Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ge hyresgäster större möjlighet att komma överens med hyresvärden om att anpassa den egna lägenhetens standard. Förslaget innebär att hyresgästen och hyresvärden kan komma överens om antingen en prishöjning för att höja lägenhetens standard, eller en lägre hyra för att sänka den. Överenskommelsen mellan hyresgäst och hyresvärd ska gälla i tio år, och därefter ska samma regler för prissättning gälla som för hyran i övrigt.

De nya reglerna börjar gälla den 2 oktober 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

32, 56 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-12

Debatt

2019-06-13

Beslut

2019-06-18

Regeringen har föreslagit åtgärder mot svarthandel med hyreskontrakt och annat missbruk av hyresrätten. Bytesrätten begränsas för att göra det svårare att överlåta hyreskontrakt mot betalning. Den som har köpt ett hyreskontrakt eller har försökt att sälja ett hyreskontrakt ska kunna förlora sin hyresrätt omedelbart. Straffen för att sälja och förmedla hyreskontrakt mot otillåten betalning ska bli hårdare. Det ska även bli brottsligt att köpa hyreskontrakt.

En hyresgäst med förstahandskontrakt som hyr ut sin lägenhet i andra hand ska inte få ta ut en hyra som är högre än hyresgästens egen hyra, med tillägg för möbler och liknande. Den som tar ut en för hög hyra ska kunna förlora sitt förstahandskontrakt. Det ska också bli brottsligt att hyra ut en lägenhet i andra hand utan tillstånd till en för hög hyra.

De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

41, 119 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-12

Debatt

2019-06-13

Beslut

2019-06-13

Samfällighetsföreningar, exempelvis vägföreningar, bör själva kunna besluta om att ändra andelstalen för fastigheter som ingår i föreningen. Det tycker riksdagen som riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att skyndsamt utreda en lagändring.

I Sverige finns idag ett stort antal samfällighetsföreningar som har hand om anläggningar som flera fastigheter kan nyttja. Det kallas gemensamhetsanläggningar och kan till exempel vara en gemensam väg som de boende i föreningen använder.

Enligt dagens regelverk kan samfällighetsföreningar inte själva ändra andelstalen för de fastigheter som ingår i föreningen. Det är både kostsamt och tar lång tid för föreningen att få inaktuella andelstal justerade. Detta är problematiskt i synnerhet för vägföreningar.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2018 om fastighetsrättsliga frågor. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

15

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

24, 72 minuter

Justering

2019-04-23

Bordläggning

2019-04-30

Debatt

2019-05-02

Beslut

2019-05-07

Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2018 som rör planering och byggande. Anledningen är bland annat de lagar som gäller inom området, pågående utredningar och pågående eller aviserade arbeten.

Motionerna handlar bland annat om översyn av plan- och bygglagen, plansystemet, klimatfrågor i planeringen, lovfrågor samt tillsyns- och överklagandereglering. Andra frågor är buller, bemyndiganden och skadeersättning.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

24

Reservationer

48 

Anföranden och repliker

40, 112 minuter

Justering

2019-04-23

Bordläggning

2019-04-30

Debatt

2019-05-02

Beslut

2019-05-07

Riksdagen sa nej till cirka 100 motioner från allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att öka bostadsbyggandet, hur byggande ska finansieras, kommunal bostadsförmedling, allmännyttiga bostadsbolag och en översyn av redovisningsreglerna. Andra områden är studentbostäder, bostäder till nyanlända, planering för ökad trygghet samt innovativt, miljövänligt och hållbart byggande. Riksdagen säger nej till motionerna eftersom det redan pågår arbete inom de aktuella områdena.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

11

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

48, 135 minuter

Justering

2019-04-04

Bordläggning

2019-04-09

Debatt

2019-04-10

Beslut

2019-04-11

Riksdagen sa nej till cirka 70 motioner som handlar om hyresrätten som upplåtelseform. Anledningen är bland annat att regeringen redan arbetar med flera av frågorna och att riksdagen inväntar resultatet av det arbetet. Motionerna handlar framför allt om utformningen av bestämmelserna i hyreslagen, men även om kooperativ hyresrätt, bostadsrätt och ägarlägenheter.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

21

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

27, 94 minuter

Justering

2019-02-26

Bordläggning

2019-03-05

Debatt

2019-03-06

Beslut

2019-03-06

Riksdagen sa nej till cirka 40 motioner om hushållning med vattenområden. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om skyddet av brukningsvärd jordbruksmark, skyddet av vattenområden, tillstånd för vattenverksamhet, allmänna vattentjänster och stranderosion.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

6

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

7, 42 minuter

Justering

2019-02-26

Bordläggning

2019-03-05

Debatt

2019-03-06

Beslut

2019-03-06

Nya bestämmelser om regional fysisk planering ska föras in i plan- och bygglagen. Frågor som berör mer än en kommun ska samordnas regionalt. Bestämmelserna gäller Stockholms och Skånes län. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt förslaget ska frågor som rör flera kommuner hanteras på regional nivå i länet, exempelvis när det gäller bostadsförsörjning. Landstingen får samordningsansvar och i det ingår att ta fram en regionplan. Planen ska vara vägledande för kommunernas beslut om bland annat översiktsplaner och detaljplaner. Planen ska också ge kommunerna vägledning kring hur mark- och vattenområden ska användas, var det går att bygga och hur samverkan ser ut mellan kommunerna och andra aktörer.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2019.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen borde

• ta nödvändiga initiativ till att utveckla reformen så att den omfattar fler län, exempelvis genom direkt dialog med berörda parter.
• förtydliga hur befintliga samordningsförbund kan fortsätta sitt arbete.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 43 minuter

Justering

2018-11-06

Bordläggning

2018-11-13

Debatt

2018-11-14

Beslut

2018-11-14