Sök

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat EU-kommissionens rapport om hur subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna har tillämpats på förslag till EU-lagstiftning under 2012.

De nationella parlamenten ska inom åtta veckor granska förslagen till EU-lagstiftning för att se att de följer subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att besluten ska fattas på den effektivaste nivån och så nära medborgarna som möjligt. KU anser att subsidiaritetskontrollen är en viktig demokratisk uppgift som följer av EU-fördragen.

KU konstaterar att en åttondel av de EU-förslag som riksdagen subsidiaritetsprövat 2012 saknade subsidiaritetsmotiveringar eller hade brister i motiveringarna. Utskottet påpekar än en gång att det inte är rimligt att de olika EU-ländernas parlament ska subsidiaritetspröva förslag som helt saknar motivering. KU anser att subsidiaritetskontrollen är ineffektiv på det sätt som den görs i dag. Utskottet anser att en förlängning av åttaveckorsfristen borde övervägas. En sådan översyn borde även omfatta nivåerna på och effekterna av trösklarna för gula och orange kort.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Beredning

2014-05-06

Justering

2014-05-27

Debatt

2014-06-11

Beslut

2014-06-11

I juni 2014 ska Europeiska rådet fastställa nya strategiska riktlinjer för politikområdet frihet, säkerhet och rättvisa. Med anledning av detta har EU-kommissionen lämnat två meddelanden där den ger sin syn på den framtida utvecklingen inom området. Justitieutskottet har granskat det ena meddelandet, det om utvecklingen av EU:s politik i rättsliga frågor fram till 2020, som i första hand omfattar det civilrättsliga och straffrättsliga samarbetet inom EU.

Utskottet delar kommissionens uppfattning om att:

• EU bör fokusera på att förstärka, kodifiera och komplettera existerande lagstiftning
• existerande EU-lagstiftning måste tillämpas effektivt
• problem i första hand bör lösas genom att man förstärker existerande bestämmelser
• det är viktigt att bevara medlemsländernas olika rättssystem och traditioner
• principerna om subsidiaritet och proportionalitet måste respekteras.

Utskottet står fast vid sin uppfattning om att förslaget om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet står också fast vid sina subsidiaritetsinvändningar mot förslaget till dataskyddsdirektiv på det brottsbekämpande området.

Utskottet anser att de strategiska riktlinjer som Europeiska rådet ska fastställa bör följas av ett flerårigt arbetsprogram för rättsliga och inrikes frågor. Programmet bör vara kortfattat, strategiskt och fokusera på att genomföra redan antagen lagstiftning. Rådet (rättsliga och inrikes frågor) bör ha en ledande roll i utformningen av ett sådant program.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Beredning

2014-05-08

Justering

2014-06-03

Debatt

2014-06-11

Beslut

2014-06-11

När den nya polisdatalagen infördes 2012 fick polisen genom en övergångsbestämmelse extra tid för att anpassa och byta ut sina system. Under den tiden behöver polisen inte använda vissa regler i polisdatalagen. Det gäller bland annat regler om sökning och behandling av personuppgifter i brottsanmälningar och avslutade förundersökningar.

Det står nu klart att utvecklingen av ett nytt utredningsstöd har varit komplicerat och tidskrävande samt att de gamla systemen inte kommer att kunna avvecklas i tid. Regeringen föreslår därför att tiden ska förlängas till utgången av 2017.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-06-03

Debatt

2014-06-25

Beslut

2014-06-25

Det ska bli lättare för myndigheter inom EU att utreda trafikbrott där fordon som är registrerade i ett annat EU-land är inblandade. Länderna ska ge varandra tillgång till sina fordonsregister så att det blir lättare att söka information om fordonet i det land där brottet har begåtts.

De nya bestämmelserna ska gälla från den 1 maj 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-03-06

Debatt

2014-03-19

Beslut

2014-03-19

I dag ska arbetsgivare inom vissa områden där det förekommer kontakter med barn inhämta information från polisens belastningsregister vid rekrytering av personal. Den 18 december 2013 börjar en ny lag gälla om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn. Den ska komplettera de regler som redan finns. Lagen är en anpassning till EU-regler om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi.

