Dokument & lagar (128 träffar)

Betänkande 2016/17:MJU3

Alkylatbensin med ett högsta ångtryck på 95 kilopascal ska kunna säljas under den tid av året som inte definieras som sommar i drivmedelslagen. Det gäller tiden från och med den 1 september till och med den 15 maj i Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län samt tiden från och med den 16 september till och med den 30 april i övriga Sverige. Sådan alkylatbensin ska beskattas enligt miljöklass 1.

Sommartid ska det högsta tillåtna ångtrycket för alkylatbensin fortsätta vara 65 kilopascal. Alkylatbensin är en bensin som har lägre halter av hälso- och miljöskadliga ämnen än vanlig motorbensin.

Ändringarna börjar gälla den 18 oktober 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-09-14 Debatt: 2016-09-21 Beslut: 2016-09-21

Betänkande 2016/17:MJU3 (pdf, 616 kB)

Betänkande 2016/17:MJU5

Alla som upptäcker eller misstänker förekomst av växtskadegörare ska vara skyldiga att anmäla detta. Växtskadegörare kallas de insekter, svampar och virus som skadar växter, växtprodukter, växtodling, skog eller annan mark.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i växtskyddslagen. Det innebär att anmälningsskyldigheten utvidgas från att bara gälla vissa personer till att gälla alla som konstaterar eller misstänker förekomst av en växtskadegörare som omfattas av Jordbruksverkets föreskrifter om bekämpning eller kartläggning av växtskadegörare.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-11-10 Debatt: 2016-11-16 Beslut: 2016-11-16

Betänkande 2016/17:MJU5 (pdf, 409 kB)

Betänkande 2016/17:TU15

Tillsynen av mindre fartyg som används till sjöfart ska moderniseras och utvecklas. Fartygsägare ska börja genomföra löpande kontroller på sina fartyg och dokumentera dessa, så kallad egenkontroll. Resultatet ska rapporteras till Transportstyrelsen som ska utföra tillsyn av de här egenkontrollerna.

I dag kontrolleras i praktiken bara större fartyg genom tillsynsbesök. Anledningen är bland annat att systemet med besök är resurskrävande. Förändringen innebär alltså att ett alternativt tillsynssätt införs, dokumentationskontroll, där Transportstyrelsen även kommer att granska de mindre fartygen.

Andra förändringar som införs är bland annat att Transportstyrelsen får överlåta till en privat aktör att utfärda och förnya certifikat. Dessutom ska kravet på fartcertifikat bestämmas av fartygets längd i stället för dess volym för att bättre möta internationella standarder.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juni 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-03-30 Debatt: 2017-04-19 Beslut: 2017-04-19

Betänkande 2016/17:TU15 (pdf, 1909 kB)

Betänkande 2016/17:MJU19

Miljö- och jordbruksutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statens förorenade områden. I rapporten har Riksrevisionen granskat hur hanteringen av förorenade områden som ägs av staten, eller som har förorenats av statlig verksamhet, har gått till.

Det finns brister i kartläggningen av de förorenade områdena och det har inte gjorts så många skattningar av kostnaderna för sanering konstaterar Riksrevisionen. Dessa brister försvårar bedömningen av i vilken ordning och takt sanering eller röjning bör genomföras för att vara effektiv.

Det finns även oklarheter om bland annat ansvaret mellan olika myndigheter och ansvaret för historiska föroreningar. Kunskapsöverföringen mellan myndigheterna behöver därmed förbättras menar Riksrevisionen. En vägledning med principer för att kunna göra en effektiv ekonomisk planering behöver tas fram.

Regeringen håller med om kritiken och har redovisat förändringar som ska göras enligt Riksrevisionens rekommendationer.

Miljö- och jordbruksutskottet välkomnar regeringens planerade och genomförda åtgärder.  

