Sök
10 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, EU-nämndens protokoll, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, KU:s särskilda protokoll, protutdr, Utskottens protokoll, 2016/17, Haddad, Roger (L), Arbetsmarknadsutskottet, Justitieutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Tillsammans mot brott - ett nationellt brottsförebyggande program
Betänkande 2016/17:JuU15
Regeringen har redogjort för sitt nya nationella brottsförebyggande program i en skrivelse till riksdagen. Programmet innehåller övergripande målsättningar för hur ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete bör bedrivas och hur samverkan mellan berörda aktörer kan utvecklas. Riksdagen ser positivt på att regeringen lägger fram ett brett brottsförebyggande program som skapar bättre förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete.
Enligt riksdagen innehåller programmet emellertid för många samordningsfunktioner. Det riskerar att styra bort uppmärksamheten från genomförandet av konkreta åtgärder och konsumera resurser som hade kunnat användas bättre. Därför tycker riksdagen inte att regeringen ska inrätta en nationell samordnare för brottsförebyggande frågor. Riksdagen vill också att regeringen ska återkomma med en redovisning av vilka konkreta brottsförebyggande åtgärder som regeringen avser att vidta och när man avser att vidta dessa åtgärder. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta samt lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 14, 63 minuter
- Justering
- 2017-06-08
- Bordläggning
- 2017-06-13
- Debatt
- 2017-06-14
- Beslut
- 2017-06-15
- Dokument & lagar
Straffrättsliga frågor
Betänkande 2016/17:JuU16
Riksdagen riktade åtta tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:
- Livstidsstraff bör bli normalstraffet för mord och därför användas i betydligt större utsträckning än i dag. Den lagändring som gjordes 2014 i detta syfte har inte fått avsedd effekt. Riksdagen anser att det är viktigt att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med ett nytt lagförslag som säkerställer detta.
- Riksdagen vill också att regeringen ser över lagstiftningen om kränkande fotografering. Riksdagen framhåller att det via media har kommit indikationer på att lagen inte omfattar alla situationer som den borde.
- Riksdagen anser att det krävs en bredare sexualbrottslagstiftning än i dag. Lagstiftningen bör tydligt markera var och ens rätt att själv bestämma om man vill ha sex eller inte. Riksdagen anser också att det bör införas ett oaktsamhetsbrott för våldtäkt, vilket i praktiken innebär att ett brott blir lättare att bevisa.
- Regeringen bör överväga att införa en ny brottsrubricering, grovt sexuellt ofredande. Straffskalan bör vara fängelse i minst nio månader och högst tre år.
- Straffen bör i högre grad än i dag grunda sig på den brottsliga handlingens straffvärde och mindre på gärningspersonens ålder eller andra omständigheter som är knutna till gärningspersonen.
- Poliser, personal inom räddningstjänsten, hälso- och sjukvården bör få ett bättre straffrättsligt skydd.
- Möjligheterna att införa ett tillträdesförbud till butiker för personer som upprepade gånger stjäl eller beter sig illa bör utredas.
- Regeringen bör utreda om personer som misskött sig i en simhall kan få tillträdesförbud dit. Det kan till exempel röra sig om en person som tidigare begått brott av sexuell karaktär i simhallen.
- Behandlade dokument
- 111
- Förslagspunkter
- 46
- Reservationer
- 42
- Anföranden och repliker
- 29, 94 minuter
- Justering
- 2017-03-30
- Bordläggning
- 2017-04-04
- Debatt
- 2017-04-05
- Beslut
- 2017-04-06
- Dokument & lagar
Straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott
Betänkande 2016/17:JuU14
Minimistraffet för en del allvarliga våldsbrott höjs. Det gäller bland annat grov misshandel, grovt olaga tvång, grovt olaga hot och grovt rån. Dessutom vill regeringen skärpa straffet för könsstympning av kvinnor. Minimistraffet för grov misshandel ändras från ett år i fängelse till ett år och sex månader. Minimistraffet för grovt olaga hot ska höjas från fängelse i sex månader till fängelse i nio månader. Straffet för könsstympning ska ändras från fängelse i högst fyra år till fängelse i lägst två år och högst sex år. Anledningen är att regeringen vill markera hur allvarligt den ser på den här typen av brott. Riksdagen sa ja till förslaget och de nya straffskalorna börjar gälla den 1 juli 2017.
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 10, 47 minuter
- Justering
- 2017-04-20
- Bordläggning
- 2017-04-25
- Debatt
- 2017-04-26
- Beslut
- 2017-04-26
- Dokument & lagar
Våldsbrott och brottsoffer
Betänkande 2016/17:JuU20
Riksdagen sa nej till motionsförslag om våldsbrott och brottsoffer. Skälet var framförallt att arbete redan pågår på dessa områden.
- Behandlade dokument
- 25
- Förslagspunkter
- 26
- Reservationer
- 18
- Anföranden och repliker
- 11, 56 minuter
- Justering
- 2017-04-06
- Bordläggning
- 2017-05-02
- Debatt
- 2017-05-03
- Beslut
- 2017-05-03
- Dokument & lagar
Polisfrågor
Betänkande 2016/17:JuU18
I dag får en polis sällan skadeståndsersättning vid kränkning eller våld som denne utsätts för vid ingripanden. Det här tycker riksdagen är otillfredsställande. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att det bör utredas hur lagstiftningen kan ändras för att polisers rätt till ersättning vid allvarlig kränkning ska kunna utökas.
