Sök

RIKSDAGEN CIVILUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2016/17:32 DATUM 2017-06-08 TID 9.309.50 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2016/17:31. 2 Information från Finansdepartementet Statssekreterare Ulf Holm m.fl. från konsumentenheten informerade om förslaget till

Interpellation 2016/17:575 Den högre utbildningens lönsamhet av Jesper Skalberg Karlsson M till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson S Den internationella konkurrensen tilltar. Allt fler sektorer agerar på en EU-gemensam och ofta global marknad. Saker som tidigare bara såldes i närområdet kan nu exporteras till tidigare

Inlämnad

2017-06-08

Besvarare

Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

Interpellation 2016/17:574 Hanhikivi kärnkraftverk av Stig Henriksson V till Miljöminister Karolina Skog MP I början på juni gjorde försvarsberedningen ett besök i Litauen. Flera officiella företrädare uttryckte stor oro över det kärnkraftverk i Vitryssland som det statliga ryska företaget Rosatom bygger nära gränsen.

Inlämnad

2017-06-08

Besvarare

Miljöminister Karolina Skog (MP)

Interpellation 2016/17:573 Gemensamma reselösningar i den svenska kollektivtrafiken av Erik Ottoson M till Statsrådet Anna Johansson S Att det kollektiva resandet ökar är viktigt för att Sverige ska kunna möta klimatutmaningarna och för att trafiken i framför allt våra städer ska fungera på ett så smidigt sätt som möjligt.

Inlämnad

2017-06-08

Besvarare

Statsrådet Anna Johansson (S)

Interpellation 2016/17:572 Grön rehabilitering av Cassandra Sundin SD till Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll S Ett av våra stora folkhälsoproblem är i dag det ökade stillasittandet och då särskilt bland barn och unga. Friluftslivet spelar en stor roll när det gäller folkhälsa, fritidsaktiviteter och inte minst

Inlämnad

2017-06-08

Besvarare

Miljöminister Karolina Skog (MP)

Interpellation 2016/17:571 Ökat antal EU-migranter av Jesper Skalberg Karlsson M till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson S I och med det varma sommarvädret blir det enklare och mer bekvämt att vistas utomhus. Gator och parker i hela vårt land fylls av människor som vill lapa i sig sol, och kängor byts till

Inlämnad

2017-06-08

Besvarare

Statsrådet Anders Ygeman (S)

Interpellation 2016/17:570 Gotländsk elförbindelse av Jesper Skalberg Karlsson M till Statsrådet Ibrahim Baylan S I slutet av maj meddelade Svenska kraftnät att man avbryter arbetet med den planerade tredje elkabeln mellan Gotland och fastlandet. Ett förvånande besked. En ny kabel har det talats om i tio år men plötsligt

Inlämnad

2017-06-08

Besvarare

Statsrådet Ibrahim Baylan (S)

Interpellation 2016/17:569 Statliga färjor till Gotland av Jesper Skalberg Karlsson M till Statsrådet Anna Johansson S I en intervju med tidningen Hela Gotland 2 juni 2017 säger det socialdemokratiska statsrådet Anna Johansson att Trafikverket bör utreda att ha statligt ägda färjor till och från Gotland inför nästa upphandling.

Inlämnad

2017-06-08

Besvarare

Statsrådet Anna Johansson (S)

Interpellation 2016/17:568 Svenskt snus i EU av Jesper Skalberg Karlsson M till Statsrådet Ann Linde S Svenskt snus har sedan 1971 lytt under svensk livsmedelslagstiftning. Det har inneburit att krav på vattenkvalitet, renlighet och gränsvärden för oönskade ämnen har varit högt ställda, vilket är positivt både för konsumenternas

Inlämnad

2017-06-08

Besvarare

Statsrådet Ann Linde (S)

Interpellation 2016/17:567 Psykisk ohälsa i gymnasiet av Jesper Skalberg Karlsson M till Statsrådet Anna Ekström S Psykisk ohälsa är ett stort och växande samhällsproblem. Andelen personer som upplever och rapporterar besvär på grund av psykisk ohälsa har ökat sedan början av 1990-talet. En grupp som är särskilt utsatt

Inlämnad

2017-06-08

Besvarare

Statsrådet Anna Ekström (S)

Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens vitbok om EU:s framtid. Vitboken innehåller fem scenarier för hur unionen kan utvecklas fram till 2025. Den avgörande frågan för scenarierna är hur medlemsstaterna förhåller sig till EU:s integrationsprocess. EU-kommissionen har inte tagit ställning för något av de fem scenarierna. Utrikesutskottet konstaterar att när omvärlden förändras så snabbt som nu utsätts det europeiska samarbetet för utmaningar. Konflikter som hotar den europeiska och globala säkerhetsordningen, terrorism, hög arbetslöshet, brexit och bland många medborgare en bristande tilltro till EU utgör några av dessa utmaningar. Mot den bakgrunden välkomnar utskottet att en diskussion om EU:s framtid startas utifrån ett så öppet format som vitboken. Utskottet anser att EU är det bästa verktyget för att hantera de gränsöverskridande utmaningar som de europeiska medlemsstaterna står inför. Samtidigt måste EU-samarbetet utvecklas och förbättras för att behålla sin legitimitet.

Utrikesutskottet instämmer med regeringen om att EU-politiken behöver förankras bättre hos medborgarna. Utskottet välkomnar regeringens ambition att öka delaktigheten genom informations- och kunskapshöjande insatser och dialog med näringsliv och civilsamhälle.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-09

Debatt

2017-06-12

Beslut

2017-06-14

Regeringen beslutade att införa tillfälliga gränskontroller i november 2015. Riksrevisionen har granskat om gränskontrollerna upprättades på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Regeringen har i sin tur lämnat en redogörelse till riksdagen om hur man ser på Riksrevisionens rapport.

Enligt Riksrevisionen var regeringens beslut att återinföra gränskontroller otydligt, liksom instruktionerna för hur de tillfälliga gränskontrollerna skulle genomföras och deras syfte. Regeringen håller inte med om revisionens bedömning. Enligt regeringen har den fattat ett beslut om att det ska återinföras gränskontroller och Polismyndigheten har verkställt beslutet. Regeringen delar heller inte Riksrevisionens uppfattning om att uppföljningen av beslutet om att återinföra gränskontroll har varit bristfällig. Regeringen avser inte att vidta några särskilda åtgärder med anledning av granskningsrapporten.

Riksdagen gör ingen annan bedömning än regeringen i ärendet och beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 40 minuter

Justering

2017-06-08

Bordläggning

2017-06-13

Debatt

2017-06-14

Beslut

2017-06-15

Regeringen har redogjort för sitt nya nationella brottsförebyggande program i en skrivelse till riksdagen. Programmet innehåller övergripande målsättningar för hur ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete bör bedrivas och hur samverkan mellan berörda aktörer kan utvecklas. Riksdagen ser positivt på att regeringen lägger fram ett brett brottsförebyggande program som skapar bättre förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete.

Enligt riksdagen innehåller programmet emellertid för många samordningsfunktioner. Det riskerar att styra bort uppmärksamheten från genomförandet av konkreta åtgärder och konsumera resurser som hade kunnat användas bättre. Därför tycker riksdagen inte att regeringen ska inrätta en nationell samordnare för brottsförebyggande frågor. Riksdagen vill också att regeringen ska återkomma med en redovisning av vilka konkreta brottsförebyggande åtgärder som regeringen avser att vidta och när man avser att vidta dessa åtgärder. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta samt lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

14, 63 minuter

Justering

2017-06-08

Bordläggning

2017-06-13

Debatt

2017-06-14

Beslut

2017-06-15

Risken för att en privatperson ska drabbas av betalningsanmärkningar på grund av en skuld där staten eller en kommun, det vill säga det allmänna, har en fordran som hen inte känner till ska minskas. Som det är i dag kan ett betalningskrav lämnas till Kronofogdemyndigheten för indrivning utan att den betalningsskyldige fått information om betalningskravet. Det leder till en betalningsanmärkning.

Regeringens förslag innebär att en låntagare som betalar en skuld i samband med Kronofogdemyndighetens underrättelse inte ska drabbas av någon betalningsanmärkning. En betalningsanmärkning får endast ges om målet har pågått efter det att Kronofogdemyndigheten har underrättat låntagaren om skulden, och om låntagaren har haft tillräckligt med tid att bevaka sin rätt. Kreditupplysningar ska på så vis bättre spegla låntagarens betalningsvilja och betalningsförmåga. Låntagaren kommer inte att underrättas om Kronofogdemyndigheten bedömer att det inte behövs. Det kan till exempel handla om fall då låntagaren saknar känd adress.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-06-08

