Sök

Det blir förbjudet att yrkesmässigt låta en person under 18 år att sola solarium för att få mörkare hud. Den som driver ett solarium måste förvissa sig om att användaren har fyllt 18 år och en tydlig skylt om åldersgränsen måste finnas uppsatt på solariet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det finns ett bevisat samband mellan exponering för UV-strålning och risken för hudcancer. Hudcancer är den cancerform som ökar mest i Sverige och barn är särskilt känsliga för strålning. Riksdagen tycker därför att förändringen är ett viktigt steg för att minska det mänskliga lidande och de samhällskostnader som hudcancer ger upphov till.

Den verksamhetsutövare som bryter mot förbudet kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Barn får dock fortfarande sola solarium om det är i medicinskt syfte eller om det sker privat, till exempel hemma.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 18 minuter

Justering

2017-02-23

Bordläggning

2017-03-01

Debatt

2017-03-02

Beslut

2017-03-15

Riksrevisionen har granskat hur nio myndigheter arbetar med sin informationssäkerhet. I rapporten framkommer att myndigheternas arbete med informationssäkerhet ligger på en för låg nivå. Följande myndigheter granskades:

• Arbetsförmedlingen
• Affärsverket svenska kraftnät
• Bolagsverket
• Försäkringskassan
• Lantmäteriet
• Migrationsverket
• Post- och telestyrelsen
• Sjöfartsverket
• Statens tjänstepensionsverk.

Myndigheterna bedriver samhällsviktig verksamhet, hanterar mycket pengar, är starkt it-beroende och hanterar skyddsvärd information. Regeringen har bedömt rapporten och redogjort för åtgärder i en skrivelse. Bland annat avser regeringen ta fram en nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet. Försvarsutskottet som har behandlat skrivelsen anser att det är oroande att myndigheternas arbete med informationssäkerheten är på för låg nivå och välkomnar regeringens arbete med en nationell strategi inom området. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till motioner som handlar om informationssäkerhetsarbete på myndigheter med flera, medborgarnas kunskap om it-säkerhet samt ett nordiskt, säkert internet.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

8, 45 minuter

Justering

2017-01-26

Bordläggning

2017-02-15

Debatt

2017-02-16

Beslut

2017-02-16

Regeringen borde göra en översyn av vad resursbrist inom sjukvården kan få för konsekvenser vid en extraordinär händelse. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Under de senaste åren har svenska sjukhus vid flera tillfällen behövt införa stabsläge i vissa kritiska lägen, såsom vid överbeläggningar eller vid akut personalbrist. Ett stabsläge innebär att sjukhuset tvingas göra hårda prioriteringar i resursanvändandet. Konsekvensen kan bli att patienter hänvisas till andra sjukhus och att operationer behöver ställas in. Att sjukhus behöver gå in i stabsläge vid relativt normala förhållanden är oroande anser försvarsutskottet. Riksdagen vill alltså därför att regeringen ser över vilka konsekvenser resursbrist skulle få vid en extraordinär händelse med stor belastning på samhällets vårdresurser.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

28

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

23, 102 minuter

Justering

2017-04-06

Bordläggning

2017-04-19

Debatt

2017-04-20

Beslut

2017-04-26

En av Försvarsmaktens uppgifter är att hjälpa det övriga samhället vid allvarliga olyckor och kriser i fredstid. Riksdagen anser att det är viktigt att arbetet med att förbättra samverkan på det regionala planet fortsätter och intensifieras. Därför uppmanade riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att se över den regionala civil-militära samverkan.

Riksdagen uppmanade samtidigt i ett tillkännagivande regeringen att se över hur Försvarsmaktens behov av övnings- och skjutfält kan tillgodoses. Översynen bör även behandla möjligheterna att öka intensiteten i verksamheten på skjutfält och i övningsområden vid ett försämrat säkerhetsläge.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att den bör klargöra för Försvarsmakten att försvarsmusikens uppgift, utöver att medverka i statsceremonier, även är att medverka nationellt och internationellt i förbandsspelningar och konserter för det civila samhället.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

17

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

14, 70 minuter

Justering

2017-02-16

Bordläggning

2017-03-01

Debatt

2017-03-02

Beslut

2017-03-15

Staten borde ha större möjligheter att skydda Sveriges totalförsvarsintressen och ett agerande från regeringens sida brådskar. Riksdagen uppmanade regeringen att snarast återkomma med förslag.

