Sök
359 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, EU-nämndens protokoll, Kommittéberättelser, KU:s särskilda protokoll, Statens offentliga utredningar, Utskottens protokoll, 2019/20, 2009/10, 1894, Försvarsutskottet, Konstitutionsutskottet, sorterat efter relevans
- Dokument & lagar
Militära frågor
Betänkande 2019/20:FöU9
Riksdagen sa nej till ett 40-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om organisation och övningsverksamhet inom försvaret och hemvärnet. Riksdagen sa nej bland annat med hänvisning till att det inte finns någon anledning att föregripa det kommande försvarspolitiska inriktningsbeslutet och annat arbete som pågår inom området.
- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 12, 58 minuter
- Justering
- 2020-03-10
- Bordläggning
- 2020-03-17
- Debatt
- 2020-03-18
- Beslut
- 2020-03-18
- Dokument & lagar
Vissa frågor om Försvarsmaktens personal
Betänkande 2019/20:FöU8
Riksdagen sa nej till cirka 10 motioner från allmänna motionstiden 2019 om frågor som rör Försvarsmaktens personal.
Motionerna handlar bland annat om personalförsörjning, frivilligorganisationer, mönstring och rekryteringsfrågor inom försvaret.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 15, 54 minuter
- Justering
- 2020-02-06
- Bordläggning
- 2020-02-12
- Debatt
- 2020-02-13
- Beslut
- 2020-02-13
- Dokument & lagar
Civilt försvar och krisberedskap
Betänkande 2019/20:FöU7
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om civilt försvar och krisberedskap. Anledningen är bland annat att riksdagen redan har behandlat liknande frågor tidigare under mandatperioden.
Motionerna handlar exempelvis om skydd mot olyckor, samhällets fredstida krisberedskap och civilt försvar.
- Behandlade dokument
- 62
- Förslagspunkter
- 31
- Reservationer
- 27
- Anföranden och repliker
- 12, 74 minuter
- Justering
- 2020-03-26
- Bordläggning
- 2020-04-15
- Debatt
- 2020-04-16
- Beslut
- 2020-04-22
- Dokument & lagar
Försvarspolitik
Betänkande 2019/20:FöU6
Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om försvarspolitik, bland annat eftersom det inte finns anledning att föregripa det kommande försvarspolitiska inriktningsbeslutet. Motionerna handlar bland annat om totalförsvarets utveckling, övningsverksamhet, krigsorganisationens förmåga, försvarets materielförsörjning, den svenska försvarsindustrin och försvarssamarbete inom EU.
- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 12, 63 minuter
- Justering
- 2020-03-26
- Bordläggning
- 2020-03-31
- Debatt
- 2020-04-01
- Beslut
- 2020-04-01
- Dokument & lagar
Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet
Betänkande 2019/20:FöU5
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Skrivelsen behandlar bland annat resultatet av den uppföljning och granskning av signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet som Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhet (Siun) genomförde under 2018. Ingen av granskningarna ledde till någon synpunkt.
Regeringens slutsats är att signalspaning är ett viktigt verktyg inom försvarsunderrättelseverksamhet och en nödvändig del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism. Regeringens uppfattning är att systemet för att värna den personliga integriteten vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet har fungerat på det sätt som avsetts i lagen.
Riksdagen delar regeringens uppfattning och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till motionerna på området.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 4, 14 minuter
- Justering
- 2020-02-20
- Bordläggning
- 2020-03-04
- Debatt
- 2020-03-05
- Beslut
- 2020-03-05
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om statens arbete för att förhindra och hantera kärntekniska olyckor
Betänkande 2019/20:FöU4
Riksrevisionen har granskat arbetet med att förebygga och hantera kärntekniska olyckor. I sin rapport konstaterade revisionen att beredskapen i huvudsak är god men att det finns vissa brister. Det handlar bland annat om att ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter behöver bli tydligare och att det behövs en nationell strategi för sanering efter en kärnteknisk olycka. Riksrevisionen riktade därför rekommendationer till regeringen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Strålskyddsmyndigheten (SSM) om det.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Regeringen framhåller att beredskapen för kärntekniska olyckor är god, men håller med revisionen om att finns brister som framförallt rör ansvarsfördelning samt en plan för sanering.
Därför avser regeringen att se över förordningarna med en instruktion till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Strålskyddsmyndigheten (SSM) att tydliggöra ansvarsfördelningen inom kärnenergiberedskapen. Regeringen överväger också att ge MSB i uppdrag att utarbeta en nationell strategi för sanering tillsammans med övriga berörda aktörer.
