Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om svenskt deltagande i Europeiska unionens marina insats, Atalanta. Insatsen arbetar med säkerheten på vattnet utanför Somalias kust.

Regeringen vill att Sverige under högst tre månader 2017 ställer en beväpnad styrka till förfogande för att delta i Atalanta. Styrkan ska bestå av högst 135 personer. Deltagandet ska gälla under förutsättning att det även fortsättningsvis finns ett giltigt mandat för styrkan enligt beslut i FN:s säkerhetsråd.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 25 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-07

Debatt

2017-06-08

Beslut

2017-06-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak. Sverige deltar sedan tidigare med en militär utbildningsinsats inom ramen för den globala koalitionen mot terrororganisationen Daish.

Regeringen vill ställa en svensk väpnad styrka bestående av högst 220 personer till förfogande för att på irakisk inbjudan delta i utbildningsinsatsen i Irak. Deltagandet gäller till och med den 31 december 2017. Den svenska styrkan i Irak ska fortsätta att utbilda irakiska försvarsstyrkor för att stärka det irakiska försvarets förmåga i kampen mot Daish.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

17, 71 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-07

Debatt

2017-06-08

Beslut

2017-06-08

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om svenskt deltagande i FN:s insats i Mali, Minusma. Sverige deltar sedan tidigare i den här FN-insatsen, som ska bidra till förbättrad säkerhet i Mali, till att Malis regering återfår kontroll över hela landet och till att stödja långsiktigt hållbara lösningar på krisen i landet.

Regeringen vill ställa en svensk väpnad styrka bestående av högst 470 personer till förfogande för deltagande i Mali-insatsen. Deltagandet ska gälla till den 30 juni 2018, under förutsättning att det även fortsättningsvis finns ett giltigt mandat för styrkan enligt beslut av FN:s säkerhetsråd.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

23, 70 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-07

Debatt

2017-06-08

Beslut

2017-06-08

Sverige ska även under 2017 delta i den militära utbildningsinsats som pågår i norra Irak. Det beslutade riksdagen. Den svenska styrkan ska utbilda irakiska försvarsstyrkor i norra Irak och syftet är att stärka det irakiska försvarets förmåga att stå emot Daesh. Riksdagen godkände att regeringen ställer en väpnad styrka på högst 220 personer till förfogande till den 31 december 2017.

I regeringens förslag ingick också att den svenska styrkan ska kunna skickas till andra platser i Irak då hjälpbehovet finns över hela landet. Eftersom säkerhetsläget i Irak är mycket utmanande anser riksdagen att regeringen måste specificera exakt var styrkorna ska skickas innan riksdagen kan godkänna förslaget. Riksdagens beslut innebär därför att regeringen måste återkomma till riksdagen med ett nytt förslag om hela mandatet för att det ska bli aktuellt att skicka svenska styrkor till en annan plats än norra Irak. Riksdagen sa alltså nej till att insatsens operationsområde breddas.

Riksdagen tycker dessutom att regeringen ska utvärdera hur insatsen i norra Irak hittills fungerat. Utvärderingen ska sedan rapporteras in till riksdagen. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med den uppmaningen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

13, 61 minuter

Justering

2016-12-08

Bordläggning

2016-12-12

Debatt

2016-12-13

Beslut

2016-12-14

Sverige ska även under 2017 delta i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats, RSM, i Afghanistan. Det har riksdagen beslutat. Syftet är att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med utbildning och rådgivning för att stärka säkerhetsstyrkornas förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet.

Riksdagen godkänner att regeringen ställer en svensk väpnad styrka på högst 200 personer till förfogande till insatsen i Afghanistan. Detta gäller till och med den 31 december 2017.