I september förra året lämnade bolaget Nord Stream 2 in en ansökan till regeringen om att lägga en gasledning i Östersjön. Nord Stream 2 bad också samtidigt om att få tillgång till svenska hamnar i Slite och Karlshamn för att kunna lagra material. I Sverige är det kommunala självstyret skyddat i regeringsformen. I januari slog regeringen fast att det är kommunerna själva som har rätt att avgöra om Nord Stream 2 ska få använda hamnarna eller inte. Karlshamns kommun har sagt ja till att Nord Stream 2, via ett annat bolag, ska få lagra material i Karlshamns hamn. Region Gotland har sagt nej när det gäller hamnen i Slite.

Regeringen har meddelat att den har för avsikt att se över lagstiftningen när det gäller frågor som berör svensk försvarspolitik och skyddsvärda objekt. Översynen kommer att gå ut på att se över vilka lagändringar som behöver göras för att bättre tillgodose statens behov att kunna värna totalförsvarets intressen. Frågan bereds just nu i Regeringskansliet.

Riksdagen tycker att regeringen borde skynda på för att återkomma till riksdagen med förslag till sådana lösningar. Riksdagen tycker samtidigt att regeringen snarast bör redovisa för riksdagen hur regeringen tänker lösa frågan fram till dess att förslag om permanenta lösningar kan presenteras. Riksdagen riktade dessa uppmaningar till regeringen i ett tillkännagivande.

Riksdagen sa nej till de motionsförslag som behandlades samtidigt.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

13, 53 minuter

Justering

2017-02-23

Bordläggning

2017-03-01

Debatt

2017-03-02

Beslut

2017-03-15

Riksdagen sa nej till motionsförslag om försvarsmaktens personal. Skälen är bland annat att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar bland annat om värnplikt, bemanning, personalförsörjning, subventioner, premier och veteranfrågor.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

8

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

25, 94 minuter

Justering

2017-05-04

Bordläggning

2017-05-17

Debatt

2017-05-18

Beslut

2017-05-18

Riksdagen sa nej till motioner om försvarspolitik. Motionerna handlar om försvarspolitisk inriktning, försvarets förmåga, internationella samarbeten, materielförsörjning och försvarsindustrifrågor. Andra områden är psykologiskt försvar, nordiskt samarbete, försvarslogistik och cyberförmåga.

Riksdagen håller med om att försvaret behöver förändras och förbättras i många avseenden, men menar att en del av detta redan håller på att genomföras som följd av tidigare beslut om försvarspolitisk inriktning för 2016-2020. Riksdagen påpekar att det viktigaste är att den operativa förmågan i krigsförbanden ökar och totalförsvarets förmåga säkerställs och ser inte att det i nuläget finns skäl till att förändra prioriteringarna. Riksdagen konstaterar också att försvaret har fått mer pengar samt också successivt kommer att tillskjutas mer pengar fram till 2020. Allt detta sammantaget samt det förbättringsarbete som redan pågår är anledningen till ställningstagandet.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

11

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

82, 220 minuter

Justering

2016-12-15

Bordläggning

2017-01-17

Debatt

2017-01-18

Beslut

2017-01-18

Det ska bli tydligare i lagen vilket ansvar den som bedriver kärnteknisk verksamhet har. Som kärnteknisk verksamhet räknas till exempel att driva ett kärnkraftverk och hantering av kärnavfall. Ändringarna innebär att det införs gemensamma principer för säkerhetsarbetet och krav på att det arbetet utvärderas löpande. Det ska också bli enklare för tillsynsmyndigheten att få insyn i och kunna övervaka hur säkerheten sköts. Ändringarna görs för att genomföra EU:s ändrade kärnsäkerhetsdirektiv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2017.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 18 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-07

Debatt

2017-06-08

Beslut

2017-06-14

Varningsmeddelanden ska kunna skickas via sms till mobiltelefoner som använts i ett område som drabbats av en olycka eller någon annan allvarlig händelse. Efter förslag från regeringen har riksdagen beslutat om de lagändringar som krävs för att göra detta möjligt. I dag skickas meddelanden bara till fasta telefoner och till mobilabonnenter som har en adress registrerad i området. Det görs via varnings- och informationssystemet Viktigt Meddelande till Allmänheten, som varnar allmänheten vid exempelvis gasutsläpp, stora bränder eller andra allvarliga olyckor.