Riksdagen ser positivt på Riksrevisionens granskning och bedömer att rekommendationerna kan bidra till fortsatt utveckling inom området. Riksdagen välkomnar också de åtgärder som regeringen presenterat. Därmed lägger riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 4, 16 minuter
- Justering
- 2020-05-14
- Bordläggning
- 2020-06-03
- Debatt
- 2020-06-04
- Beslut
- 2020-06-10
- Dokument & lagar
Totalförsvarsdatalag - personuppgiftsbehandling vid Totalförsvarets rekryteringsmyndighet
Betänkande 2019/20:FöU3
En ny lag, totalförsvarsdatalagen, införs för att kunna hantera personuppgifter inom totalförsvaret i Totalförsvarets rekryteringsmyndighets verksamhet. Syftet med lagen är att ge Totalförsvarets rekryteringsmyndighet möjlighet att behandla personuppgifter om totalförsvarspliktiga och annan personal inom totalförsvaret på ett ändamålsenligt sätt och att skydda människor mot kränkningar av deras personliga integritet vid sådan behandling. Lagen införs bland annat för att möta kraven i dataskyddsförordningen.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 maj 2020.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 10 minuter
- Justering
- 2020-02-20
- Bordläggning
- 2020-03-04
- Debatt
- 2020-03-05
- Beslut
- 2020-03-05
- Dokument & lagar
Ett förtydligat statligt ansvar för vissa kärntekniska verksamheter
Betänkande 2019/20:FöU10
Statens ansvar för vissa kärntekniska verksamheter ska tydliggöras och den myndighet som regeringen bestämmer kommer att få en särskild roll för att fullgöra detta ansvar. Regeringens förslag innebär lagändringar som förtydligar statens ansvar för vissa kärntekniska verksamheter, till exempel slutförvar för kärnavfall och använt kärnbränsle.
Lagändringarna innebär bland annat att ansvaret för säkerheten i en kärnteknisk verksamhet övergår till staten om det inte finns någon som kan fullgöra ansvaret. Vidare ska det ska krävas tillstånd från regeringen för att få slutligt försluta ett geologiskt slutförvar. Det slutliga ansvaret för ett geologiskt slutförvar och det avfall som finns i anläggningen ska vila på staten.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2020. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i en motion från allmänna motionstiden 2019.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Anföranden och repliker
- 7, 17 minuter
- Justering
- 2020-05-14
- Bordläggning
- 2020-06-03
- Debatt
- 2020-06-04
- Beslut
- 2020-06-10
- Dokument & lagar
Deltagande på distans vid sammanträden i utskotten och EU-nämnden
Betänkande 2019/20:KU16
Om det finns synnerliga skäl ska riksdagen eller talmannen få besluta att deltagande på distans vid utskottssammanträden får medges. Om riksdagen eller talmannen fattat ett sådant beslut får ett utskott medge att en ledamot eller en suppleant deltar på distans vid ett sammanträde.
Kravet på synnerliga skäl innebär att det är endast i rena undantagsfall och under extraordinära förhållanden som en ledamot ska kunna delta på distans. Det kan till exempel röra sig om en samhällelig kris i hela eller delar av landet, såsom vid en pandemi, en terrorattack eller en naturkatastrof. I situationer när det inte råder synnerliga skäl förutsätts det fortfarande att ledamöter och suppleanter deltar på plats vid sammanträdena.
EU-nämnden ska kunna medge deltagande på distans vid sammanträden, om det finns särskilda skäl för det. EU-nämnden har även under normala förhållanden, det vill säga då det inte råder någon samhällelig kris, ibland behov av att sammanträda på obekväm tid och med kort varsel. Kravet för att få medge deltagande på distans är därför lägre i EU-nämnden än i utskotten och medgivandet behöver inte föregås av ett beslut från riksdagen eller talmannen.
Riksdagen sa ja till konstitutionsutskottets förslag om detta. Den nya bestämmelsen i riksdagsordningen börjar gälla den 17 juni 2020.
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 1, 5 minuter
- Justering
- 2020-06-09
- Bordläggning
- 2020-06-09
- Debatt
- 2020-06-10
- Beslut
- 2020-06-10
- Dokument & lagar
Kommunala och regionala frågor
Betänkande 2019/20:KU15
Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om kommunala och regionala frågor, bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.
Motionerna handlade bland annat om den kommunala självstyrelsen, ett nytt frikommunförsök, kommunindelningen, villkoren för förtroendevalda, byte av partitillhörighet och ersättare i fullmäktige, delegation av beslutanderätt, partistöd och icke tillsatta mandat samt representationen i styrelsen, nämnder och utskott.