Den som erbjuds anställning, uppdrag eller praktik ska på begäran visa upp ett utdrag ur polisens belastningsregister om arbetet innebär direkt och regelbunden kontakt med barn. Reglerna gäller även de som är ledare i olika ideella barnverksamheter.

Preskriptionstiden blir också längre för vissa sexbrott mot barn. Det gäller köp av sexuell handling av barn, försök till köp av sexuell handling av barn och sexuellt ofredande av barn. Preskriptionstiden ska börja den dag den som utsatts för brottet fyller 18 år. När ett brott är preskriberat kan ingen längre dömas för brottet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 60 minuter

Beredning

2013-10-15

Justering

2013-11-05

Debatt

2013-11-13

Beslut

2013-11-13

Det finns i dag tre tillfälliga lagar om användningen av hemliga tvångsmedel för att utreda eller förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Enligt en särskild tidsbegränsad bestämmelse får hemliga tvångsmedel i vissa fall också användas i underrättelseverksamhet. Till hemliga tvångsmedel räknas rumsavlyssning, teleavlyssning, teleövervakning och kameraövervakning som görs i hemlighet. Lagarna och den tidsbegränsade bestämmelsen gäller till 2013 års slut. Beslutet innebär att de ska fortsätta gälla till och med den 31 december 2014.

En utredning har gjorts om användningen av de tillfälliga lagarna. Den har kommit fram till att det finns ett påtagligt behov av regler för användningen av hemliga tvångsmedel vid brottsbekämpning. Regeringen arbetar just nu med att göra reglerna permanenta. I arbetet ingår bland annat att få en balans mellan behovet av en effektiv brottsbekämpning och den grundlagsskyddade personliga integriteten. 

Riksdagen tycker det är bra att regeringen behandlar ärendet grundligt och sa ja till att förlänga giltighetstiden för de aktuella lagarna och bestämmelsen med ytterligare ett år.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 64 minuter

Justering

2013-11-05

Debatt

2013-11-13

Beslut

2013-11-13

Reglerna om kontaktförbud i gemensam bostad ändras från den 1 januari 2014. Det ska inte längre krävas att risken för brott är påtaglig för att kontaktförbud i gemensam bostad ska kunna utfärdas. Följden blir att risken för brott inte längre behöver vara akut. Kontaktförbud i gemensam bostad innebär att den person förbudet gäller inte får vara i den bostad som den delar med personen som ska skyddas av förbudet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om kontaktförbud.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

24, 80 minuter

Justering

2013-11-14

Debatt

2013-11-27

Beslut

2013-11-27

Det blir nya och tydligare regler om internationell delgivning från den 1 januari 2014. Delgivning innebär vanligtvis att en handling lämnas eller skickas till en person, till exempel i samband med brottmål eller andra rättsliga ärenden. Vid internationell delgivning finns personen som blir delgiven i ett annat land än avsändaren.

Bland annat ska de uppgifter i samband med delgivning som i dag görs av Justitiedepartementet tas över av Länsstyrelsen i Stockholms län. För att en person som vistas utomlands ska kunna delges måste delgivningen vara tillåten i det land där personen befinner sig.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-11-05

Debatt

2013-11-13

Beslut

2013-11-13

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens proposition 2013/14:232 Utökade befogenheter för civilanställda inom Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten samt proposition 2013/14:237 Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott. Även nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till justitieutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

2

Justering

2014-06-18

Bordläggning

2014-06-24

Debatt

2014-06-25

Beslut

2014-06-25

Riksdagen godkände ett tilläggsprotokoll till Europarådskonventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål. Sverige har tidigare tillträtt själva konventionen, som handlar om att länderna ska hjälpa varandra på olika sätt i brottsutredningar. För att Sverige ska kunna tillträda tilläggsprotokollet beslutade riksdagen om vissa lagändringar. Bland annat blir rätten skyldig att översätta viktiga handlingar i brottmål och skicka dem till berörda personer utomlands, oavsett vilket land personerna vistas i. En person som är föremål för en förundersökning i Sverige ska få förhöras genom videokonferens bara om han eller hon säger ja till detta. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2013-10-24

Debatt

2013-11-06

Beslut

2013-11-06

Sverige ska ansluta sig till tre överenskommelser inom FN för att bekämpa terrorism. Det handlar bland annat om en konvention för att bekämpa nukleär terrorism. Överenskommelserna ska förhindra att radioaktivt material används för att begå allvarliga brott. De ska också motverka brott där fartyg eller exempelvis oljeplattformar är måltavlor eller viktiga hjälpmedel för terroristaktioner.

