Sök

Regeringen föreslår att nuvarande regler om lagring och tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation i brottsbekämpande syfte, så kallad datalagring, ska anpassas till EU-lagstiftning. Det är mycket viktigt för brottsbekämpande myndigheter att få tillgång till elektronisk kommunikation, till exempel från teleoperatörer. Enligt regeringen kräver dock EU-rätten att datalagringsskyldigheten begränsas jämfört med dagens regler.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2019.

Riksdagen tycker dock att regeringens förslag begränsar datalagringsskyldigheten för mycket med bakgrund mot de brottsbekämpande myndigheternas behov av lagrade uppgifter. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över omfattningen av datalagringsskyldigheten. Enligt riksdagen bör datalagringen utökas och vara så långtgående som det är möjligt enligt EU-reglerna.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag på området.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

10, 47 minuter

Justering

2019-06-11

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-19

RIKSDAGEN SOCIALUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2018/19:33 DATUM 2019-06-11 TID 11.0012.20 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Information från den nationella cancersamordnaren Hans Hägglund Den nationella cancersamordnaren Hans Hägglund med medarbetare informerade om arbetet och aktuella frågor. Deltagare se bilaga

RIKSDAGEN JUSTITIEUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2018/19:32 DATUM 2019-06-11 TID 11.00-12.15 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Besök av rättschef Martin Valfridsson, Polismyndigheten Martin Valfridsson, rättschef Polismyndigheten, Magnus Roglert, enhetschef, enheten för förvaltningsrätt och Maria Thulin, processledare

Regeringen bör utreda antalet vapen i en vapengarderob, tidsbegränsade vapenlicenser och reglerna för att ta med sig vapen inom EU. Det tycker riksdagen som riktar uppmaningar, tillkännagivanden, om det till regeringen. Riksdagen gör även ytterligare tillkännagivanden som rör skärpta straff för vapenbrott och smuggling av vapen, avskaffat krav på tillstånd för ljuddämpare och översyn av vapenlagstiftningen.

Tillkännagivandena kom när riksdagen behandlade cirka 70 förslag i motioner om vapenfrågor från den allmänna motionstiden 2018. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom det redan pågår utredningar och beredning inom de områden som motionerna berör. Motionerna handlar bland annat om rättshjälp i vapenlicensmål, en ny tillståndsmyndighet och förvaring av vapen och ammunition.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

29

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

20, 79 minuter

Justering

2019-06-11

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om bland annat en ny lag som ska göra att Säkerhetspolisen och Nationella operativa avdelningen i Polismyndigheten (Noa) får utökad tillgång till uppgifter från signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

Dagens regelverk tillämpas på ett sätt som innebär att Säkerhetspolisen och Noa inte får tillgång till uppgifter från signalspaning när det gäller företeelser som myndigheterna bedriver en förundersökning om. Regeringens lagförslag innebär att Säkerhetspolisen och Noa kan bestämma inriktningen av signalspaning och ta emot underrättelser med inhämtade uppgifter även om det pågår en förundersökning. Uppgifterna får inte användas för att utreda brott.

Riksdagen välkomnar förslaget och bedömer att det påtagligt kan förbättra polisens förmåga att identifiera och motverka hot mot Sveriges säkerhet. Förslagen har sin bakgrund i en politisk överenskommelse om åtgärder mot terrorism som Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna ingick i juni 2017.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2019.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Justering

2019-06-11

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-19

Regeringen har föreslagit lagändringar som gör det tydligt att socialnämnden får omhänderta ett barn på en gång om det behöver tillfällig vård, även om svenska domstolar inte är behöriga att besluta om vård av barnet. De nya reglerna innebär också att förvaltningsrätten får besluta om att ett tillfälligt omhändertagande ska fortsätta, efter ansökan av socialnämnden. Ett beslut om sådant fortsatt omhändertagande får lämnas för högst två månader åt gången och får pågå under högst ett år, om inte fortsatt vård är nödvändig.

I mål om fortsatt omhändertagande ska den som åtgärden gäller och vårdnadshavarna få ett offentligt biträde, om det behövs. Vidare ska förvaltningsrätten och kammarrätten hålla en förhandling, om det inte är uppenbart att det inte behövs. Det ska gå att överklaga socialnämndens beslut om att ett fortsatt omhändertagande för tillfällig vård ska sluta att gälla.