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-04-04 Debatt: 2017-04-19 Beslut: 2017-04-20

Betänkande 2016/17:MJU19 (pdf, 273 kB)

Betänkande 2016/17:MJU17

Björnlandets nationalpark ska utvidgas med intilliggande mark- och vattenområden som ägs av staten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Björnlandets nationalpark bildades 1991 och syftet var att bevara ett värdefullt berg- och urskogsområde. Nationalparken ligger i Åsele kommun och utvidgningen gör att nationalparkens yta ökar från 1143 hektar till 2369 hektar. Värdefulla våtmarker och geologiska formationer som finns i området kommer nu att ingå i nationalparken. Utvidgningen innebär också att nationalparkens urskogs- och naturskogslika områden ökar.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-03-02 Debatt: 2017-03-15 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:MJU17 (pdf, 228 kB)

Betänkande 2016/17:MJU16

Tivedens nationalpark ska utvidgas med intilliggande mark som ägs av staten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Nationalparken ligger i Laxå och Karlsborgs kommun och förändringen gör att nationalparkens yta ökar från 1352 hektar till 2030 hektar. Värdefulla våtmarker och geologiska formationer som finns i området kommer framöver att ingå i nationalparken. Utvidgningen innebär också att nationalparkens naturskogslika områden ökar.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2017-03-02 Debatt: 2017-03-15 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:MJU16 (pdf, 256 kB)

Betänkande 2016/17:TU19

Regeringen vill införa ändringar i fordonslagen. Den föreslagna ändringen innebär att poliser och bilinspektörer som utför flygande inspektioner och kontroller av fordons last ska ha en utbildning som är anpassad till EU:s krav.

Dessutom ska regeringen ha rätt att meddela kraven på utbildning och kompetens för de poliser och bilinspektörer som utför kontrollerna. Regeringen kan också välja att delegera kravställandet till en myndighet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och ändringen börjar gälla den 20 maj 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-03-23 Debatt: 2017-04-05 Beslut: 2017-04-05

Betänkande 2016/17:TU19 (pdf, 524 kB)

Betänkande 2016/17:MJU20

Det blir straffbart att utan tillstånd bedriva en yrkesmässig verksamhet för insamling av elavfall. Denna typ av brott ska inte längre undantas straffbestämmelsen om otillåten miljöverksamhet. Sedan tidigare har tvingande EU-regler på området införts i svensk lag. EU-reglerna innebar att en verksamhet för insamling av elavfall måste söka tillstånd för det. Nu blir det alltså straffbart att bryta mot detta.

Regeringen får också rätt att bestämma regler om ytterligare avfallsförebyggande åtgärder. Reglerna får utfärdas om de har särskild betydelse för skyddet för människors hälsa eller miljön.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-05-04 Debatt: 2017-05-11 Beslut: 2017-05-11

Betänkande 2016/17:MJU20 (pdf, 695 kB)

Betänkande 2016/17:MJU21

Det finns i EU gemensamma regler för spritdrycker, bland annat skydd av geografiska spritbeteckningar. Syftet med reglerna är främst att säkerställa ett högt konsumentskydd och att främja en sund konkurrens på marknaden. Sedan EU-inträdet har Sverige tre skyddade geografiska spritbeteckningar: svensk vodka, svensk akvavit och svensk punsch.

Regeringen vill göra en ändring i lagen som innebär att regeringen, eller den myndighet som regeringen utser, ska få rätt att specificera vilka krav som en producent ska uppfylla för att få använda de svenska spritbeteckningarna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-05-02 Debatt: 2017-05-18 Beslut: 2017-05-18

Betänkande 2016/17:MJU21 (pdf, 323 kB)

Betänkande 2016/17:TU11

En strategi borde tas fram för att säkerhetsställa att vägarna blir säkrare för alla trafikanter, inklusive motorcyklister. Det anser riksdagen och vill därför att regeringen ska ge Trafikverket i uppdrag att ta fram en sådan strategi. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Riksdagen menar att en strategi behövs då det finns behov av åtgärder för att öka motorcykeltrafikens säkerhet. Till exempel bör vägräckens utformning ses över då de i dag kan utgöra en risk för motorcyklister. Riksdagen konstaterar också att antalet cykelolyckor ökar och ser därför ett behov av insatser som höjer trafiksäkerheten för cyklister.

Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag om ändringar i körkortslagen. Förändringarna innebär bland annat att svenskar inte längre kan förnya sina körkort om de bor permanent utanför Sverige. De lagändringarna som nu görs innebär att samma regler gäller oavsett om man bor inom eller utanför EES. Förändringarna innebär att den svenska lagen bättre anpassas till EU-regler.

