Sök

För att möta bostadsbristen i Sverige ska det bli enklare att ge tidsbegränsat bygglov för bostäder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behovet av nya bostäder är stort i många kommuner. I dag krävs det att behovet är tillfälligt för att ett tidsbegränsat bygglov ska ges. Med de nya reglerna bedöms i stället om platsen kan återställas efteråt. Ändringarna ger också kommunerna möjlighet att använda sin mark mer effektivt. Det tidsbegränsade bygglovet får ges för sammanlagt högst 15 år.

Avsikten med förslaget är att tillfälliga bostäder ska kunna byggas när behovet är mycket stort. Utgångspunkten är dock fortfarande att bostadsbristen på sikt ska lösas genom permanent byggande. Den nya bestämmelsen ska gälla från den 1 maj 2017 till och med den 1 maj 2023.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 55 minuter

Justering

2017-03-30

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-05

Privatpersoner ska på förhand kunna utse en person som kan ta hand om deras personliga och ekonomiska angelägenheter om de senare i livet inte kan det. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om framtidsfullmakter.

Framtidsfullmakter är ett alternativ till gode män och förvaltare och ett komplement till vanliga fullmakter. Syftet med den nya lagen är att öka personers självbestämmande genom att se till att privatpersoner kan behålla kontrollen över frågor som är av stor betydelse för dem. Framtidsfullmakten ska börja gälla när den enskilde på grund av till exempel sjukdom eller psykisk störning inte längre har förmågan att fatta beslut.

Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2017.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen. Tillkännagivandet var en uppmaning om elektroniska framtidsfullmakter. Riksdagen anser att regeringen borde ta initiativ till att se över om framtidsfullmakter kan hanteras elektroniskt.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 49 minuter

Justering

2017-04-06

Bordläggning

2017-04-18

Debatt

2017-04-19

Beslut

2017-04-19

RIKSDAGEN JUSTITIEUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2016/17:32 DATUM 2017-07-25 TID 14.30-16.30 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Beslut om närvaro Utskottet beslutade att ledamöter och tjänstemän från försvarsutskottet fick närvara under sammanträdet, bilaga 2. 2 Beslut om tystnadsplikt Utskottet beslutade om

RIKSDAGEN JUSTITIEUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2016/17:31 DATUM 2017-06-15 TID 10.00-11.15 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Beslut om närvaro Utskottet beslutade att praktikanten Isak Lefvert fick närvara på sammanträdet. 2 Besök av generaltulldirektör Therese Mattsson, Tullverket Therese Mattsson med medarbetare

Den som har skjutvapen eller ammunition utan tillstånd ska nästa år kunna lämna in sina vapen till polisen, utan att dömas för vapeninnehav. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tidsbegränsad vapenamnesti.

Vapenamnestin ska gälla under perioden februari-april 2018 och syftet är att minska antalet illegala vapen i samhället.

Riksdagen anser dock att även handgranater ska omfattas av vapenamnestin. Regeringen borde därför så snart som möjligt återkomma till riksdagen med ett förslag om en tidsbegränsad amnesti för handgranater. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2017-06-15

Bordläggning

2017-06-19

Debatt

2017-06-20

Beslut

2017-06-20

Det ska bli möjligt för företag och privatpersoner att använda drönare (obemannad luftfarkost) med övervakningskamera utan tillstånd. Tekniken med att använda kamerautrustade drönare användas inom bland annat räddningsarbete, skogs- och jordbruk samt journalistisk verksamhet. Kameratekniken kan användas i svårtillgängliga miljöer eller på platser som är farliga för människor. Utövaren ska inför varje användning göra en bedömning om en kameraövervakning är kränkande eller inte. Det är till exempel olagligt att övervaka människor utan att de har möjlighet att upptäcka det. Den personliga integriteten kommer att skyddas av bestämmelserna i personuppgiftslagen. Datainspektionen är tillsynsmyndighet över personuppgiftslagen och det är dit utövaren kan vända sig för vägledning och information.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2017.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 21 minuter

