Miljö- och jordbruksutskottets protokoll 2009/10:37
MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET
PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE
2009/10:37
DATUM
2010-08-09
TID
13.00-13.15
NÄRVARANDE
Se bilaga 1
1
Subsidiaritetsprövning av EU-förslag
Utskottet upptog till behandling
subsidiaritetsprövningen av Europeiska kommissionens förslag till
Europaparlamentets och rådets förordning om
Miljö- och jordbruksutskottets protokoll 2009/10:36
MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET
PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE
2009/10:36
DATUM
2010-06-22
TID
07.30-08.55
NÄRVARANDE
Se bilaga 1
1
Information från Jordbruksdepartementet
Jordbruksminister Eskil Erlandsson med
medarbetare informerade om det avgående spanska och det kommande belgiska
ordförandeskapet i EU. Vidare
Riksdagen har beslutat att behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2010/2011. Detta gäller förslaget om att filmcensuren för vuxna avskaffas. Handlingsplanen för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja kommer också att behandlas under nästa riksmöte. Riksdagen beslutade även att ärenden som kan komma att hänvisas till kulturutskottet under återstoden av innevarande riksmöte skjuts upp.
Europeiska kommissionen har tagit fram en så kallad grönbok om den kulturella och den kreativa sektorn. Syftet är att få igång en diskussion om hur Europa ska kunna skapa de rätta förutsättningarna för kreativitet och innovation inom dessa båda sektorer, där det enligt grönboken finns en outnyttjad potential för tillväxt och sysselsättning. Kulturutskottet framhåller i utlåtandet att kultur i stor utsträckning är en nationell angelägenhet även om kulturområdet på olika sätt påverkas av EU:s regelverk. De politiska insatserna måste kunna anpassas och variera både regionalt och nationellt anser utskottet. Vidare är det nödvändigt att kulturpolitiska insatser samverkar med andra politikområden. Utskottet anser också att det är angeläget att den administrativa bördan för företagare inom de kulturella och kreativa näringarna minskar och att regelförenkling prioriteras. Kreativiteten får bättre förutsättningar att blomstra om attityden hos beslutsfattare och finansiärer är tillåtande. Kulturutskottet visar i sitt utlåtande på en rad exempel på kulturella och kreativa verksamheter från svenska förhållanden. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickas utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.
UTBILDNINGSUTSKOTTET
PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE
2009/10:24
DATUM
2010-06-15
TID
11.0011.30
NÄRVARANDE
Se bilaga 1
1 Information
Jan Landahl och Inger
Rydén Bergendahl, Riksrevisionen, informerade om granskningen Klassificering
av kurser vid universitet och högskolor regeringens styrning och
Högskoleverkets
TRAFIKUTSKOTTET
PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE
2009/10:41
DATUM
2010-06-15
TID
Kl. 11.00-11.45
NÄRVARANDE
Se bilaga 1 1
EU-information från Näringsdepartementet
Statssekreterare Leif
Zetterberg från Näringsdepartementet informerade inför rådsmöte den 24 juni 2010
för transport- och teleministrarna TTE-rådsmöteHärvid
KULTURUTSKOTTET
PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE
2009/10:27
DATUM
Tisdagen den 15 juni 2010
TID
Kl. 10.3011.20
NÄRVARANDE
Se bilaga 1
1
Information
Företrädare för
Integrations- och jämställdhetsdepartementet, statsrådet Nyamko Sabuni med medarbetare, informerade om de frågor inom ungdomspolitiken som avhandlats
En granskning från Riksrevision visar att högskolorna klassificerar kurser på olika sätt och utifrån olika principer. Den ekonomiska ersättningen kan därför bli olika för kurser med samma innehåll. Detta medför i sin tur att högskolorna kan få olika förutsättningar att ge kurserna. Regeringen och Högskoleverket har ett visst ansvar, enligt Riksrevisionen. Regeringen har inte gett tillräcklig vägledning till högskolorna om hur de ska klassificera kurser. Samtidigt har Högskoleverkets uppföljning av lärosätenas klassificering av kurser inte fungerat fullständigt. Utbildningsutskottet utgår från att regeringen tar hänsyn till slutsatserna i sitt fortsatta arbete med att förbättra kvaliteten i den högre utbildningen. Riksdagen avslutar därmed ärendet utan att göra några tillägg.