Förslagspunkter: 20 Reservationer: 21
Justering: 2017-03-23 Debatt: 2017-04-05 Beslut: 2017-04-05

Betänkande 2016/17:TU11 (pdf, 1969 kB) Webb-tv debatt om förslag: Trafiksäkerhet

Betänkande 2016/17:TU14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny bärighetsklass för vägar, BK4, som ska möjliggöra färd med tyngre fordon än vad som är tillåtet i dag. Riksdagen motsätter sig dock regeringens uttalande i propositionen om att användningen av BK4-klassningen inte får äventyra regeringens ambition att flytta över gods från väg till järnväg och sjöfart. Riksdagen anser att vägarnas bärighet ska vara avgörande för vilket vägnät som upplåts för dessa fordon och att detta bör genomföras skyndsamt. Riksdagens uttalanden om det här bör vara vägledande när ett vägnät ska upplåtas för BK4.

Riksdagen uppmanade också regeringen i ett tillkännagivande att se över hur längre fordon i högre utsträckning ska kunna tillåtas på det svenska vägnätet.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 15
Justering: 2017-04-06 Debatt: 2017-04-27 Beslut: 2017-05-03

Betänkande 2016/17:TU14 (pdf, 1078 kB) Webb-tv debatt om förslag: Väg- och fordonsfrågor

Betänkande 2016/17:MJU13

Riksdagen sa nej till motionsförslag om skogspolitik. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete inom området. Motionerna handlar bland annat om skogar med höga naturvärden, frivilliga avsättningar av skog och skogsbruk och skogsskötsel.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 14
Justering: 2017-03-30 Debatt: 2017-04-27 Beslut: 2017-05-03

Betänkande 2016/17:MJU13 (pdf, 452 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skogspolitik

Betänkande 2016/17:MJU12

Riksdagen sa nej till motioner inom området djurskydd. Motionsförslagen från hösten 2016 handlar bland annat om djurskyddsarbetet inom EU, djurskyddskontrollen samt utformningen av den svenska djurskyddslagstiftningen.

Andra områden är användningen av antibiotika vid djuruppfödning, djurförsök inom medicinsk forskning, regler för djurtransporter och mobil slakt, samt djursjukdomar och smittskydd.

Riksdagen hänvisar bland annat till att åtgärder redan har gjorts eller att arbete inom området redan pågår.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 11
Justering: 2017-03-23 Debatt: 2017-04-06 Beslut: 2017-04-06

Betänkande 2016/17:MJU12 (pdf, 463 kB) Webb-tv debatt om förslag: Djurskydd

Betänkande 2016/17:MJU14

Riksdagen sa nej till motionsförslag om fiskeripolitik. Motionerna handlade bland annat om globalt hållbart fiske, regelverket för yrkesfisket och märkning av fisk. Riksdagen sa nej till förslagen, främst med hänvisning till pågående arbete.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 23
Justering: 2017-04-06 Debatt: 2017-04-27 Beslut: 2017-05-03

Betänkande 2016/17:MJU14 (pdf, 597 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fiskeripolitik

Betänkande 2016/17:TU13

Det behövs en utredning för att skyndsamt stärka den svenska åkerinäringens konkurrenskraft. Det anser riksdagen. Riksdagen uppmanar, i ett tillkännagivande, regeringen att tillsätta en sådan utredning.

Åkerinäringen är av stor betydelse för hela det svenska samhället och dess omsättning stod för nästan fyra procent av Sveriges BNP under 2015. Den svenska åkerinäringen har dock svårt att hävda sig i en internationell konkurrens konstaterar trafikutskottet. Anledningen till det är att lönerna i andra länder ofta är lägre, liksom regelefterlevnaden. Utskottet anser alltså därför att regeringen borde göra mer för att stärka åkerinäringens konkurrenskraft.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 15
Justering: 2017-03-30 Debatt: 2017-04-19 Beslut: 2017-04-19

Betänkande 2016/17:TU13 (pdf, 562 kB) Webb-tv debatt om förslag: Yrkestrafik och taxi

Betänkande 2016/17:MJU22

Tillståndsprocesserna inom miljölagstiftningen borde förenklas och förkortas. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Verksamheter som riskerar att påverka miljön negativt måste söka och beviljas tillstånd för att få utföra sin verksamhet. Sådana verksamheter ska prövas noga och hårda krav ska ställas för att skydda miljön. Riksdagen anser dock att det är mycket viktigt att tillståndsprocesserna utformas på ett mer effektivt sätt än i dag. Bland annat borde handläggningstiderna i många fall kortas. Enligt riksdagen borde det också övervägas om företag som vill göra miljöförbättrande åtgärder skulle kunna premieras genom att få en snabbare handläggning, en "grön gräddfil". Riksdagen uppmanade regeringen till detta.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag som behandlades samtidigt.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 9
Justering: 2017-05-18 Debatt: 2017-05-31 Beslut: 2017-05-31