- Behandlade dokument
- 24
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 5, 29 minuter
- Justering
- 2020-04-02
- Bordläggning
- 2020-04-15
- Debatt
- 2020-04-16
- Beslut
- 2020-04-16
- Dokument & lagar
Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor
Betänkande 2019/20:KU14
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om tryck- och yttrandefrihets- samt massmediefrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Anledningen är bland annat de utredningar och det arbete som redan pågår inom de områden som förslagen berör.
Förslagen handlar exempelvis om stärkt skydd för journalister, om hur granskningsnämnden för radio och tv utses och om dess verksamhet samt om stöd till medier.
- Behandlade dokument
- 25
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 5, 25 minuter
- Justering
- 2020-04-02
- Bordläggning
- 2020-04-15
- Debatt
- 2020-04-16
- Beslut
- 2020-04-16
- Dokument & lagar
Godkännande av tillfälliga ändringar i presstödet
Betänkande 2019/20:KU13
Regeringen har föreslagit tillfälliga ändringar i presstödet för att minska de ekonomiska konsekvenserna för medierna i samband med utbrottet av coronaviruset. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Beslutet innebär att riksdagen godkänner regeringens förslag om att beslutade driftsstöd till tidningsföretag för 2020 ska kunna betalas ut i förskott och att kravet på en dagstidning att ha viss andel eget redaktionellt innehåll slopas tillfälligt under en period under 2020.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 12 minuter
- Justering
- 2020-05-07
- Bordläggning
- 2020-05-12
- Debatt
- 2020-05-13
- Beslut
- 2020-05-13
- Dokument & lagar
Valfrågor
Betänkande 2019/20:KU12
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. En anledning är att flera förslag i motioner behandlas av en pågående utredning. En annan anledning är att motioner tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden.
Motionerna handlar bland annat om legitimationskrav vid röstning, politisk propaganda vid röstmottagningsställen, valsedlar, valsäkerhet, rösträtt och valbarhet, rösträttsålder, personval, skilda valdagar och namn på valkretsar.
- Behandlade dokument
- 20
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 5
- Justering
- 2020-06-04
- Bordläggning
- 2020-06-09
- Debatt
- 2020-06-10
- Beslut
- 2020-06-10
- Dokument & lagar
Justitieombudsmännens ämbetsberättelse
Betänkande 2019/20:KU11
Justitieombudsmannen, JO, har lämnat sin årliga redogörelse för verksamheten till riksdagen. Redogörelsen gäller verksamhetsåret 1 juli 2018-30 juni 2019. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.
Under perioden registrerades 9 152 nya ärenden hos JO. De områden som har ökat mest under året är ärenden som rör kriminalvård och migration. Antalet nya inspektionsärenden och andra ärenden som JO själv har tagit initiativ till ökade från 70 till 104 ärenden.
Konstitutionsutskottet, KU, gör en rad olika uttalanden med anledning av de ärenden JO tar upp i sin redogörelse. KU påminner bland annat om att den tillsyn som JO utövar är extraordinär och utskottet betonar att det är viktigt att den ordinarie tillsynsverksamhet som finns internt hos vissa myndigheter eller hos särskilda tillsynsmyndigheter fungerar. KU påminner också om respekten för individens värdighet i den offentliga verksamheten och betonar betydelsen av att myndigheterna kontinuerligt arbetar med frågor om bemötande och grundläggande rättsstatliga principer.
Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 47 minuter
- Justering
- 2020-01-16
- Bordläggning
- 2020-01-21
- Debatt
- 2020-01-22
- Beslut
- 2020-01-22
- Dokument & lagar
Riksdagens arbetsformer
Betänkande 2019/20:KU9
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om riksdagens arbetsformer. Motionerna handlar exempelvis om riksmötets öppnande, utskottsorganisationen, val av talman, vice talmän och utskottspresidier och applåder i riksdagens kammare.
- Behandlade dokument
- 40
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 3, 9 minuter
- Justering
- 2020-04-02
- Bordläggning
- 2020-04-15
- Debatt
- 2020-04-16
- Beslut
- 2020-04-16
- Dokument & lagar
Avgångsvillkor och karens för riksrevisorn och riksrevisionsdirektören
Betänkande 2019/20:KU8
Riksdagsstyrelsen har föreslagit att reglerna för en riksrevisors och en riksrevisionsdirektörs möjligheter till avgångsförmåner förtydligas. Hänsyn ska tas till de särskilda förhållanden som uppdraget innebär jämfört med chefer för myndigheter under regeringen, exempelvis att personerna inte kan flyttas till ett annat uppdrag.
Enligt förslaget införs också krav på prövning av restriktioner för en riksrevisor och en riksrevisionsdirektör vid byte till en annan statlig eller privat tjänst. Restriktionerna kan antingen vara karens eller ämnesrestriktion.