EU-kommissionen har presenterat ett arbetsdokument om framtidens strategi för de transeuropeiska transportnäten, förkortat TEN-T. TEN-T syftar bland annat till att knyta ihop EU-ländernas nätverk för transporter. Kommissionen vill ha in förslag och synpunkter kring de idéer och frågor som presenteras. Trafikutskottet har granskat dokumentet och vill bland annat framföra följande. Det är viktigt att de olika transportslagen samverkar och att transportsystemen blir mer miljövänliga. Effektiva och långsiktigt hållbara godstransportkorridorer behöver utvecklas. Intelligenta transportsystem bör utgöra en viktig del i den framtida strategin.. Det behövs ett fokus på tjänstekvaliteten för passagerare. Informationen till trafikanterna måste vara tillförlitlig och lättillgänglig. Hänsyn måste tas till ökad sårbarhet till följd av klimatförändringar. När det gäller sammanlänkningen med nät i tredjeländer måste den nordliga dimensionen och den gemensamma strategin för Östersjöområdet uppmärksammas. Det är viktigt med transparens när man genomför TEN-T och att arbetet följs upp och utvärderas. Riksdagen avslutade ärendet och skickade utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.
Riksdagen godkände att behandlingen av ett par ärenden skjuts upp till nästa riksmöte, 2010/11. Det handlar om propositionerna 2009/10:230 Vägsäkerhetslag och 2009/10:231 Tredje sjösäkerhetspaketet Beslutet gäller också de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till trafikutskottet under resten av riksmötet 2009/10.
Den 1 september 2010 ersätts den nuvarande postlagen med en ny postlag. Syftet är att genomföra EU:s postdirektiv från 2008 i svensk lag. Den samhällsomfattande posttjänsten ska ha samma omfattning och kvalitet som hittills. I dag är det Post- och telestyrelsen, PTS, som utser den eller de som ska tillhandahålla tjänsten. Med den nya postlagen behöver inte PTS peka ut någon postoperatör om marknaden kan tillhandahålla tjänsten fullt ut. Om det skulle visa sig att det blir för ekonomiskt belastande för en postoperatör att tillhandahålla den ska en offentlig upphandling kunna genomföras. Prissättningen ska vara icke-diskriminerande och öppen för insyn oavsett upphandling eller inte. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
En ny skollag börjar gälla den 1 augusti 2010. Lagen omfattar utbildning från förskola till vuxenutbildning och innebär att regler som i dag finns i olika lagar och förordningar samlas på ett ställe. Det här är några viktiga nyheter: Förskolan blir en egen skolform. Samma regler ska gälla för fristående och offentliga skolor. Det innebär bland annat att friskolorna, med vissa begränsade undantag, ska följa kurs- och läroplaner och sätta betyg. Bara behöriga lärare ska få tillsvidareanställas som lärare eller förskollärare, med vissa undantag. I dag finns ett individuellt program för elever som inte är behöriga till något nationellt gymnasieprogram. Detta program ersätts med fem introduktionsprogram. Det blir tillåtet att ordna antagningstester för särskilda profilklasser i högstadiet för elever med speciella färdigheter i ett ämne. Eleverna ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator inom elevhälsan och också studie- och yrkesvägledning. Alla elever ha tillgång till skolbibliotek. Detta gäller även för fristående skolor. Fler beslut än i dag ska kunna överklagas. Det ökar rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare. Den som har nekats plats vid en särskild skola med anledning av "betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter" får ökad rättssäkerhet. Lärares och rektorers allmänna befogenheter förtydligas. Fler disciplinära åtgärder ska kunna användas mot elever som stör andra elevers trygghet och studiero. Skriftlig varning och tillfällig avstängning även i grundskolan är några nya åtgärder. Skolinspektionen får möjlighet till skarpare sanktioner mot de skolor som missköter sig. Den nya skollagen börjar gälla den 1 augusti 2010. Lagen ska tillämpas på utbildning och annan verksamhet från den 1 juli 2011. När det gäller vuxenutbildning ska lagen tillämpas på utbildning från den 1 juli 2012. Riksdagen gjorde ett förtydligande i regeringens förslag. Det innebär att även dövblinda elever ska tas emot i specialskolan.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny målstruktur för det svenska miljöarbetet. I fortsättningen ska miljöarbetet struktureras enligt följande: ett generationsmål som anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen miljökvalitetsmål som anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till etappmål som anger steg på vägen till miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Miljökvalitetsmålen ska fortfarande vara ambitiösa men inte formuleras på ett sätt som gör dem omöjliga att nå. Hänsyn ska tas till att det tar lång tid för naturen att återhämta sig. En parlamentarisk beredning ska ge regeringen råd om hur miljökvalitetsmålen kan nås. Miljömålssystemet ska dessutom bli effektivare genom att uppföljning och utvärdering skiljs från uppgiften att utveckla strategier med nya etappmål, styrmedel och åtgärder. Naturvårdsverket får ett utökat ansvar för att samordna myndigheternas miljömålsuppföljning.