Betänkande 2016/17:MJU22 (pdf, 510 kB) Webb-tv debatt om förslag: Övergripande miljöfrågor

Betänkande 2016/17:MJU24

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Det klimatpolitiska arbetet bör utgå från ett långsiktigt, tidssatt utsläppsmål som riksdagen fastställer. Målet ska vara att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Efter det ska negativa utsläpp uppnås. Riksdagen sa också ja till ett etappmål för utsläpp av växthusgaser till 2030 och 2040 och ett etappmål för utsläpp från inrikes transporter. Delar av det klimatpolitiska ramverket regleras i lag genom den nya klimatlagen. Lagen innehåller grundläggande bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete. Klimatlagen börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om att klimatpolitiken ska vara långsiktigt effektiv och bedrivas så att minskade utsläpp av växthusgaser förenas med tillväxt.

Förslagspunkter: 36 Reservationer: 32
Justering: 2017-06-01 Debatt: 2017-06-14 Beslut: 2017-06-15

Betänkande 2016/17:MJU24 (pdf, 2108 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Betänkande 2016/17:MJU23

Riksdagen godkände regeringens förslag om mål för en svensk livsmedelsstrategi. Syftet med livsmedelsstrategin är att uppnå en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja. Livsmedelsproduktionen ska öka, miljömålen ska nås och den ska också bidra till en hållbar utveckling i hela landet.

Med anledning av strategin riktade riksdagen sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

  • Regeringen bör säkerställa generellt goda företagsvillkor för hela livsmedelskedjan. Nationella, mer långtgående regler, ska alltid vara väl motiverade och prövas noga.
  • Berörda myndigheter bör få främjandeuppdrag som förtydligar att de inte bara ska kontrollera att regler följs utan att de även ska göra det lättare för och stötta företagen i livsmedelskedjan.
  • Regeringen bör säkerställa att godkännandeprocesserna för växtskyddsmedel är effektiva och förutsägbara.
  • Reglerna för distribution och försäljning av viltkött bör förenklas.
  • Regeringen bör göra det lättare för konsumenter att göra hållbara och medvetna val.
  • Livsmedelsexporten bör underlättas och främjas.
  • Svensk livsmedelsproduktion bör styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda mål för specifika produktionsformer.

 

Förslagspunkter: 66 Reservationer: 118
Justering: 2017-06-01 Debatt: 2017-06-19 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:MJU23 (pdf, 7457 kB) Webb-tv debatt om förslag: En livsmedelsstrategi för Sverige

Betänkande 2016/17:TU18

Inspektioner av utländska fartygs barlastvattenhantering ska kunna göras i större utsträckning än i dag i svenska hamnar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i barlastvattenlagen.

Barlastvatten är det havsvatten som pumpas ombord ett fartyg som inte är fullastat. Det görs för att stabilisera fartyget. Risken med denna hantering är dock att levande organismer som kan vara farliga för miljön sprids runt om i världen. Det är fartygens hantering kring detta som nu alltså kan inspekteras på ett mer ingående sätt.

Nuvarande bestämmelser innebär att personal i de svenska hamnarna i princip bara får inspektera de utländska fartygens certifikat och liknande handlingar. Lagändringen görs för att den svenska lagen bättre ska stämma överens med internationella bestämmelser. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får utfärda nya regler om när inspektionerna får göras i de svenska hamnarna. Regeringen eller myndigheten får också utfärda avgiftsregler som ska gälla alla ärenden som handlar om barlastvattenfrågor och som myndigheten ansvarar för.

Lagändringarna ska börja gälla den dag regeringen bestämmer. Regeringens intention är i dagsläget att det kommer att bli den 8 september 2017.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 7
Justering: 2017-05-30 Debatt: 2017-06-15 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:TU18 (pdf, 678 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sjöfartsfrågor

Betänkande 2016/17:MJU15

Riksdagen sa nej till motionsförslag om avfall och kretslopp. Motionerna handlar bland annat om pantsystem, matsvinn och producentansvar. Riksdagen sa nej främst för att arbete redan pågår i dessa frågor.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 20
Justering: 2017-04-04 Debatt: 2017-04-19 Beslut: 2017-04-20

Betänkande 2016/17:MJU15 (pdf, 626 kB) Webb-tv debatt om förslag: Avfall och kretslopp