De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-11

Debatt

2019-06-12

Beslut

2019-06-12

RIKSDAGEN SOCIALUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2018/19:32 DATUM 2019-05-28 TID 11.0011.40 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2018/19:31. 2 Omedelbart omhändertagande av barn i vissa internationella situationer SoU20 Utskottet fortsatte behandlingen av proposition

RIKSDAGEN JUSTITIEUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2018/19:31 DATUM 2019-05-28 TID 11.00-11.35 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Regeringen lämnade information inför RIF-råd den 6-7 juni 2019 Inrikesminister Mikael Damberg och statssekreterare Catharina Espmark med medarbetare lämnade information. 2 Justering

Alkoglass och liknande produkter som går att jämföra med alkoholdrycker ska så långt det är möjligt regleras på samma sätt. Reglerna ska exempelvis gälla vid försäljning, marknadsföring och servering av produkterna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget medför bland annat att termen "alkoholdrycksliknande preparat" införs i alkohollagen, smittskyddslagen, radio- och tv-lagen och några andra lagar. Dessutom ska straffbestämmelserna i bland annat alkohollagen även börja gälla för de här produkterna. Det kan exempelvis handla om olovligt innehav.

Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2019 förutom ändringarna i radio- och tv-lagen, de börjar gälla 2 juli 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 29 minuter

Justering

2019-05-16

Bordläggning

2019-05-27

Debatt

2019-05-28

Beslut

2019-05-28

RIKSDAGEN SOCIALUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2018/19:31 DATUM 2019-05-16 TID 10.0010.20 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 EU-information från Socialdepartementet Statssekreterare Maja Fjaestad, Socialdepartementet, med medarbetare informerade om aktuella EU-frågor inför EPSCO-rådsmötet den 13-14 juni 2019.

RIKSDAGEN JUSTITIEUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2018/19:30 DATUM 2019-05-16 TID 10.00-10.25 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2018/19:JuU29 2 Personuppgiftsbehandling i viss verksamhet som rör allmän ordning och säkerhet anpassningar till EU:s dataskyddsreform

Riksdagen har beslutat om en ny kustbevakningsdatalag och förändringar i några andra lagar som styr hur personuppgifter ska behandlas i verksamhet som rör allmän ordning och säkerhet. Ändringarna anpassar svenska lagar till EU:s dataskyddsreform. Även reglerna för hur personuppgifter ska behandlas förenklas i vissa situationer, till exempel när en person frivilligt betalar de böter han eller hon har blivit dömd till.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förändringarna börjar gälla den 30 juni 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-05-16

Bordläggning

2019-05-27

Debatt

2019-05-28

Beslut

2019-05-28

Regeringen föreslår att de tester som görs på nyfödda för att hitta allvarliga medfödda sjukdomar, så kallad PKU-screening, ska utökas till att gälla även andra sjukdomar än ämnesomsättningssjukdomar. Syftet med screeningen är att upptäcka medfödda ovanliga sjukdomar som går att behandla och där det är viktigt med en tidig diagnos och behandling. Provet är frivilligt och kräver samtycke från vårdnadshavaren.

Vidare vill regeringen att bestämmelserna om PKU-biobanken och PKU-registret även ska gälla för prover från äldre barn, exempelvis barn som fötts i ett annat land. Enligt förslaget ska det dessutom bli tillåtet att spara fler uppgifter om provgivaren i PKU-registret.

Riksdagen håller med om regeringens resonemang och sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019. 

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-05-09

Bordläggning

2019-05-27

Debatt

2019-05-28

Beslut

2019-05-28

Regeringen föreslår att det görs ändringar i några av lagarna som rör läkemedel. Sedan tidigare finns det reglerat att läkemedel för människor ska vara märkta med säkerhetsdetaljer för att det ska vara möjligt att kontrollera att läkemedlet är äkta och för att kunna identifiera enskilda förpackningar. Lagändringarna ska göras för att anpassa de svenska lagarna till EU-lagstiftningen inom området.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2019, och några följdändringar den 1 juni 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-05-09

Bordläggning

2019-05-15

Debatt

2019-05-16

Beslut

2019-05-16

Sedan den 1 juli 2014 ska handläggare som utför vissa uppgifter inom socialtjänsten som rör barn och unga ha en svensk socionomexamen eller annan relevant examen på minst grundnivå i högskolan. Det finns övergångsbestämmelser som säger att handläggare som anställdes före den 1 juli 2014 för att utföra den här typen av arbetsuppgifter är behöriga till och med den 30 juni 2019. Nu förlängs övergångstiden så att handläggare som anställdes före den 1 juli 2014 blir behöriga att utföra uppgifterna fram till och med den 30 juni 2022.

