Sök

Inlämnad

2015-05-15

Förslag

1

Utskottsberedning

2014/15:JuU22

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen beslutade att svenska medborgare ska kunna resa till EU-länder utanför Schengenområdet utan pass om de istället har med sig nationellt identitetskort. För närvarande gäller det resor till Bulgarien, Cypern, Kroatien, Rumänien, Irland och Storbritannien. Beslutet innebär att det blir möjligt att resa inom hela EU med nationellt id-kort. Tidigare gällde att svenska medborgare måste ha med sig pass för resor från Sverige till länder utanför Schengenområdet.

De nya reglerna gäller från den 1 juli 2015.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

17, 37 minuter

Justering

2015-05-07

Bordläggning

2015-05-19

Debatt

2015-05-20

Beslut

2015-05-20

Inlämnad

2015-05-06

Förslag

1

Utskottsberedning

2014/15:FiU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2015-03-26

Förslag

2

Utskottsberedning

2014/15:JuU24

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett förslag om skärpta regler för villkorlig frigivning för dem som återfallit i likartad brottslighet.

Enligt nuvarande regler ska en dömd person friges villkorligt när minst två tredjedelar av ett tidsbestämt fängelsestraff är avtjänat, om det inte finns synnerliga skäl mot frigivning. Justitieutskottet som har förberett riksdagens beslut anser att återfall i brottslighet är ett stort problem och menar därför att personer som har återfallit i likartad brottslighet bör vara frihetsberövade längre tid än så. Den som återfallit i likartad brottslighet bör avtjäna minst tre fjärdedelar av det nya straffet.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om kriminalvårdsfrågor.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

18

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

10, 40 minuter

Justering

2015-03-19

Bordläggning

2015-03-24

Debatt

2015-03-25

Beslut

2015-03-26

Regeringen redovisar i en skrivelse hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under tiden 1 juli 2013 - 30 juni 2014. Regeringen redogör också för den internationella terrorismens utveckling under samma period samt för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 33 minuter

Justering

2015-03-19

Bordläggning

2015-03-24

Debatt

2015-03-25

Beslut

2015-03-26

Riksdagen gav regeringen 17 uppdrag inom straffrättsliga frågor. Bland annat vill riksdagen se att straffen för allvarliga våldsbrott, människohandel och koppleri skärps samt att den nuvarande så kallade straffrabatten minskas. Riksdagen vill också att ett nytt brott, inbrottsstöld, ska införas.

Utöver detta gav riksdagen regeringen uppdrag när det gäller bekämpning av terrorism, organiserad brottslighet, synnerligen grovt narkotikabrott, id-stölder, så kallade bluffakturor, sexualbrott mot barn, kränkningar och hot på internet, försök till häleri samt sexköp.

Beslut om uppdragen, tillkännagivandena, gjordes i samband med att riksdagen behandlade knappt 150 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2014 om straffrättsliga frågor.

Behandlade dokument

77

Förslagspunkter

72

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

24, 83 minuter

Justering

2015-03-12

Bordläggning

2015-03-17

Debatt

2015-03-18

Beslut

2015-03-18

Om en brottskyldig bidrar till utredningen av det egna brottet, ska personen kunna få kortare straff. Det gäller bara om personen lämnar information som är betydelsefull för brottsutredningen.

Att den skyldige samarbetar i brottsutredningen visar att personen tar ansvar för sin gärning. Att samarbetet kan ge strafflindring uppmuntrar indirekt sådant beteende. Dessutom bidrar en medverkan från brottslingen till att brottsutredningen blir mer effektiv och till att resurser kan sparas.

Möjligheten att få strafflindring vid så kallad sanktionskumulation ska också bli tydligare. Sanktionskumulation är då en brottsling, förutom själva straffet, drabbas av andra rättsliga sanktioner. Exempel på andra rättsliga sanktioner kan vara förverkande av en egendom, skattetillägg eller företagsbot. Rätten ska se till att straffet som har utdömts inte blir oproportionerligt strängt, i de fall den dömde även drabbas av sådana andra rättsliga sanktioner.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna ska gälla från den 1 april 2015.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9, 39 minuter

Justering

2015-02-12

Bordläggning

2015-02-17

Debatt

2015-02-18

Beslut

2015-02-18

Inlämnad

2015-01-21

Förslag

2

Utskottsberedning

2014/15:JuU7

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Inlämnad

2015-01-21

Förslag

1

Utskottsberedning

2014/15:JuU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2015-01-21

Förslag

1

Utskottsberedning

2014/15:JuU8

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2014-12-19

Förslag

1

Utskottsberedning

2014/15:JuU10

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Det finns i dag tre tillfälliga lagar om användningen av hemliga tvångsmedel för att utreda eller förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Bestämmelserna i de tidsbegränsade lagarna görs nu permanenta. Till hemliga tvångsmedel räknas hemlig rumsavlyssning, hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation och kameraövervakning som sker i hemlighet.
 
Vissa ändringar görs i förhållande till de tillfälliga lagarna, bland annat följande:

• Tillstånd till hemlig rumsavlyssning ska kunna ges även vid utredning av spioneri och så kallat statsstyrt företagsspioneri.
• Om en påtaglig risk för brottslig verksamhet av vissa slag kan knytas till en organisation eller grupp ska tvångsmedel kunna användas mot någon som tillhör eller jobbar för organisationen eller gruppen. Detta gäller om det befaras att personen medvetet främjar den brottsliga verksamheten.
• Åklagare ska i undantagsfall kunna fatta tillfälliga beslut om andra hemliga tvångsmedel än hemlig rumsavlyssning.

Regeringen föreslår också några fler lagändringar, som ska stärka rättssäkerheten och skyddet för den personliga integriteten. Bland annat blir förbudet mot att avlyssna vissa samtal mer omfattande och domstolar får inte längre fatta beslut om hemliga tvångsmedel utan att ett offentligt ombud har varit med vid beslutet.
 
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2015.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 59 minuter

Justering

2014-11-20

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

Inlämnad

2014-11-11

Förslag

20

Utskottsberedning

2014/15:JuU1 2014/15:JuU10 2014/15:JuU15 2014/15:JuU16 2014/15:KU15 2014/15:SkU1

Riksdagsbeslut

(20 yrkanden): 20 avslag

Inlämnad

2014-11-11

Förslag

7

Utskottsberedning

2014/15:FiU1

Riksdagsbeslut

(7 yrkanden): 7 avslag

Inlämnad

2014-11-10

Förslag

5

Utskottsberedning

2014/15:UU2 2015/16:UU12

Riksdagsbeslut

(5 yrkanden): 5 avslag

Inlämnad

2014-11-10

Förslag

7

Utskottsberedning

2014/15:SoU5 2014/15:UU2

Riksdagsbeslut

(7 yrkanden): 7 avslag

Inlämnad

2014-11-10

Förslag

2

Utskottsberedning

2014/15:SoU7

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Inlämnad

2014-11-10

Förslag

1

Utskottsberedning

2014/15:SkU1

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2014-11-10

Förslag

33

Utskottsberedning

2014/15:SfU11 2014/15:SfU12 2014/15:SfU4 2014/15:UU2 2015/16:KU15

Riksdagsbeslut

(33 yrkanden): 33 avslag