Sök

EU-kommissionen vill införa ett nytt direktiv om stärkta arbetsvillkor för praktikanter. Riksdagen anser inte att förslaget i alla delar bör beslutas på EU-nivå.

Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

EU-kommissionens förslag innehåller bland annat regler som ska leda till att arbetsvillkoren för praktikanter stärks och att reguljära anställningsförhållanden inte kamoufleras till praktik.

EU-kommissionen anger att felaktig användning av praktik undergräver arbetsvillkoren för praktikanter och reguljära arbetstagare och skadar den sociala rättvisan. EU-kommissionen menar också att det kan skapa ojämlika villkor mellan olika parter som erbjuder praktik, vilket är ett problem för både små och medelstora företag.

Riksdagen håller med EU-kommissionen om att frågorna är viktiga men anser att förslaget i vissa delar är för långtgående och därför strider mot subsidiaritetsprincipen. Skälet till det är att det finns stora skillnader mellan EU:s medlemsländer när det gäller arbetsmarknadernas förutsättningar och system. För Sveriges del skulle förslaget innebära ett för stort ingrepp i den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.

Förslagspunkter

1

Justering

2024-06-13

Bordläggning

2024-06-18

Debatt

2024-06-19

Beslut

2024-06-19

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om skatteutgifter för 2024.

Sedan mitten på 1990-talet redovisar regeringen skatteutgifter. Redovisningen sker i en skrivelse till riksdagen. En skatteutgift uppstår om skatteuttaget för en viss grupp eller en viss kategori av skattebetalare är lägre än vad som är det normala. Skatteutgifter kan ses som de effekter på skatteintäkterna som uppstår till följd av särregleringar i skattelagstiftningen och som i många fall innebär en form av stöd till vissa grupper av skattebetalare.

Syftet med redovisningen är att tydliggöra det statsstöd till företag och hushåll som genom skatteutgifterna finns på statsbudgetens inkomstsida. Redovisningen syftar också till att tydliggöra graden av enhetlighet i skattelagstiftningen. Genom att redovisa skatteutgifter inom de olika utgiftsområdena ges också ett bredare underlag för att kunna prioritera mellan dessa utgiftsområden i statsbudgeten.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 19 minuter

Justering

2024-06-11

Bordläggning

2024-06-15

Debatt

2024-06-17

Beslut

2024-06-18

Behandlade dokument

1

Beredning

2024-10-17

Justering

2024-11-14

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik 2023. Sammantaget är utskottets bedömning att den förda penningpolitiken var väl avvägd med hänsyn tagen till vikten av att förankra förväntningarna vid inflationsmålet om 2 procent. Förtroendet för inflationsmålet upprätthölls och mot slutet av året var inflationstakten nära målet.

Inflationen sjönk från 10,2 procent i december 2022 till 2,3 procent i december 2023. Att inflationen föll så snabbt berodde till stor del på att energipriserna sjönk, men också ökningstakten i tjänstepriserna, som i större utsträckning avspeglar det inhemska konjunkturläget, vände ned under året. Inflationens nedgång berodde även på den stramare penningpolitiken som fördes och kommunikationen i samband med besluten.

Riksbanken höjde under året styrräntan i fyra steg, från 2,5 till 4 procent, samtidigt som penningpolitiken också stramades åt genom Riksbankens beslut att sälja statsobligationer i en snabbare takt än tidigare. Den stramare penningpolitiken har dämpat den ekonomiska aktiviteten och resursutnyttjandet och därmed bidragit till en något högre arbetslöshet. Men samtidigt hade det enligt utskottet varit värre att låta den höga inflationen bita sig fast, eftersom det skulle försämra förutsättningarna för en långsiktigt god ekonomisk utveckling.

Även om Riksbankens kommunikation generellt varit god finns ett par områden där utskottet menar att kommunikationen kunde ha varit tydligare. Det första gäller Riksbankens räntebanor, som under 2023 avvek kraftigt från marknadens förväntningar om styrräntan. Om räntebanan ofta uppfattas som osannolik finns risk för att den tappar rollen som penningpolitiskt verktyg. Utskottet anser också att det fanns otydligheter i Riksbankens kommunikation av beslutet om att valutasäkra en del av valutareserven.