Beslutet innebär att mobiloperatörer blir skyldiga att avgiftsfritt medverka till att förmedla varningsmeddelandena. För att kunna göra detta får operatörerna rätt att behandla bland annat uppgifter om mobiltelefoners position. Uppgifterna får endast behandlas i den utsträckning och under den tid som är nödvändig för ändamålet och ska därefter genast utplånas.

Reglerna börjar gälla den 1 juli 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-05-04

Bordläggning

2017-05-09

Debatt

2017-05-10

Beslut

2017-05-10

Generalläkaren, det vill säga den funktion som bland annat kontrollerar att Försvarsmakten följer lagar om miljö- och hälsoskydd, ska få utökat tillsynsansvar. I samband med förändringen kommer funktionens självständighet gentemot Försvarsmakten att stärkas. Den nya titeln på funktionen ska vara försvarsinspektören för hälsa och miljö. De djur som används inom Försvarsmakten ska omfattas av den offentliga kontrollen. Den som är ansvarig för tillsynen ska ha möjlighet att, med vissa undantag, ingripa mot Försvarsmakten. Dessutom ska beslut enligt djurskyddslagen som gäller Försvarsmakten få överklagas till regeringen.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-07

Debatt

2017-06-08

Beslut

2017-06-14

Tillgången till explosiva varor, som handgranater, har ökat i kriminella kretsar. Därför skärps straffen för dem som hanterar explosiva varor utan tillstånd.

Exempelvis kommer minimistraffet för grovt brott mot tillståndsplikten för till exempel handgranater att höjas till fängelse i ett år i stället för sex månader, som i dag. När det gäller synnerligen grova brott skärps straffet till fängelse i lägst tre år och högst sex år.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen riktade dessutom ett tillkännagivande till regeringen om att minimistraffet för grova brott bör skärpas ytterligare, från ett till två år. En sådan ändring skulle till exempel innebära att polisen vid misstanke om brott får avlyssna elektronisk kommunikation.

Lagändringarna börjar gälla den 15 maj 2017.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

7, 26 minuter

Justering

2017-03-23

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till försvaret och samhällets krisberedskap. Sammanlagt går drygt 50 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap (cirka 32,5 miljarder kronor) samt materiel och anläggningar (cirka 10,4 miljarder).

Riksdagen lämnade delvis bifall till regeringens förslag om att under vissa förutsättningar få sälja och hyra ut försvarsmateriel. Riksdagen beslutade om en begränsning att regeringen endast får göra detta under 2017 och det får bara gälla JAS 39 C/D.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

9

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

60, 161 minuter

Justering

2016-12-01

Bordläggning

2016-12-07

Debatt

2016-12-08

Beslut

2016-12-13

Våld mot äldre i nära relationer och hedersrelaterat våld mot äldre borde synliggöras och kartläggas. I dag finns en okunskap om det våld som äldre utsätts för. Riksdagen tycker att regeringen ska ge en myndighet i uppdrag att kartlägga och synliggöra problemen. Riksdagen uppmanade regeringen till det i ett tillkännagivande.

Behandlade dokument

72

Förslagspunkter

20

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

8, 66 minuter

Justering

2017-03-16

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-06

Riksdagen vill att regeringen lämnar förslag som innebär att alla personer med funktionsnedsättning som har beviljats personlig assistans ska få möjlighet att välja utförare. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Enligt riksdagen borde det vara självklart att alla brukare har likvärdiga möjligheter att bestämma över sin personliga assistans. Även den som får sin personliga assistans från kommunen bör få rätt att välja utförare genom att lagen om valfrihetssystem, LOV, tillämpas.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

30

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

33, 107 minuter

Justering

2017-03-16

Bordläggning

2017-04-18

Debatt

2017-04-19

Beslut

2017-04-19

Riksdagen sa nej till motioner om folkhälsofrågor. Anledningen är främst att arbete pågår inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om mål för folkhälsan, självmordsprevention, sexualitet och reproduktiv hälsa, smittskydd och vaccination.