Med vissa smärre ändringar sa riksdagen ja till riksdagsstyrelsens förslag. Lagarna börjar gälla 1 augusti 2020.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 1, 6 minuter
- Justering
- 2020-06-04
- Bordläggning
- 2020-06-09
- Debatt
- 2020-06-10
- Beslut
- 2020-06-10
- Dokument & lagar
Ändrad kompensationsrätt för riksdagens myndigheter för ingående mervärdesskatt vid representation
Betänkande 2019/20:KU7
Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen ska inte längre få rätt till kompensation för inbetald moms vid representation och liknande ändamål. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.
Beslutet innebär att de här myndigheterna får samma regler om kompensationsrätt för moms som regeringens myndigheter.
Ändringen börjar gälla den 1 mars 2020.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2020-01-16
- Bordläggning
- 2020-01-21
- Debatt
- 2020-01-22
- Beslut
- 2020-01-22
- Dokument & lagar
Riksrevisionens ledningsstruktur
Betänkande 2019/20:KU6
Riksdagsstyrelsen har föreslagit att Riksrevisionen ska få en ny ledningsstruktur. Det innebär att myndigheten inte längre ska ledas av tre riksrevisorer, utan av en enda riksrevisor som har ansvar för verksamheten inför riksdagen. Riksdagen ska enligt förslaget också utse en ställföreträdande riksrevisor, som får titeln riksrevisionsdirektör och som ska ha hand om den dagliga administrativa ledningen av myndigheten.
Samma formella krav ska gälla på riksrevisionsdirektören som på riksrevisorn. Riksrevisorn och riksrevisionsdirektören ska vidare ha liknande förutsättningar vad gäller till exempel villkoren för uppdraget.
Riksrevisionens nya ledningsstruktur börjar gälla den 1 april 2020. Riksdagen sa ja till Riksdagsstyrelsens förslag.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 5, 24 minuter
- Justering
- 2020-02-11
- Bordläggning
- 2020-02-18
- Debatt
- 2020-02-19
- Beslut
- 2020-02-19
- Dokument & lagar
Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen
Betänkande 2019/20:KU5
Konstitutionsutskottet, KU, har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2018. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.
Under 2018 lämnades 149 förslag till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Det är det högsta antalet lagförslag som lämnats från EU till riksdagen sedan EU-ländernas parlament för tio år sedan fick uppdraget att kontrollera hur EU-kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen. De 149 subsidiaritetsprövningarna under 2018 ledde till att riksdagen lämnade tolv motiverade yttranden. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar invändningar till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.
De senaste tio åren har totalt 862 förslag lämnats till EU-ländernas parlament. Tre förslag av dessa har lett till ett gult kort. Riksdagen har haft invändningar mot knappt 9 procent av förslagen. Gult kort innebär att en viss andel av parlamenten i EU-länderna har haft invändningar mot ett EU-förslag. Då ska EU-kommissionen antingen dra tillbaka förslaget, omarbeta det eller ha kvar det och i sådana fall motivera varför.
Jämfört med första gången konstitutionsutskottet granskade EU-kommissionens motiveringar till hur subsidiaritetsprincipen tillämpas kan utskottet se en klar förbättring av motiveringarna. Motiveringarna varierar dock fortfarande till omfattning och innehåll och utskottet kommer att följa utvecklingen.
- Anföranden och repliker
- 3, 12 minuter
- Justering
- 2019-12-12
- Bordläggning
- 2020-01-21
- Debatt
- 2020-01-22
- Dokument & lagar
Ändring av namn på nämnd och vissa rättelser
Betänkande 2019/20:KU25
Det som i dag heter Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner (även kallad Karensnämnden) ska byta namn. Anledningen är att nämndens uppdrag har utvidgats till att även pröva riksrevisor och riksrevisionsdirektör vid övergång till annan statlig eller privat tjänst. Det nya namnet blir därför Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner.
Det ska även göras rättelser i riksdagsordningen och offentlighets- och sekretesslagen till följd av att riksrevisionen har ändrad ledningsstruktur. På vissa ställen hänvisas i dag fortfarande till "riksrevisorerna" trots att det i dag endast är en person som har titeln riksrevisor.
Förslaget har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ, vilket betyder att förslagen väckts i konstitutionsutskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.
Riksdagen sa ja till utskottets förslag. Lagändringarna börjar gälla den 15 oktober.
- Förslagspunkter
- 2
- Justering
- 2020-09-01
- Bordläggning
- 2020-09-03
- Debatt
- 2020-09-08
- Beslut
- 2020-09-08