Sök

Regeringen har lämnat sin årliga redovisning av skatteutgifterna. Samhällets stöd till företag och hushåll redovisas i huvudsak på statsbudgetens utgiftssida. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och påverkar statsbudgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler.

Redovisningen ger en samlad överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på statsbudgetens inkomstsida. Skatteutgiftsredovisningen är även den enda uppdateringen som publiceras löpande om regelavvikelser från principen om enhetlig beskattning.

Det mest centrala syftet med redovisningen av skatteutgifter är att synliggöra de indirekta stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på budgetens utgiftssida. Därigenom ges ett bredare underlag för prioritering mellan olika stöd. Ett annat syfte är att beskriva hur enhetlig skattelagstiftningen är.

Riksdagen lade redovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2016-06-09

Bordläggning

2016-06-20

Debatt

2016-06-21

Beslut

2016-06-21

Det behövs ett effektivt sanktionssystem för att regler om fartygens svavelutsläpp i Östersjön ska efterlevas. Regeringen bör därför skyndsamt se över utformningen av ett sådant system och införa det. Detta behövs för att främja en rättvis och sund konkurrens inom sjöfarten. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen sa ja till en lag om marin utrustning. Lagen innehåller regler om krav på marin utrustning och skyldigheter för aktörer som tillhandahåller sådan utrustning på marknaden. Den nya lagen införs för att genomföra EU-direktiv om marin utrustning och börjar gälla den 18 september 2016.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

11

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

28, 108 minuter

Justering

2016-06-09

Bordläggning

2016-06-14

Debatt

2016-06-15

Beslut

2016-06-16

Inlämnad

2016-06-08

Förslag

3

Utskottsberedning

2016/17:SkU6

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Regeringen vill underlätta utbyggnad av bredbandsnät och göra den mer kostnadseffektiv. Därför har regeringen tagit fram förslag till en ny lag om åtgärder för att bygga ut bredbandsnät. Med den nya lagen ges bredbandsutbyggare tillträde till befintlig fysisk infrastruktur vilket ska bidra till att sänka utbyggnadskostnaderna för bredbandsnät. De nya reglerna föreslås börjar gälla den 1 juli 2016.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, och riktar samtidigt ett tillkännagivande till regeringen. Stora delar av befolkningen har på senare år fått allt bättre service, något som varit positivt för näringslivet. Ytterligare ansträngningar måste dock göras för att alla invånare, såväl på landsbygden som i ytterstadsområden, ska få ännu bättre tillgång till bredband.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

11

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

28, 88 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-18

Debatt

2016-05-19

Beslut

2016-05-25

Trafikutskottet har granskat ett meddelande från EU-kommissionen där kommissionen för fram en rad förslag om en luftstrategi för Europa.

Flygtrafiken i Europa är i dag uppdelad i ett antal luftrum. Det leder till att styrningen av det europeiska luftrummet blir ineffektivt och fragmenterat, anser kommissionen. Därför uppmanar den Europaparlamentet och rådet att skynda på genomförandet av ett gemensamt europeiskt luftrum.

Kommissionen pekar på att luftfarten är en stark drivkraft för ekonomisk tillväxt, jobb, handel och rörlighet i Europeiska unionen. Kommissionen anser att det behövs en luftfartstrategi för att se till att den europeiska luftfarten förblir konkurrenskraftig.

Kommissionen skriver också i sitt meddelande att den kommer att begära tillstånd från rådet att förhandla om globala luftfartsavtal med bland andra Kina, Turkiet och Saudiarabien. Kommissionen meddelar också att den kommer utfärda en handbok som bland annat handlar om anställningskontrakt inom luftfarten.

Trafikutskottet ställer sig i huvudsak positivt till kommissionens meddelande om en europeisk luftfartsstrategi. Utskottet tycker dock att kommissionen borde jobba ännu mer aktivt för att få till ett gemensamt europeiskt luftrum. Utskottet pekar också på vikten av att komma till rätta med mindre bra anställningsvillkor inom luftfarten.

Riksdagen beslutade med detta att lägga utlåtandet till handlingarna, det vill säga riksdagen avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 43 minuter

Justering

2016-05-17

Bordläggning

2016-06-08

Debatt

2016-06-09

Beslut

2016-06-15

Riksdagen säger nej till ett antal motioner om bland annat järnvägspolitik, kollektivtrafik, tillgänglighet i kollektivtrafiken och Gotlandstrafiken. Det pågår redan utredningar och arbeten inom många av de områden som motionerna handlar om.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

19

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

38, 133 minuter

Justering

2016-05-17

Bordläggning

2016-05-25

Debatt

2016-05-26

Beslut

2016-06-08

Regeringen föreslår att regler om bränslebeskattningen ändras. Ändringarna görs för att genomföra EU-regler om att information om de företag som får statligt stöd ska finnas på en webbplats. Förslagen innebär även begränsningar när det gäller att ge statligt stöd till företag som är i svårigheter eller är föremål för återkrav. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 17 minuter

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-05-24

Debatt

2016-05-25

Beslut

2016-05-25

De svenska lagarna anpassas till EU:s regler om elektronisk identifiering och tjänster för elektroniska transaktioner. En ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering införs. Denna lag ersätter den så kallade signaturlagen, som upphävs. Flera andra lagar ändras för att stämma överens med EU-reglerna.

Syftet med EU:s förordning är att skapa gemensamma regler för säker elektronisk kommunikation mellan privatpersoner, företag och myndigheter och på så sätt öka effektiviteten i digitala tjänster, elektronisk affärsverksamhet och e-handel inom EU.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-24

Debatt

2016-05-25

Beslut

2016-05-25