Riksdagen anser dock att regeringen bör sätta upp tydliga nationella mål för insatsen för att sedan kunna utvärdera det svenska deltagandet. Om regeringen vill förlänga insatsen efter utgången av 2017 bör därför regeringen återkomma till riksdagen med ett förslag om mål för och utvärdering av insatsen. Riksdagen riktade den uppmaningen till regeringen i ett tillkännagivande.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

18, 66 minuter

Justering

2016-12-08

Bordläggning

2016-12-12

Debatt

2016-12-13

Beslut

2016-12-14

Regeringen föreslår att det övergripande målet för forskning och innovation på energiområdet ska vara att bidra till att uppfylla energi- och klimatmålen, den långsiktiga energi- och klimatpolitiken och energirelaterade miljöpolitiska mål. Insatserna inom energiforskningen ska också vara fokuserade på områden som har förutsättningar för ekonomisk tillväxt och för export. I förslaget redovisar regeringen även riktlinjer för insatserna för forskning och innovation inom energiområdet under perioden 2017-2020.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner om energiforskning. Motionerna handlade bland annat om kärnenergiforskning, övergripande mål för forskning och innovation på energiområdet, samt forskning om förnybar energi.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

6

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

10, 44 minuter

Justering

2017-02-16

Bordläggning

2017-02-28

Debatt

2017-03-01

Beslut

2017-03-02

Riksdagen sa nej till motionsförslag om biologisk mångfald. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete inom området. Motionerna handlar bland annat om EU:s naturvårdsdirektiv, skarv- och sälbestånd, rovdjurspolitik, handel med elfenben och genetiskt modifierade organismer.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

9

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

20, 76 minuter

Justering

2017-02-21

Bordläggning

2017-03-14

Debatt

2017-03-15

Beslut

2017-03-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till areella näringar, landsbygd och livsmedel. Till areella näringar räknas exempelvis skogsbruk, jordbruk och fiske. Sammanlagt går cirka 17 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Pengarna går bland annat till gårdsstöd (knappt 6,5 miljarder kronor), åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (knappt 3,5 miljarder) och Sveriges lantbruksuniversitet (drygt 1,8 miljarder).

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att ändra principerna för upplåtelse och friköp av statens mark ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med anledning av att miljö- och jordbruksutskottet har följt upp regeringens resultatredovisning för vissa delar av utgiftsområdet. Riksdagen konstaterar att problemet med en svag koppling mellan resultatredovisningen och målet för utgiftsområdet kvarstår. Det gör att det är svårt att se i vilken grad insatserna har bidragit till att nå det fastställda målet.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

77, 166 minuter

Justering

2016-11-29

Bordläggning

2016-12-06

Debatt

2016-12-07

Beslut

2016-12-08

Miljö- och jordbruksutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statens förorenade områden. I rapporten har Riksrevisionen granskat hur hanteringen av förorenade områden som ägs av staten, eller som har förorenats av statlig verksamhet, har gått till.

Det finns brister i kartläggningen av de förorenade områdena och det har inte gjorts så många skattningar av kostnaderna för sanering konstaterar Riksrevisionen. Dessa brister försvårar bedömningen av i vilken ordning och takt sanering eller röjning bör genomföras för att vara effektiv.

Det finns även oklarheter om bland annat ansvaret mellan olika myndigheter och ansvaret för historiska föroreningar. Kunskapsöverföringen mellan myndigheterna behöver därmed förbättras menar Riksrevisionen. En vägledning med principer för att kunna göra en effektiv ekonomisk planering behöver tas fram.

Regeringen håller med om kritiken och har redovisat förändringar som ska göras enligt Riksrevisionens rekommendationer.

Miljö- och jordbruksutskottet välkomnar regeringens planerade och genomförda åtgärder.  

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-04-04

Bordläggning

2017-04-18

Debatt

2017-04-19

Beslut

2017-04-20

Enligt EU-regler ska allmänheten ha tillgång till vissa uppgifter om de ekologiska producenter som verkar i landet. Sverige har fått kritik från EU för att kravet på offentliggörande inte är helt uppfyllt.