Socialstyrelsens föreskrifter på området ändrades så sent som den 1 februari 2018. Arbetsgivare och arbetstagare har haft svårt att få till godkännanden och kompletteringar av utbildningar utifrån föreskrifterna och det är därför övergångstiden förlängs. De ändrade reglerna börjar gälla den 1 juli 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 21 minuter

Justering

2019-05-09

Bordläggning

2019-05-15

Debatt

2019-05-16

Beslut

2019-05-16

Riksdagen riktar tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att se över flera frågor som rör hälso- och sjukvård.

• Regeringen bör årligen rapportera till riksdagen om konsekvenserna för akutsjukvården vid regionsjukhusen med anledning av den högspecialiserade vårdens koncentration. Enligt riksdagen finns det en risk för att mindre regionsjukhus kan få svårt att klara den akuta vården.
• Regeringen bör återkomma med förslag om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården. Riksdagen anser att vårdval i den specialiserade öppenvården ska vara en rättighet för alla medborgare oavsett var i landet de bor.
• Regeringen bör ta fram ett förslag om en utvidgning av patientlagen så att patienter ges möjlighet att välja vårdgivare i den offentligt finansierade slutenvården också i en annan region än den egna.
• Regeringen bör se till att gemensamma standarder tas fram för journalsystem och kvalitetsregister. Idag finns en stor variation av system för information och dokumentation som används i regioner, kommuner och av privata vårdgivare, vilket enligt riksdagen försvårar informationsutbytet.
• Regeringen bör överväga om det finns anledning att göra en översyn av patientdatalagen och annan relevant lagstiftning. Det är enligt riksdagen angeläget att lagstiftningen på området är anpassad till de krav som dagens teknik ställer, samtidigt som den personliga integriteten beaktas.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med utskottets behandling av cirka 350 motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 om hälso- och sjukvårdsfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

165

Förslagspunkter

97

Reservationer

111 

Anföranden och repliker

41, 122 minuter

Justering

2019-05-09

Bordläggning

2019-05-15

Debatt

2019-05-16

Beslut

2019-05-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i brottsbalken och i fängelselagen. Syftet med lagändringarna är att stärka möjligheterna för Kriminalvården att vidta kontroll- och stödåtgärder för dem som friges villkorligt från ett fängelsestraff.

Ändringarna innebär bland annat att övervakningstiden efter villkorlig frigivning förlängs, att möjligheten att föreskriva villkor om vad som ska gälla efter den villkorliga frigivningen utökas och att möjligheten att förverka villkorligt medgiven frihet på grund av misskötsamhet under den villkorliga frigivningen utvidgas. Ändringarna innebär också att Kriminalvården ska kunna fatta beslut om elektronisk övervakning av den frigivne för att kontrollera att en föreskrift följs. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Riksdagen riktade även två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen med anledning av förslag i motioner. Förslagen rör i korthet följande frågor:

• En tydligare koppling mellan bristande deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och frågan om villkorlig frigivning.
• En reformering av systemet med villkorlig frigivning där större hänsyn bland annat tas till hur den intagne skött sig under strafftiden.

 

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

38, 89 minuter

Justering

2019-05-09

Bordläggning

2019-05-14

Debatt

2019-05-15

Beslut

2019-05-15

Regeringen anser att ordningen och säkerheten i domstolarna måste stärkas och föreslår därför lagändringar för att öka tryggheten i lokalerna.

Konkret innebär förslaget att rädda och utsatta brottsoffer ska få bättre möjlighet att delta i domstolssammanträden genom videokonferens och att åhörare ska kunna hänvisas till en sidosal eller helt utvisas från rättssalen på grund av ordnings- eller säkerhetsskäl. På det viset ska förhörspersonen kunna lämna sina uppgifter utan att känna sig störd eller hotad. Förbudet mot att fotografera i rättssalen ska utvidgas så att det även gäller fotografering in i rättssalen och straffskalan för brott mot förbudet ska skärpas. Elektronisk utrustning som åhörare har med sig i rättssalen ska som huvudregel vara avstängd och undanstoppad.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 22 minuter

Justering

2019-05-09

Bordläggning

2019-05-14

Debatt

2019-05-15

Beslut

2019-05-15

RIKSDAGEN SOCIALUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2018/19:30 DATUM 2019-05-09 TID 10.0010.15 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2018/19:29. 2 Hälso- och sjukvårdsfrågor SoU8 Utskottet fortsatte behandlingen av motioner om hälso- och sjukvårdsfrågor. Utskottet

RIKSDAGEN JUSTITIEUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2018/19:29 DATUM 2019-05-09 TID 10.00-10.10 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Beslut om närvaro Utskottet beslutade att praktikanten Liva Smetana fick närvara vid sammanträdet. 2 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2018/19:28. 3 Stärkt ordning