Sök

Inlämnad

2015-09-08

Förslag

1

Följdmotioner

1

Utskottsberedning

2015/16:JuU6

Riksdagsbeslut

(1 förslag): 1 bifall,

Inlämnad

2015-08-28

Följdmotioner

4

Utskottsberedning

2015/16:JuU7

Inlämnad

2015-07-01

Förslag

4

Utskottsberedning

2015/16:JuU4

Riksdagsbeslut

(4 förslag): , 4 bifall,

Inlämnad

2015-07-01

Förslag

2

Utskottsberedning

2015/16:JuU5

Riksdagsbeslut

(2 förslag): , 2 bifall,

Inlämnad

2015-06-30

Förslag

2

Följdmotioner

3

Utskottsberedning

2015/16:SoU3

Riksdagsbeslut

(2 förslag): , 2 bifall,

Inlämnad

2015-06-29

Utskottsberedning

2015/16:SoU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag Den nya polisorganisationen - några frågor om personuppgiftsbehandling m.m. Förslaget innebär att det görs kompletterande ändringar efter den omorganisation av polisen som gjordes januari 2015, då en sammanslagning av olika polisiära myndigheter blev Polismyndigheten.

Ändringarna rör framför allt Polismyndighetens behandling av personuppgifter för forensiska ändamål. Det betyder bland annat att det i polisdatalagen förs in regler om när det är tillåtet att behandla personuppgifter i den forensiska verksamheten, kring begränsningar för att göra sökningar på känsliga uppgifter samt om hur lång tid uppgifter får sparas.

Förslaget innebär också att det införs en mer heltäckande jävsregel för polisanställda och för anställda som utför brottsbekämpande uppgifter hos andra myndigheter. Den nya regleringen av jäv innebär att all brottsbekämpande verksamhet omfattas.

I förslaget ingår även att Tullverket och Kustbevakningen ska kunna få direktåtkomst till uppgifter i vapenregister. Detta för de att bättre kunna förebygga, förhindra eller upptäcka brott, samt förhindra att illegala vapen förs in i landet.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 augusti 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-17

En person som är misstänkt för brott i Sverige men bor i ett annat EU-land ska framöver kunna övervakas i landet där han eller hon bor i stället för att vara häktad här. En misstänkt person som bor i Sverige ska kunna övervakas här när en brottsutredning pågår i ett annat EU-land. De svenska lagändringarna är ett led i att genomföra ett beslut om övervakningsåtgärder inom EU. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De ändrade reglerna innebär att Sverige överlåter myndighetsutövning mot enskilda personer till andra länder. Därför beslutades lagändringarna med kvalificerad majoritet i riksdagen. Det betyder att minst tre fjärdedelar av de röstande riksdagsledamöterna och mer än hälften av riksdagens totala antal ledamöter röstade för förslaget.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 17 minuter

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-17

Svensk lag ska anpassas till EU:s brottsofferdirektiv. EU:s direktiv sätter upp mål som de olika EU-länderna ska följa genom sin egen lagstiftning. Riksdagen beslutade om följande ändringar för att de svenska reglerna ska följa EU:s regler:

• Om ett brottsoffer i ett brottmål, en målsägande, inte behärskar svenska ska en tolk anlitas vid rättegången.
• Domstolen ska på begäran översätta en handling eller de viktigaste delarna av den, om en översättning behövs för att målsäganden ska kunna ta till vara sin rätt.
• En målsägande kan alltid begära att bli informerad om tid och plats för rättegång.

Ändringarna börjar gälla den 1 november 2015.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

9

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 36 minuter

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-16

En ny lag om behandling av personuppgifter inom åklagarväsendet, åklagardatalag, införs. Åklagarväsendet omfattar Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten. Den nya lagen ger åklagarväsendet möjlighet att effektivt behandla personuppgifter och skyddar människor mot att deras personliga integritet kränks vid en sådan behandling. Lagen reglerar för vilka ändamål behandling av personuppgifter får förekomma.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2016.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-16

I mars 2015 tillsatte regeringen en utredning som ska föreslå hur offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster bör regleras. Bland annat ska utredningen lämna förslag om ändrade regler så att landstingen inte längre ska vara skyldiga att ha vårdvalssystem i primärvården.

Riksdagen uppmanade regeringen att den pågående utredningen inte ska ge förslag som innebär att landstingens skyldighet att ha vårdvalssystem inom primärvården tas bort. Riksdagen uppmanade också regeringen att ta fram mer kunskap om hur landstingens ersättningssystem och primärvårdsuppdrag har påverkat vården för patienterna i primärvården. Riksdagens tillkännagivanden gjordes när riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen som gällde Riksrevisionens rapport om primärvårdens styrning. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 110 minuter

Justering

2015-05-21

Bordläggning

2015-06-16

Debatt

2015-06-17

Beslut

2015-06-17

Regeringen ska i budgetpropositionen för 2016 avisera ett förslag om att så snart som möjligt införa legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården. Där ska regeringen också ge besked om när kravet på legitimation tidigast kan börja gälla. Riksdagen riktade ett tillkännagivande om detta till regeringen.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 33 minuter

Justering

2015-05-28

Bordläggning

2015-06-02

Debatt

2015-06-03

Beslut

2015-06-03

Socialutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp Riksrevisionens rapport om överenskommelser mellan regeringen och SKL inom hälso- och sjukvården. Riksrevisionen bedömer att regeringen har använt överenskommelser på ett sätt så att balansen mellan stat och landsting rubbats i styrningen av vården.

Regeringen tänker vidta åtgärder i linje med flera av Riksrevisionens rekommendationer. Bland annat har regeringen som ambition att minska antalet överenskommelser med landstingen och vara mer restriktiv med användandet av prestationsbaserade ersättningar till landstingen.

Socialutskottet ser positivt på regeringens åtgärder. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-05-21

Bordläggning

2015-06-02

Debatt

2015-06-03

Beslut

2015-06-03