Regeringen bör också se över smugglingslagstiftningen så att den skärpning av straff för vapenbrott som gjordes 2014 även får genomslag när det gäller vapensmuggling. Det anser riksdagen som riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.
Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motioner som rör området polisfrågor. En av anledningarna är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 112
- Förslagspunkter
- 68
- Reservationer
- 59
- Anföranden och repliker
- 11, 70 minuter
- Justering
- 2017-04-06
- Bordläggning
- 2017-04-19
- Debatt
- 2017-04-20
- Beslut
- 2017-04-20
- Dokument & lagar
Unga lagöverträdare
Betänkande 2016/17:JuU21
Riksdagen riktade tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:
- Regeringen borde arbeta för att arbetsmetoden med sociala insatsgrupper ska användas mer än den gör i dag. Sociala insatsgrupper är en form av samverkan mellan myndigheter för att förebygga att unga fastnar i kriminalitet och utskottet anser att denna typ av samarbete i många fall har visat sig framgångsrikt.
- Regeringen bör se över bestämmelsen om att hänsyn ska tas till unga brottslingars ålder när de har fyllt 18 år men inte 21 år. Den så kallade ungdomsrabatten borde ses över och utgångspunkten bör enligt utskottet vara att den som är myndig ska ta fullt ansvar för sina handlingar.
- Regeringen borde arbeta för att fler olika former av straff för unga införs. Bland annat finns förslag om att införa kontaktskyldighet för unga, ungdomsövervakning, elektronisk övervakning av unga och så kallad helgsavskiljning med elektronisk fotboja.
- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 15, 51 minuter
- Justering
- 2017-04-06
- Bordläggning
- 2017-04-19
- Debatt
- 2017-04-20
- Beslut
- 2017-04-20
- Dokument & lagar
Kriminalvårdsfrågor
Betänkande 2016/17:JuU19
Regeringen bör se till att Kriminalvården skyndsamt följer upp den kartläggning myndigheten har gjort av metoder och arbetssätt som kan användas för att motverka våldsbejakande extremism och radikalisering. Det är också angeläget att regeringen driver på och vidtar åtgärder för att säkerställa att Kriminalvården genomför och prioriterar ett arbete med den här inriktningen. Det anser riksdagen som riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.
Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner om kriminalvårdsfrågor.
- Behandlade dokument
- 25
- Förslagspunkter
- 24
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 12, 58 minuter
- Justering
- 2017-03-23
- Bordläggning
- 2017-03-29
- Debatt
- 2017-03-30
- Beslut
- 2017-03-30
- Dokument & lagar
Maskeringsförbud vid idrottsarrangemang
Betänkande 2016/17:JuU8
Det ska bli förbjudet att maskera sig vid idrottsarrangemang. Den som befinner sig på en idrottsanläggning vid till exempel en fotbollsmatch och helt eller delvis täcker ansiktet på ett sätt som gör det svårare att bli identifierad kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Det finns en del undantag från förbudet. Det gäller till exempel inte den som täcker ansiktet av religiösa skäl eller personer som i tjänsten bär utrustning som täcker ansiktet, som brandmän och poliser.
Lagändringen börjar gälla den 1 mars 2017.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 10, 49 minuter
- Justering
- 2017-01-19
- Bordläggning
- 2017-01-24
- Debatt
- 2017-01-25
- Beslut
- 2017-01-25
- Dokument & lagar
Handlingsplan 2016-2018 till skydd för barn mot människohandel, exploatering och sexuella övergrepp
Betänkande 2016/17:JuU5
Regeringen har lämnat en skrivelse med handlingsplanen 2016-2018 för att skydda för barn mot människohandel, exploatering och sexuella övergrepp. Justitieutskottet har granskat regeringens skrivelse och ser positivt på handlingsplanen. Utskottet anser, precis som regeringen, att arbetet mot detta bör vara en högt prioriterad fråga. Utskottet tror att åtgärderna i handlingsplanen kommer att minska riskerna för dessa brott och tror att det som föreslås kan:
- öka effektiviteten och samordningen hos statliga myndigheter
- utveckla kunskapen inom området
- förebygga och hindra brott mot barn
- ge barn det stöd de behöver.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motioner inom området. Motionerna handlade bland annat om förbättring och effektivisering av arbetet mot människohandel, polisens arbete mot barnprostitution samt möjligheten att ändra straffreglerna för grooming.
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 25, 80 minuter
- Justering
- 2016-12-08
- Bordläggning
- 2017-01-24
- Debatt
- 2017-01-25
- Beslut
- 2017-01-25
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Betänkande 2016/17:JuU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar i statsbudgeten inom utgiftsområdet Rättsväsendet. Sammanlagt går 42,5 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till Polismyndigheten (21,9 miljarder), Kriminalvården (8,3 miljarder) och Sveriges domstolar (5,5 miljarder).
Riksdagen riktade även sammanlagt åtta tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om
- en lokalt förankrad polis
- fler områdespoliser och kommunpoliser
- vikten av polisens närvaro i brottsutsatta områden
- mer praktik i polisutbildningen
- brott mot äldre
- statistik om brott mot äldre
- kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelaterad brottslighet
- åtgärder mot bedrägeribrott
- Behandlade dokument
- 95
- Förslagspunkter
- 67
- Reservationer
- 40
- Anföranden och repliker
- 87, 206 minuter
- Justering
- 2016-12-01
- Bordläggning
- 2016-12-06
- Debatt
- 2016-12-07
- Beslut
- 2016-12-07