anser riksdagen och skickade ett motiverat yttrande till EU.

Upp till 80 procent av kostnaderna för att bygga ut höghastighetsnätet kommer från bygg- och anläggningsarbeten. Genom att begränsa de här kostnaderna vill kommissionen öka tillgången till bredband inom EU. Bland annat föreslås åtgärder för att öka möjligheterna att använda den nätinfrastruktur som redan finns, mer samarbete kring bygg- och anläggningsprojekt och en förenklad process för att ansöka om tillstånd. Infrastruktur för höghastighetsnät ska även sättas in i nya eller renoverade byggnader. Riksdagen konstaterar att åtgärder på EU-nivå behövs för att nå målen. Men flera av förslagen är komplexa och skulle innebära att flera lagar måste ändras. Därför anser riksdagen att det vore lämpligare att regleringen gjordes i form av ett direktiv, inte som en förordning som kommissionen föreslår. Skillnaden är, något förenklat, att en förordning ska tillämpas direkt som den är i EU-länderna medan ett direktiv sätter upp mål som länderna ska följa genom sin lagstiftning. Riksdagen konstaterar också att delar av kommissionens förslag är omfattande och påverkar bland annat markägares rättigheter och skyddet för äganderätten.

Förslagspunkter

1

Beredning

2013-05-02

Justering

2013-05-23

Debatt

2013-05-30

Beslut

2013-05-30

Det är viktigt att Sverige fortsätter att vara ett av de bästa länderna i världen när det gäller flygsäkerhet. Det menar riksdagen och vill att Luftfartsverket även i fortsättningen ska utöva den lokala flygledningen på Swedavias flygplatser, de militära flygplatserna och flygplatser som Försvarsmakten har ett stort behov av samt flygplatser inom samfällda terminalområden. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motioner från Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Civil flygtrafikledning och militär flygtrafikledning är i dag är samordnade i Sverige. Riksdagen anser inte att denna fråga är tillräckligt utredd och påpekar att det är synnerligen viktigt att Försvarsmaktens behov kan säkras i alla beredskapslägen. Riksdagen pekar också på att det inom samfällda terminalområden som omfattar mer än en flygplats finns särskilda risker med överlämningar mellan olika leverantörer av flygtrafiktjänster.

Marknaden för lokala flygtrafikledningstjänster är numera avreglerad. Flygledning är en avancerad verksamhet med betydande stordriftsfördelar vilket skapar inträdesbarriärer för nya aktörer. Man kan därför enligt riksdagen inte tala om en marknad med verkligt fungerande konkurrens.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2012 om luftfartsfrågor.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

37, 126 minuter

Beredning

2013-04-18

Justering

2013-05-23

Debatt

2013-05-30

Beslut

2013-06-05

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om fordon och vägtrafik. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om främjande av en fossiloberoende fordonsflotta, dubbdäck, bilbesiktning, historiska fordon, vägskyltning och parkeringsfrågor.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

11

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

36, 128 minuter

Beredning

2013-04-18

Justering

2013-05-21

Debatt

2013-05-30

Beslut

2013-06-05

Riksdagen gör fyra tillkännagivanden om villkoren inom åkeri- och taxibranscherna.

Villkoren inom åkeribranschen bör förbättras och det behövs åtgärder för att företagare inom branschen ska kunna konkurrera på lika villkor. Vidare bör regeringen överväga ytterligare åtgärder mot illegal verksamhet inom åkeribranschen.

Riksdagen vill också att obligatoriska redovisningscentraler införs skyndsamt. En översyn av taxibranschen bör även genomföras.

Tillkännagivandena bygger på motioner från Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2012 om åkeri- och taxibranscherna.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

15

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

30, 130 minuter

Beredning

2013-03-21

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-16

Beslut

2013-05-22

En ny lag om intelligenta transportsystem, ITS, vid vägtransporter börjar gälla den 1 juli 2013. Lagen ska gälla för informations- och kommunikationsteknik och tjänster med sådan teknik som ska fungera gränsöverskridande inom EU. Det handlar om teknik och tjänster för:

• användning av väg-, vägtrafik- och resedata,
• trafikledning och hantering av godstransporter,
• stöd för trafiksäkerhet och skydd av transporter, och
• samverkan mellan fordon och transportinfrastruktur.

ITS kan bidra till att skapa bättre möjligheter att använda transportsystemet på ett effektivt sätt. Det kan handla om bättre möjligheter att välja bästa transportsätt, ökad tillgänglighet och komfort, höjd trafiksäkerheten och minskad klimatpåverkan.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-04-25

Debatt

2013-05-16

Beslut

2013-05-16

I dag måste den som är ansvarig för en biluthyrningsverksamhet vara bosatt i Sverige. Från den 1 juli 2013 ska det kravet bara gälla om den som har tillstånd för biluthyrningen är bosatt utanför det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-04-25

Debatt

2013-05-16

Beslut

2013-05-16

Riksdagen anser att EU:s nya regler om svavelutsläpp från fartyg bör införas på ett sätt som blir så kostnadseffektivt som möjligt för sjöfarten och exportföretagen. Regeringen bör därför främja bränslen med låg svavelhalt som flytande naturgas och kostnadseffektiva metoder för avgasrening för fartyg. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta.

EU-kommissionen har tidigare lämnat ett förslag om att fartygsbränsle som används i Nordsjön och Östersjön från och med 2015 ska få ha en svavelhalt på högst 0,1 viktprocent. Inom resten av EU ska gränsen vara 3,5 viktprocent. I ett senare skede ska den tillåtna svavelhalten sänkas till 0,5 viktprocent inom hela EU. Riksdagen ser en risk för att olika regler i olika delar av EU kan öka kostnaderna och göra det svårare för svenska rederier och svensk exportindustri att konkurrera med andra länder. Tillkännagivandet grundar sig på en S-motion. Riksdagen sa nej övriga motioner om sjöfartsfrågor från allmänna motionstiden 2012.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för sjöfartsskyddet. Transportstyrelsen ska kunna erkänna vissa organisationer som så kallade sjöfartsskyddsorganisationer och överlåta vissa tillsynsuppgifter till dem. Svenska rederier ska själva kunna välja vem som ska sköta tillsynen hos dem, vilket kan göra att tillsynskostnader minskar. De nya reglerna ska gälla från den 1 juli 2013.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

12

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

22, 121 minuter

Beredning

2013-03-21

Justering

2013-04-18

Debatt

2013-05-02

Beslut

2013-05-02