Bordläggning

2017-06-13

Debatt

2017-06-14

Beslut

2017-06-15

Interpellation 2016/17:566 Fyrspår till Uppsala av Agneta Gille S till Statsrådet Anna Johansson S Vikten av utveckling och ständiga framsteg i den globala ekonomin kan inte nog understrykas. Konkurrensen med resten av världen är hård. Sveriges starkaste arbetsmarknadsregion, Stockholm-Uppsala, har potentialen att vara

Inlämnad

2017-06-07

Besvarare

Statsrådet Anna Johansson (S)

Interpellation 2016/17:565 Arbetet med den nya jämställdhetsmyndigheten av Ewa Thalén Finné M till Statsrådet Åsa Regnér S Arbetet med att inrätta den nya jämställdhetsmyndigheten i Göteborg pågår för fullt, och regeringen har sedan tidigare aviserat att den ska vara i full gång redan vid årsskiftet. Regeringen har även

Inlämnad

2017-06-07

Besvarare

Statsrådet Åsa Regnér (S)

Interpellation 2016/17:564 Ridning som förebyggande friskvårdsarbete av Maria Stockhaus M till Finansminister Magdalena Andersson S Vi vet att antalet sjukskrivningar ökar och att det främst är den psykiska ohälsan som ökar lavinartat. Från regeringen har man varit tydlig med att arbetsgivarna behöver ta ett större ansvar

Inlämnad

2017-06-07

Besvarare

Finansminister Magdalena Andersson (S)

Personer som ansöker om fortsatt uppehållstillstånd innan det tidsbegränsade tillståndet löper ut ska inte behöva återgå till mottagandesystemet hos Migrationsverket om myndigheten inte har hunnit pröva ansökan i tid. I det fallet ska man inte heller återgå till en mer begränsad rätt till vård.

Den som har ansökt om fortsatt uppehållstillstånd i tid ska också kunna behålla förmåner och insatser som till exempel föräldrapenning eller studiestöd.

Syftet med förändringarna är att undvika att personer som har börjat etablera sig i samhället i stället måste återgå till mottagandesystemet för att deras ansökan om nytt uppehållstillstånd inte har hunnit prövas innan det tidigare uppehållstillståndet upphörde.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla 1 augusti 2017.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 31 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-09

Debatt

2017-06-12

Beslut

2017-06-14

Förutsättningarna för den svenska arbetskraftsinvandringen behöver förbättras. Det anser riksdagen, som menar att regeringen inte vidtagit tillräckliga åtgärder mot vare sig långa handläggningstider av arbetstillstånd eller missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring.

Riksdagen har tidigare riktat tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen i den här frågan. Riksdagen anser att tillkännagivandet från 2016 om att reglerna ska underlätta för seriösa arbetsgivare snarast måste genomföras. Detsamma gäller tillkännagivandet från april 2017 om att Migrationsverket bör få direktåtkomst till vissa uppgifter hos andra myndigheter, bland annat Skatteverket. Regeringen bör också ge Migrationsverket i uppdrag att intensifiera myndighetens arbete för att utveckla reglerna för arbetskraftsinvandring och motverka missbruk dem. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att vidta ytterligare åtgärder för att utveckla reglerna och tillämpningen av reglerna för arbetskraftsinvandringen.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om arbetskraftsinvandring. Riksdagen sa nej till en motion om prioriteringar vid arbetstillståndsprövningen och lade regeringens skrivelse till handlingarna.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 70 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-09

Debatt

2017-06-12

Beslut

2017-06-14

Socialförsäkringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om vilka effekter nekad sjukskrivning har för personers hälsa, sysselsättning och framtida sjukfrånvaro.

Riksrevisionen konstaterar att en mer strikt bedömning av rätten till sjukpenning har positiva effekter. Bland annat minskar risken att personer slås ut från arbetsmarknaden. Dessutom gynnar det ett mer jämställt uttag från sjukförsäkringen eftersom fler kvinnor än män är sjukskrivna i dag.

Regeringen konstaterar liksom Riksrevisionen att sjukfrånvaron har ökat och att det är prioriterat att bryta utvecklingen. Regeringen har redan uppdragit åt Försäkringskassan att genomföra en rad åtgärder. Bland annat ska Försäkringskassan göra prövningar av arbetsförmågan i tid. Regeringen kommer inte att genomföra några ytterligare åtgärder med anledning av rapporten eftersom den inte innehåller några uttalade rekommendationer.

Riksdagen delar regeringens bedömning av Riksrevisionens rapport och ser positivt på regeringens åtgärdsprogram för att få bukt med den stigande sjukfrånvaron.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 20 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-09

Debatt

2017-06-12

Beslut

2017-06-14