Riksdagen godkände det som utskottet anfört om penningpolitiken 2023.

Förslagspunkter

1

Justering

2024-06-11

Bordläggning

2024-06-17

Debatt

2024-06-18

Beslut

2024-06-19

UTBILDNINGSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2023/24:47 DATUM 2024-06-11 TID 11:0012:00 NÄRVARANDE Se bilaga 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2023/24:46. Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 13 juni 2024 kl. 10.00. Information från Australien och Kanadas ambassadörer

Datum

2024-06-11

RIKSDAGEN UTRIKESUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2023/24:38 DATUM 202406-11 TID 10.0011.00 NÄRVARANDE Se bilaga 1 Anonyma konton i sociala medier Generaldirektör Madeleine Sjöstedt med medarbetare från Svenska institutet och företrädare från Totalförsvarets forskningsinstitut informerade utskottet om

Datum

2024-06-11

SAMMANSATTA UTRIKES- OCH FÖRSVARSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2023/24:2 DATUM 2024-06-11 TID 11.0511.30 NÄRVARANDE Se bilaga 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2023/24:1. 2 Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater UFöU1 Utskottet inledde beredningen av proposition

Datum

2024-06-11

RIKSDAGEN TRAFIKUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2023/24:36 DATUM 2024-06-11 TID 11.00 11.50 NÄRVARANDE Se bilaga 1 2 3 4 5 6 7 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2023/24:35. Infrastrukturfrågor TU18 Utskottet fortsatte beredningen av skrivelse 2023/24:135 och motioner. Utskottet

Datum

2024-06-11

RIKSDAGEN SOCIALUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2023/24:54 DATUM 2024-06-11 TID 11.0012.00 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Information Särskilda utredaren Lise Tamm, med medarbetare, informerade om utredningen En reform av den statliga barn- och ungdomsvården för en trygg och kvalitativ vård. S 2024:012 Justering

Datum

2024-06-11

RIKSDAGEN MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2023/24:45 DATUM 2024-06-11 TID 11.00 11.50 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2023/24:44. 2 Nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning MJU18 Utskottet fortsatte beredningen

Datum

2024-06-11

KULTURUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2023/24:29 DATUM Tisdagen den 11 juni 2024 TID Kl. 11.0011.10 NÄRVARANDE Se bilaga 1 Justering av protokoll Justerades protokoll 2023/24:28. 2 Statens stöd till trossamfund och civilsamhället KrU7 Utskottet fortsatte beredningen av proposition 2023/24:119 och motioner

Datum

2024-06-11

RIKSDAGEN KONSTITUTIONSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2023/24:57 DATUM 2024-06-11 TID 11.0011.05 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2023/24:55. 2 Kompletteringsval Kanslichefen anmälde att Kajsa Fredholm V utsetts till som suppleant i konstitutionsutskottet.

Datum

2024-06-11

RIKSDAGEN KONSTITUTIONSUTSKOTTET SÄRSKILT PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2023/24:52 DATUM 2024-06-11 TID 11.0611.27 NÄRVARANDE Se bilaga 1 Justering av protokoll Utskottet justerade särskilt protokoll 2023/24:51. 2 Anmälningar Kanslichefen anmälde att följande granskningsanmälningar hade inkommit: Granskning

Datum

2024-06-11

RIKSDAGEN JUSTITIEUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2023/24:41 DATUM 2024-06-11 TID 11.00-11.10 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Reseredogörelse Reseredogörelsen från utskottets studieresa till USA anmäldes dnr 1952023/24Utskottet beslutade att lämna reseredogörelsen till Riksdagsförvaltningen. 2 Justering av

Datum

2024-06-11

FÖRSVARSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2023/24:34 DATUM 2024-06-11 TID 12.0013.15 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Information av Försvarsdepartementet inför försvarsminister-möte i Nato den 13 juni 2024 Försvarsminister Pål Jonsson med medarbetare från Försvarsdepartementet informerade utskottet inför försvarsministermöte