Regeringen vill därmed göra ändringar i lagen om kontroll av ekologisk produktion för att bättre svara upp till de ställda kraven.

När lagen skrivs om innebär det att de kontrollerande aktörerna är skyldiga att redovisa sina uppgifter för allmänheten via sina webbplatser. I Sverige är det privata aktörer som utför kontrollen.

Riksdagen sa ja till förslaget och den nya lagen börjar gälla den 1 maj 2017.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 5 minuter

Justering

2017-03-23

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-29

Björnlandets nationalpark ska utvidgas med intilliggande mark- och vattenområden som ägs av staten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Björnlandets nationalpark bildades 1991 och syftet var att bevara ett värdefullt berg- och urskogsområde. Nationalparken ligger i Åsele kommun och utvidgningen gör att nationalparkens yta ökar från 1143 hektar till 2369 hektar. Värdefulla våtmarker och geologiska formationer som finns i området kommer nu att ingå i nationalparken. Utvidgningen innebär också att nationalparkens urskogs- och naturskogslika områden ökar.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

36, 120 minuter

Justering

2017-03-02

Bordläggning

2017-03-14

Debatt

2017-03-15

Beslut

2017-03-15

Tivedens nationalpark ska utvidgas med intilliggande mark som ägs av staten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Nationalparken ligger i Laxå och Karlsborgs kommun och förändringen gör att nationalparkens yta ökar från 1352 hektar till 2030 hektar. Värdefulla våtmarker och geologiska formationer som finns i området kommer framöver att ingå i nationalparken. Utvidgningen innebär också att nationalparkens naturskogslika områden ökar.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

36, 120 minuter

Justering

2017-03-02

Bordläggning

2017-03-14

Debatt

2017-03-15

Beslut

2017-03-15

Riksdagen sa nej till motionsförslag om avfall och kretslopp. Motionerna handlar bland annat om pantsystem, matsvinn och producentansvar. Riksdagen sa nej främst för att arbete redan pågår i dessa frågor.

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

15

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

28, 104 minuter

Justering

2017-04-04

Bordläggning

2017-04-18

Debatt

2017-04-19

Beslut

2017-04-20

Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att se över möjligheten att skärpa lagstiftningen mot så kallade fordonsmålvakter.

Fordonsmålvakt kallas en person som registreras som ägare till ett fordon i stället för den verklige ägaren. Upplägget används ofta för att den verklige ägaren ska slippa att betala skatter och avgifter, eftersom det är fordonsmålvakten som är betalningsskyldig. Fordonsmålvakterna har ofta stora skulder, vilket innebär svårigheter för myndigheterna att få in skatter och avgifter från dem.

Riksdagen uppmanade också regeringen i ett tillkännagivande att skyndsamt lägga fram förslag som förbättrar fastighetsägares möjligheter att få hjälp med att avlägsna otillåtna bosättningar.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

10

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

28, 74 minuter

Justering

2017-02-21

Bordläggning

2017-02-28

Debatt

2017-03-01

Beslut

2017-03-02

Riksdagen sa nej till motionsförslag om ersättningsrätt. Förslagen handlade bland annat om obligatorisk hemförsäkring, handläggning av trafikskadeärenden och vårdnadshavares skadeståndsansvar.

Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

12

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 25 minuter

Justering

2017-01-12

Bordläggning

2017-01-17

Debatt

2017-01-18

Beslut

2017-01-18

Riksdagen anser att det är viktigt att könsfördelningen blir avsevärt jämnare än i dag när det gäller vilka som deltar i ekonomiskt beslutsfattande. Den rådande könsfördelningen i börsbolagens styrelser är inte tillfredsställande. Däremot tycker riksdagen att en jämnare könsfördelning bör främjas med andra medel än med tvingande lagstiftning. Riksdagen uppmanade därför regeringen att verka för att det även i fortsättningen ska vara ett aktiebolags ägare som bestämmer könsfördelningen i bolagets styrelse. Riksdagen uppmanade också regeringen att verka inom EU för nationellt självbestämmande i fråga om könsfördelningen i svenska börsbolags styrelser.