Några lagändringar görs också till följd av överenskommelserna. Bland annat ska regeringen få större möjlighet att ge ett annat land tillstånd att borda ett svenskt fartyg utanför svenskt territorium.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

2, 3 minuter

Beredning

2014-04-29

Justering

2014-05-27

Debatt

2014-06-04

Beslut

2014-06-04

En ny brottsskadelag börjar gälla från den 1 juli 2014. Lagen innebär bland annat att:

• brottsoffermyndigheten inte ska kunna bestämma lägre brottsskadeersättning för kränkning än det belopp en domstol har dömt ut i skadestånd
• maxgränsen för kränkningsersättningen tas bort
• ansökningstiden för brottsskadeersättningen förlängs från två till tre år
• om brottsoffret är ett barn ska ansökan kunna ske fram till den dag han eller hon fyller 21 år
• det blir enklare för barn att ansöka om brottsskadeersättning om brottet har begåtts av en vårdnadshavare
• det blir lättare för Brottsoffermyndigheten, som betalar skadestånd till brottsoffer om gärningsmannen är okänd eller inte kan betala, att kräva tillbaka ersättning från gärningsmannen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 16 minuter

Justering

2014-04-29

Bordläggning

2014-05-07

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

Regeringen bör tillsätta en parlamentarisk kommitté som ska granska varför så få våldtäktsanmälningar leder till åtal och fällande dom. Med utgångspunkt från den granskningen ska kommittén lämna förslag på åtgärder som kan stärka brottsoffrets ställning samt förbättra polisens och åklagarnas arbete med våldtäkter.

Kommittén bör också se över våldtäktslagstiftningen. Riksdagen har flera gånger tidigare beslutat om ändringar i bestämmelserna om våldtäkt. Trots det fungerar inte lagen på ett tillfredsställande sätt, menar justitieutskottet, som har förberett riksdagens beslut. Översynen av lagen bör göras förutsättningslöst och olika alternativ bör undersökas. Det gäller bland annat frågan om en samtyckeslagstiftning bör införas, det vill säga att sexuellt umgänge utan den ena personens samtycke ska betraktas som våldtäkt.

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta. Beslutet bygger på ett utskottsinitiativ i justitieutskottet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

26, 85 minuter

Justering

2014-02-18

Debatt

2014-02-27

Beslut

2014-03-05

Straffen för vapenbrott blir strängare. Bland annat höjs det lägsta straffet för grovt vapenbrott från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. En ny bestämmelse om synnerligen grovt vapenbrott införs också. Där blir straffet fängelse i lägst tre och högst sex år.

Dessutom införs ett nytt system för prövning av vilka skytteföreningar och liknande sammanslutningar som ska kunna få vapentillstånd. Det innebär att endast sammanslutningar för jakt- eller målskytte som är auktoriserade eller anslutna till en auktoriserad sammanslutning ska kunna komma i fråga för vapentillstånd.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

10

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2014-06-18

Bordläggning

2014-06-24

Debatt

2014-06-25

Beslut

2014-06-25

Rättsmedicinalverket ska få bättre möjligheter att upprätthålla god ordning och hög säkerhet vid de enheter där myndigheten genomför rättspsykiatriska undersökningar av brottsmisstänkta.

I fortsättningen ska bestämmelser i häkteslagen kunna tillämpas för att hålla ordning. Det innebär bland annat att Rättsmedicinalverket ska kunna besluta om allmän inpasseringskontroll och kroppsvisitation samt omhänderta farliga och olämpliga föremål. Även möjligheterna till elektronisk kommunikation för de intagna ska kunna begränsas.