Datum

2024-06-11

Finansutskottet Protokoll Utskottssammanträde 2023/24:55 Datum 2024-06-11 Tid Kl. 11.00-12.08 Närvarande Se bilaga 1 1 EU:s årsbudget 2025 Utskottet överlade med statssekreterare Johanna Lybeck Lilja, åtföljd av medarbetare från Finansdepartementet. Underlaget utgjordes av Regeringskansliets överläggningspromemoria

Datum

2024-06-11

Riksdagen har granskat Europeiska kommissionens vitbok om Europas behov av digital infrastruktur. En vitbok är ett större strategisk EU-dokument från kommissionen som innehåller förslag på möjliga åtgärder inom ett visst område som syftar till att inhämta synpunkter från medlemsländerna och andra aktörer. I vitboken presenterar kommissionen olika förslag som den senare kan komma att lägga fram för att främja innovativ teknik, färdigställa den digitala inre marknaden och skapa säkra och motståndskraftiga digitala infrastrukturer. Det kan till exempel handla om att se över regler och initiera nya pilotprojekt.

Riksdagen är positivt till många delar i vitboken, till exempel när det gäller att utveckla EU:s politik på det digitala området. Enligt riksdagen är god tillgång till fiber och 5G särskilt viktigt för att skapa attraktiva och hållbara samhällen i hela EU.

Vidare kan avancerad digital infrastruktur möjliggöra för tekniska lösningar som kan förbättra vardagen för EU:s medborgare, exempelvis ett transportsystem med uppkopplade och självkörande bilar eller en hälso- och sjukvård där läkare kan utföra operationer på distans. Enligt riksdagen är det därför viktigt att hålla ett högt tempo i utbyggnaden av den digital infrastrukturen så att EU kan fortsätta att konkurrera med omvärlden.

Riksdagen välkomnar även att inriktningen på EU:s politik aviseras i förväg och att medlemsstaterna och olika aktörer får en chans att påverka utformningen av framtida EU-förslag. Riksdagen uppmanar därmed kommissionen att ta del utskottets synpunkter på de olika förslagen.

Mot bakgrund av detta lade riksdagen utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 29 minuter

Justering

2024-06-11

Bordläggning

2024-06-15

Debatt

2024-06-17

Beslut

2024-06-18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om en nationell plan för transportinfrastrukturen.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att investeringarna i den nationella planen bidrar till att de transportpolitiska målen uppnås men inte på ett effektivt sätt. I sin skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och anser att den är ett viktigt bidrag i arbetet med att ta fram en ny nationell plan. Regeringen står i begrepp att ta fram en ny infrastruktur-proposition för att kunna fatta ett beslut om en ny nationell plan under 2026 och ser Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer som ett underlag i den fortsatta processen.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Samtidigt sa riksdagen nej till förslag i motioner, varav cirka 380 är från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar exempelvis om infrastrukturplanering, utgångspunkter för planeringen, åtgärder i infra-strukturen samt finansierings- och effektivitetsfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till det pågående arbetet med att ta fram en ny nationell plan för transportinfrastrukturen.

Behandlade dokument

197

Förslagspunkter

24

Reservationer

49 

Anföranden och repliker

41, 125 minuter

Justering

2024-06-11

Bordläggning

2024-06-15

Debatt

2024-06-17

Beslut

2024-06-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om vissa ändringar av beskattningen av tobak och nikotin. Ändringarna innebär bland annat att skatten på cigaretter, cigariller, röktobak och övrig tobak höjs med 9 procent och att skatten på snus sänks med 20 procent.

Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2024.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2024-06-11

Bordläggning

2024-06-15

Debatt

2024-06-17

Beslut

2024-06-18

Väpnade styrkor som tillhör en annan stat som är part i Nato ska undantas från mervärdesskatt i vissa fall. Riksdagen sa ja till ett regeringsförslag som innebär att de väpnade styrkorna ska ha rätt till återbetalning av mervärdesskatt som sker vid förvärv av varor och tjänster i Sverige när styrkorna deltar i de gemensamma försvarsinsatserna. Beslutet innebär att fler bestämmelser i EU:s mervärdesskattedirektiv genomförs i svensk rätt.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 1 minuter

Justering

2024-06-11

Bordläggning

2024-06-15

Debatt

2024-06-17

Beslut

2024-06-18