Riksdagen riktade dessutom ytterligare två uppmaningar till regeringen:

• Regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att kravet på aktiekapital i privata aktiebolag sänks till 25 000 kr.
• Regeringen bör ta initiativ till att överväga om fler företag kan undantas från revisionsplikten.

Riksdagens beslut grundar sig i motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17. Riksdagen sa nej till övriga motioner om associationsrätt.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

14

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

48, 140 minuter

Justering

2017-01-12

Bordläggning

2017-01-17

Debatt

2017-01-18

Beslut

2017-01-18

Konsumenter ska få tydligare information och bättre insyn i hur långivare bestämmer räntan för en bostadskredit. Konsumenter ska också få ett förslag till amorteringsplan och minst sju dagar på sig att överväga ett erbjudande om bostadskredit. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget bygger på EU-direktiv och syftet är att stärka konsumenternas ställning och främja en välfungerande bolånemarknad. Förslagen ska också bidra till att minska problemen med överskuldsättning.

Lagförslagen börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

3, 17 minuter

Justering

2016-10-27

Bordläggning

2016-11-08

Debatt

2016-11-09

Beslut

2016-11-09

Efternamn kommer inte längre att ges automatiskt vid födsel eller adoption och alla ska kunna välja ett av de vanligaste efternamnen i Sverige. Det är ett par delar i regeringens förslag om en ny lag om personnamn. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Beslutet innebär bland annat att

• barn inte längre får ett efternamn automatiskt efter födsel eller adoption
• alla efternamn ska fås genom ansökan
• det ska finnas många möjliga efternamn att välja bland
• de vanligaste efternamnen ska kunna väljas av alla
• det ska gå att ha dubbla efternamn
• det ska bli enklare att byta namn och det ska gå att byta namn flera gånger.

Skatteverket blir den enda myndigheten som beslutar om personnamn. Den nya lagen om personnamn börjar gälla den 1 juli 2017.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 51 minuter

Justering

2016-10-27

Bordläggning

2016-11-08

Debatt

2016-11-09

Beslut

2016-11-09

Regelverket för den internationella järnvägstrafiken ska ändras. Det berör bland annat det finansiella regelsystemet för OTIF, den mellanstatliga organisationen för internationell järnvägstrafik.

Dessutom införs ett krav på information om underhåll. Det innebär att ett järnvägsföretag som avtalar om att använda ett annat företags järnvägsvagnar för transport i internationell trafik ska få information om hur dessa vagnar har underhållits.

Ändringarna i regelverket blir bindande om tillräckligt många av OTIF:s medlemmar godkänner dem. Riksdagen godkände ändringarna och sa ja till regeringens förslag om ändringar i de svenska lagar som tillkom med anledning av fördraget.

Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-10-27

Bordläggning

2016-11-08

Debatt

2016-11-09

Beslut

2016-11-09

För att möta bostadsbristen i Sverige ska det bli enklare att ge tidsbegränsat bygglov för bostäder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behovet av nya bostäder är stort i många kommuner. I dag krävs det att behovet är tillfälligt för att ett tidsbegränsat bygglov ska ges. Med de nya reglerna bedöms i stället om platsen kan återställas efteråt. Ändringarna ger också kommunerna möjlighet att använda sin mark mer effektivt. Det tidsbegränsade bygglovet får ges för sammanlagt högst 15 år.

Avsikten med förslaget är att tillfälliga bostäder ska kunna byggas när behovet är mycket stort. Utgångspunkten är dock fortfarande att bostadsbristen på sikt ska lösas genom permanent byggande. Den nya bestämmelsen ska gälla från den 1 maj 2017 till och med den 1 maj 2023.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 55 minuter

Justering

2017-03-30

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-05