En ny kollektivtrafiklag införs. Lagen är en anpassning till nya EU-regler och syftar till att bidra till ett större utbud av kollektivtrafik och ökat resande. Det innebär följande: Större möjligheter för kommersiella bussföretag att bedriva lokal och regional kollektivtrafik. Det blir lättare att etablera trafik över länsgränser. Dagens trafikhuvudmän, som finns i varje län, ersätts med regionala kollektivtrafikmyndigheter. Strategiska beslut om kollektivtrafik, som i dag ofta tas av länstrafikbolag, ska i fortsättningen tas på förvaltningsnivå för ökad insyn och bättre samordning med annan samhällsplanering. För att underlätta för resenärerna att enkelt planera sina resor måste även kommersiella kollektivtrafikföretag lämna information om sitt trafikutbud till ett gemensamt system för trafikantinformation. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Regeringen redogör för planeringen av kommande satsningar inom infrastruktur i skrivelsen Åtgärdsplanering för transportsystemet 2010-2021. Infrastrukturåtgärder på nästan 500 miljarder kronor kommer att kunna genomföras under perioden. Trafikutskottet är positiva till redogörelsen och betonar betydelsen av Förbifart Stockholm för den växande Stockholmsregionen. Riksdagen avslutar därmed ärendet. Åtgärdsplaneringen har varit grunden för den nationella planen för transportsystemet 2010-2021 och satt de ekonomiska ramarna för länsplanerna för regional transportinfrastruktur 2010-2021.
Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen godkänner att behandlingen av några ärendet skjuts upp till nästa riksmöte, 2010/11. Det handlar om proposition 2009/10:167 Kemikalietillsynen, skrivelse 2009/10:213 Åtgärder för levande hav och proposition 2009/10:227 Fiskevårdsområden. Beslutet gäller också de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till miljö- och jordbruksutskottet under resten av riksmötet 2009/10.
TRAFIKUTSKOTTET
PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE
2009/10:40
DATUM
2010-06-08
TID
Kl. 11.00-11.15
NÄRVARANDE
Se bilaga 1 1
Protokollsjustering
Utskottet justerade protokoll 2009/10:39 från den 3 maj 2010. 2
Ny kollektivtrafiklag m.m. Utskottet
fortsatte behandlingen av proposition 2009/10:200 Ny kollektivtrafiklag
Miljö- och jordbruksutskottets protokoll 2009/10:35
MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET
PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE
2009/10:35
DATUM
2010-06-08
TID
11.00-11.45
NÄRVARANDE
Se bilaga 1
1
Uppvaktning
Representanter för föreningen
Klimatkommunerna presenterade föreningens verksamhet. 2
Justering av betänkande
Utskottet upptog till fortsatt behandling
proposition
Processen med att söka särskilt tillstånd för att kunna avverka skyddsskog och svårföryngrad skog ska upphävas. Istället gäller skogsvårdslagens generella krav på att meddela planerade avverkningar till Skogsstyrelsen. För fjällnära skog måste man även i fortsättningen söka tillstånd för avverkning. Ansökan ska innehålla en redogörelse om hur återväxten av skogen ska tryggas. Vid avverkning inom renskötselns året-runt-marker ska markägaren redovisa vad han eller hon tänker göra för att tillgodose rennäringens intressen. Det blir också förbud mot avverkning av skog inom renskötselns året-runt-marker om det innebär väsentligt bortfall av renbete.
Myndigheter och kommuner är ytterst ansvariga för att miljökvalitetsnormer följs. Miljökvalitetsnormer är föreskrifter från regeringen eller en myndighet om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön. Som exempel kan nämnas av Naturvårdsverket riktvärden för luftkvalitet i tätorter avseende koloxid, kväveoxid, svaveldioxid och sot. Kraven för verksamheter som inte lever upp till miljökvalitetsnormerna ska se olika ut beroende på om det handlar om gränsvärdesnormer eller andra normer. För att uppfylla till exempelvis målsättningsnormer räcker det med att kunna tillämpa de grundläggande hänsynskraven i miljöbalken. Det är enbart vid gränsvärdesnormer som det ska gå att ställa långtgående krav för att följa en miljökvalitetsnorm. I dessa fall ska ett åtgärdsprogram ligga till grund för ett sådant krav. En viss verksamhet eller åtgärd kan tillåtas under vissa förutsättningar även om den bidrar till att gränsvärdesnormen inte följs. Ett sådant exempel är en utbyggnad av kollektivtrafiken som inledningsvis kan ge föroreningar men som på lång sikt leder till en förbättring. De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2010.