Justering

2017-06-15

Bordläggning

2017-06-19

Debatt

2017-06-20

Beslut

2017-06-20

Säkerhetspolisen (Säpo) får fortsatt möjlighet att hämta in övervakningsuppgifter om elektronisk kommunikation, till exempel var en mobiltelefon har befunnit sig vid en viss tidpunkt. Det handlar om de fall där det behövs för att sköta underrättelseverksamheten för vissa samhällsfarliga brott. Rättigheten att hämta in övervakningsuppgifter om elektronisk kommunikation är för närvarande tidsbegränsad till den sista december 2017, men regeringen vill förlänga perioden fram till den sista december 2019. Riksdagen sa ja till förslaget.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2017-06-15

Bordläggning

2017-06-19

Debatt

2017-06-20

Beslut

2017-06-20

RIKSDAGEN JUSTITIEUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2016/17:30 DATUM 2017-06-08 TID 10.00-11.35 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Beslut om närvaro Utskottet beslutade att prao Matilda Karlfeldt fick närvara under sammanträdet. 2 Besök av rikspolischefen Dan Eliasson och generaldirektör Anders Thornberg, Säkerhetspolisen

RIKSDAGEN CIVILUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2016/17:32 DATUM 2017-06-08 TID 9.309.50 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2016/17:31. 2 Information från Finansdepartementet Statssekreterare Ulf Holm m.fl. från konsumentenheten informerade om förslaget till

Regeringen beslutade att införa tillfälliga gränskontroller i november 2015. Riksrevisionen har granskat om gränskontrollerna upprättades på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Regeringen har i sin tur lämnat en redogörelse till riksdagen om hur man ser på Riksrevisionens rapport.

Enligt Riksrevisionen var regeringens beslut att återinföra gränskontroller otydligt, liksom instruktionerna för hur de tillfälliga gränskontrollerna skulle genomföras och deras syfte. Regeringen håller inte med om revisionens bedömning. Enligt regeringen har den fattat ett beslut om att det ska återinföras gränskontroller och Polismyndigheten har verkställt beslutet. Regeringen delar heller inte Riksrevisionens uppfattning om att uppföljningen av beslutet om att återinföra gränskontroll har varit bristfällig. Regeringen avser inte att vidta några särskilda åtgärder med anledning av granskningsrapporten.

Riksdagen gör ingen annan bedömning än regeringen i ärendet och beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 40 minuter

Justering

2017-06-08

Bordläggning

2017-06-13

Debatt

2017-06-14

Beslut

2017-06-15

Regeringen har redogjort för sitt nya nationella brottsförebyggande program i en skrivelse till riksdagen. Programmet innehåller övergripande målsättningar för hur ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete bör bedrivas och hur samverkan mellan berörda aktörer kan utvecklas. Riksdagen ser positivt på att regeringen lägger fram ett brett brottsförebyggande program som skapar bättre förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete.

Enligt riksdagen innehåller programmet emellertid för många samordningsfunktioner. Det riskerar att styra bort uppmärksamheten från genomförandet av konkreta åtgärder och konsumera resurser som hade kunnat användas bättre. Därför tycker riksdagen inte att regeringen ska inrätta en nationell samordnare för brottsförebyggande frågor. Riksdagen vill också att regeringen ska återkomma med en redovisning av vilka konkreta brottsförebyggande åtgärder som regeringen avser att vidta och när man avser att vidta dessa åtgärder. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta samt lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

14, 63 minuter

Justering

2017-06-08

Bordläggning

2017-06-13

Debatt

2017-06-14

Beslut

2017-06-15

Riksdagen riktade åtta tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Livstidsstraff bör bli normalstraffet för mord och därför användas i betydligt större utsträckning än i dag. Den lagändring som gjordes 2014 i detta syfte har inte fått avsedd effekt. Riksdagen anser att det är viktigt att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med ett nytt lagförslag som säkerställer detta.
• Riksdagen vill också att regeringen ser över lagstiftningen om kränkande fotografering. Riksdagen framhåller att det via media har kommit indikationer på att lagen inte omfattar alla situationer som den borde.
• Riksdagen anser att det krävs en bredare sexualbrottslagstiftning än i dag. Lagstiftningen bör tydligt markera var och ens rätt att själv bestämma om man vill ha sex eller inte. Riksdagen anser också att det bör införas ett oaktsamhetsbrott för våldtäkt, vilket i praktiken innebär att ett brott blir lättare att bevisa.
• Regeringen bör överväga att införa en ny brottsrubricering, grovt sexuellt ofredande. Straffskalan bör vara fängelse i minst nio månader och högst tre år.
• Straffen bör i högre grad än i dag grunda sig på den brottsliga handlingens straffvärde och mindre på gärningspersonens ålder eller andra omständigheter som är knutna till gärningspersonen.
• Poliser, personal inom räddningstjänsten, hälso- och sjukvården bör få ett bättre straffrättsligt skydd.
• Möjligheterna att införa ett tillträdesförbud till butiker för personer som upprepade gånger stjäl eller beter sig illa bör utredas.
• Regeringen bör utreda om personer som misskött sig i en simhall kan få tillträdesförbud dit. Det kan till exempel röra sig om en person som tidigare begått brott av sexuell karaktär i simhallen.