I dagsläget får endast bestämmelser om ordning och säkerhet i den psykiatriska tvångsvården användas. Bestämmelserna är otillräckliga eftersom de allra flesta intagna vid enheterna inte genomgår psykiatrisk tvångsvård.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det börjar gälla den 2 oktober 2014.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 7 minuter

Justering

2014-06-03

Debatt

2014-06-11

Beslut

2014-06-11

Säkerhetspolisen, Säpo, får större ansvar för säkerheten vid statsministerns tjänstebostäder. Ansvaret för att hindra obehöriga från att ta sig in i Sagerska huset och Harpsund förs över till Säpo från de myndigheter som i dag har det ansvaret, bland annat Statens fastighetsverk. Ansvaret för bevakning och att besluta om skydd när det gäller tjänstebostäderna flyttas från regeringen till Säpo.

De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-05-13

Debatt

2014-06-04

Beslut

2014-06-04

Kraven på nämndemännen i domstolarna ska skärpas. En nämndeman är en person som i regel inte är jurist men som är med och dömer i olika rättsfall i egenskap av representant för allmänheten.

Bland annat ska domstolen kunna begära utdrag ur polisens belastningsregister och nämndemannen får inte ha försatts i konkurs. Det ska också bli lättare för domstolen att avsätta en nämndeman som begått brott eller som på annat sätt visat sig vara olämplig som nämndeman. Nämndemännen ska dessutom gå en obligatorisk introduktionsutbildning. Nämndemannauppdraget är inget politiskt uppdrag, därför ska val av nämndemän hållas vid en annan tidpunkt än i anslutning till val av kommun- och landstingsfullmäktige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

22, 74 minuter

Justering

2014-06-03

Debatt

2014-06-25

Beslut

2014-06-25

Nomineringar av domare och generaladvokater i Europeiska unionens domstol och av domare i Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna ska förberedas på samma sätt som med ordinarie domare. Det innebär att Domarnämnden får i uppgift att ta fram nomineringarna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2014-03-25

Debatt

2014-04-03

Beslut

2014-04-03

Riksdagen sa ja till ett antal lagändringar för att stärka skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap.

I dag är det straffbart att förmå någon att gifta sig mot sin vilja genom olaga tvång. Bestämmelsen kan dock inte tillämpas i de fall där det inte har varit nödvändigt att använda tvång, till exempel när offret har varit ett barn.

Nu införs ett nytt brott - äktenskapstvång. Det innebär att det också blir straffbart att förmå någon att gifta sig genom att utnyttja personens utsatthet. Lagändringen betyder i praktiken att även press från föräldrar eller släktingar kommer att omfattas av strafflagstiftningen. Äktenskapstvång kan ge ett fängelsestraff på högst fyra år.

Även förberedande gärningar kriminaliseras. Det sker dels genom att försök och förberedelse till äktenskapstvång blir straffbart, dels genom att brottet "vilseledande till tvångsäktenskapsresa" införs.

Vidare innebär riksdagens beslut att barn inte längre ska kunna få dispens för att gifta sig. Utländska barnäktenskap, tvångsäktenskap och så kallade fullmaktsäktenskap ska endast kunna erkännas då det finns synnerliga skäl, det vill säga väldigt starka och tydliga skäl. Fullmaktsäktenskap är äktenskap som ingåtts utan att båda parterna är samtidigt närvarande. Fullmaktsäktenskap erkänns i dag utan begränsning, medan tvångsäktenskap och barnäktenskap kan erkännas om det finns särskilda skäl.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att godkänna Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2014.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

16, 68 minuter

Beredning

2014-04-15

Justering

2014-05-13

Debatt

2014-05-26

Beslut

2014-05-27

Regler för så kallade utevarodomar, domar där den dömde inte varit närvarande under förhandlingen i rätten, EU-anpassas. Beslutet gäller reglerna för när ett EU-land ska erkänna och verkställa en utevarodom från ett annat EU-land. Syftet är att reglerna i EU-länder ska likna varandra så mycket som möjligt och att det ska bli tydligt vilka utevarodomar som kan verkställas i ett annat EU-land. Däremot ska alla EU-länder även i fortsättningen ha egna regler för när en domstol kan besluta om en utevarodom.

De nya reglerna gäller från den 1 januari 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Justering

2013-10-03

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23