Behandlade dokument

89

Förslagspunkter

21

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

8, 60 minuter

Justering

2017-04-20

Bordläggning

2017-05-03

Debatt

2017-05-04

Beslut

2017-05-10

Det statliga apoteksmonopolet upphörde 2009. Det innebär att det nu finns flera olika aktörer som driver apotek. Riksdagen anser att det för patienternas skull är viktigt att se till att öka tillgängligheten och kvaliteten när det gäller läkemedel och andra hälsotjänster. För att stimulera ökat samarbete mellan vården och de olika apoteksaktörerna tycker riksdagen att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram och utveckla modeller för ett sådant samarbete. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.

I nuvarande regelverk för apoteken finns en 24-timmarsregel, som innebär att en patient ska kunna få sitt receptbelagda läkemedel inom 24 timmar. Regeln gäller dock bara apoteken, inte läkemedelsbolagen eller deras distributörer. Riksdagen anser att 24-timmarsregeln i förhållande till läkemedelsdistributörerna bör ses över och uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att göra det.

Riksdagen menar att det snarast bör införas regler som innebär att apoteken får rätt att returnera läkemedel till leverantörerna. Riksdagen uppmanade regeringen att ta fram ett förslag om returrätt för läkemedel.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 om apoteks- och läkemedelsfrågor.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

29

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

24, 84 minuter

Justering

2017-02-23

Bordläggning

2017-03-01

Debatt

2017-03-02

Beslut

2017-03-02

Riksdagen har beslutat att ersätta den nuvarande hälso- och sjukvårdslagen med en ny. De flesta bestämmelserna i den nuvarande lagen förs över till den nya. Lagändringarna innebär främst att det ska göras språkliga förändringar och att lagen ska få en ny struktur.

Syftet med den nya lagen är att regelverket ska bli mer överskådligt och lättillgängligt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på en ny hälso- och sjukvårdslag.

Den nya lagen börjar gälla den 1 april 2017.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

5, 19 minuter

Justering

2017-01-26

Bordläggning

2017-01-31

Debatt

2017-02-01

Beslut

2017-02-01

Åldersgränsen för att få delta i sprututbytesverksamheten sänks från 20 år till 18 år. Dessutom ska landstingen självständigt kunna ansöka om att starta upp en sprututbytesverksamhet. I dag måste alla kommuner i ett landsting godkänna en sådan ansökan. 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Avsikten med förändringarna är att förbättra tillgången till sprututbyten i hela landet för personer som injicerar droger. I dag finns denna typ av verksamhet bara på nio platser i Sverige.

Syftet med utbyte av sprutor och kanaler är att förebygga spridning av hivinfektion och andra blodburna infektioner bland personer som missbrukar eller är beroende av narkotika. Sprututbytet bedöms vara ett effektivt redskap för att minska smittspridningen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2017.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

9, 50 minuter

Justering

2016-12-08

Bordläggning

2017-01-10

Debatt

2017-01-11

Beslut

2017-01-11

Bilstödet, som en del människor med funktionsnedsättning kan söka, ska reformeras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förändringen innebär bland annat att grundbidraget för inköp av bil halveras till 30 000 kronor. Samtidigt utökas antalet personer som kan söka stöd genom att gränsen höjs för hur mycket man får tjäna för att få bidraget. Det införs också ett nytt tilläggsbidrag för inköp av bil.

Reglerna börjar gälla den 1 januari 2017.

Riksdagen sa samtidigt nej till motionsförslag om bland annat mobilitetsstöd, höjt grundavdrag och höjda åldersgränser.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

23, 60 minuter

Justering

2016-11-10

Bordläggning

2016-11-15

Debatt

2016-11-16

Beslut

2016-11-16

Regeringen har föreslagit att det ska stå tydligare i lagen att den offentligt finansierade sjukvården får ge hälso- och sjukvård inom ramen för en privat sjukvårdsförsäkring enbart om principerna om människovärde, behov och solidaritet inte sätts åt sidan. Syftet med förslaget var att motverka risken att det utvecklas ett parallellt sjukvårdssystem som innebär att patienter vars vård är offentligt finansierad missgynnas i förhållande till patienter med en sjukvårdsförsäkring.

Riksdagen tycker inte att regeringen har visat att det finns något behov av den här lagändringen. Därför sa riksdagen nej till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

32, 107 minuter

Justering

2017-05-11

Bordläggning

2017-05-30

Debatt

2017-05-31

Beslut

2017-05-31