 

Behandlade dokument

111

Förslagspunkter

46

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

29, 94 minuter

Justering

2017-03-30

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-06

RIKSDAGEN JUSTITIEUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2016/17:29 DATUM 2017-06-01 TID 10.00-11.00 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Förslag till direktiv om straffrättsliga åtgärder för bekämpande av penningtvätt Utskottet överlade med statssekreteraren Catharina Espmark med medarbetare om kommissionens förslag till

RIKSDAGEN CIVILUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2016/17:31 DATUM 2017-06-01 TID 9.309.35 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2016/17:30. 2 Skärpt ansvar för fartygsvrak CU18 Utskottet fortsatte behandlingen proposition 2016/17:178 och motion. Utskottet justerade

Offentlig utfrågning Riktvärden för trafikbuller Dokumentet är för stort. Se pdf-filen för hela texten. Program Utskottet vill höra deltagarnas synpunkter och erfarenheter när det gäller de riktvärden som anges i förordningen 2015:216 om trafikbuller vid bostadsbyggande. Tid: Torsdagen den 23 mars 2017 kl. 9.00 ca 12.00

Fartygsägare ska bli skyldiga att ta bort eller på annat sätt ingripa då fartygsvrak innebär en fara för sjösäkerheten eller miljön. Dessutom får Sjöfartsverket större befogenhet att bl.a. ta bort vrak om ägaren inte gör det. I dessa fall får fartygsägaren betala. Anledningen till de nya bestämmelserna är att Sverige går med i Nairobikonventionen om avlägsnande av vrak, den så kallade vrakkonventionen. Konventionen reglerar ansvaret för fartygsvrak efter olyckor till sjöss. Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 14 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-02

Debatt

2017-06-07

Beslut

2017-06-07

Samverkan mellan domstolarna ska bli bättre. Regeringen vill bland annat att justitieråd ska kunna tjänstgöra korsvis i Högsta förvaltningsdomstolen och Högsta domstolen. Dessutom ska det bli ökade möjligheter att delegera beredningsåtgärder, det vill säga förberedandet av ett mål, i hovrätt, tingsrätt, kammarrätt, förvaltningsrätt och hyres- och arrendenämnd. Syftet är större flexibilitet och mer effektiv handläggning, samt att frigöra tid för migrationsdomstolarna som har ett kraftigt ökat antal mål och långa handläggningstider. Riksdagen sa ja till förslaget och att den nya lagen börjar gälla den första juli 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-05-16

Bordläggning

2017-05-30

Debatt

2017-05-31

Beslut

2017-05-31

RIKSDAGEN JUSTITIEUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2016/17:28 DATUM 2017-05-16 TID 11.00-12.00 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Beslut om närvaro Utskottet beslutade att praktikanterna Dilem Guzel, Anton Sandin och Rebecca Ander fick närvara vid sammanträdet. 2 Besök av Brottsoffermyndigheten Generaldirektör

RIKSDAGEN CIVILUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2016/17:30 DATUM 2017-05-16 TID 11.0012.05 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2016/17:29. 2 Beslut om överläggning med regeringen Utskottet beslutade med stöd av 7 kap. 12 riksdagsordningen att begära överläggning

RIKSDAGEN JUSTITIEUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2016/17:27 DATUM 2017-05-11 TID 09.00-09.10 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2016/17:26. 2 Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott JuU13 Utskottet behandlade proposition 2016/17:131 och motioner.