Sök
101 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, EU-nämndens protokoll, KU:s särskilda protokoll, Utskottens protokoll, Utskottens verksamhetsberättelser, Haddad, Roger (L), sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Minskade krav på dokumentation i skolan
Betänkande 2013/14:UbU5
Lärarnas administrativa arbete ska minska och bli enklare. Det innebär bland annat att kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner avskaffas i årskurs 6-9 i grundskolan, årskurs 6 i sameskolan och årskurs 7-10 i specialskolan. Detsamma gäller i årskurs 6-9 i grundsärskolan i de fall betyg sätts. Skriftliga individuella utvecklingsplaner i årskurs 1-5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan samt i årskurs 1-6 i specialskolan ska göras en gång per läsår, i stället för varje termin. Skriftliga individuella utvecklingsplaner ska även göras en gång per läsår för elever i årskurs 6-9 i grundsärskolan i de fall betyg inte sätts. Samma sak ska gälla för elever i årskurs 7-10 i specialskolan som läser enligt grundsärskolans kursplaner.
Den information som lämnats i de individuella utvecklingsplanerna ska istället förmedlas muntligt vid utvecklingssamtal.
Ändringarna börjar gälla den 19 november 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 7, 43 minuter
- Justering
- 2013-10-17
- Debatt
- 2013-10-23
- Beslut
- 2013-10-23
- Dokument & lagar
Gymnasieskolan
Betänkande 2012/13:UbU6
Riksdagen vill se över en skärpning av lagen om skolors skyldighet att agera mot mobbning. Detta så att skolor blir skyldiga att få stopp på mobbningen inom en viss tidsperiod. Skolan ska annars kunna krävas på skadestånd. Riksdagen ser också fram emot ett konkret förslag på lagstiftning gällande en så kallad lex Sarah för skolan, det vill säga en rapporterings- och anmälningsskyldighet inom skolväsendet. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande om att regeringen bör vidta lämpliga åtgärder. Ställningstagandet gjordes med anledning av en motion från Socialdemokraterna.
Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande om höjd kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet. Elever på gymnasiets yrkesprogram får i dag inte så mycket arbetsplatsförlagt lärande som de har rätt till, konstaterar riksdagen. Innehåll och handledning är dessutom av varierande kvalitet. Det pågår redan arbete i olika former. Riksdagen menar dock att elevernas rätt till arbetsplatsförlagt lärande av hög kvalitet ska stärkas. Perioderna är viktiga för att eleverna ska bli anställningsbara. I det fall platsen inte uppnår fullgod kvalitet utgår riksdagen från att huvudmannen vidtar omedelbara och erforderliga åtgärder. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande med anledning av en motion från Vänsterpartiet.
Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2012 om gymnasieskolan.
- Behandlade dokument
- 42
- Förslagspunkter
- 23
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 28, 115 minuter
- Justering
- 2013-03-21
- Debatt
- 2013-04-10
- Beslut
- 2013-04-10
- Dokument & lagar
Högskolan
Betänkande 2012/13:UbU8
Riksdagen sa nej till motioner om högskolan från allmänna motionstiden 2012. Orsaken är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i flera frågor. Motionerna handlar bland annat om högskoleutbildningarnas arbetsmarknadsanknytning, pedagogisk utveckling, andrahandsuthyrning av bostäder till studenter och inrättande av nya utbildningar. Andra motioner tar upp lärarutbildningens innehåll, regler om tillträde till högre utbildning, breddad rekrytering och studentinflytande.
- Behandlade dokument
- 64
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 19, 82 minuter
- Justering
- 2013-03-07
- Debatt
- 2013-03-20
- Beslut
- 2013-03-20
- Dokument & lagar
En strategi för romsk inkludering och andra minoritetsfrågor
Betänkande 2011/12:KU17
Regeringen har i en skrivelse presenterat en samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering under 2012-2032. Riksdagen gjorde med anledning av skrivelsen ett tillkännagivande till regeringen om modersmålslärare och undantaget från kravet på lärarlegitimation. Modersmålslärare ska inte vara undantagna från kravet på lärarlegitimation utan ska ha en lärarutbildning och ämneskompetens i modersmålet. Om romska elevers modersmålslärare har legitimation och en hög kvalitet på modersmålsundervisningen därmed kan garanteras finns det en stor möjlighet för bättre inkludering av romska elever. Riksdagens tillkännagivande innebär att regeringen i samband med strategin bör överväga att återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder för att förstärka modersmålsundervisningen generellt men också specifikt för romer.
Strategin för romsk inkludering ingår som en satsning på ett utvecklingsarbete främst inom områdena utbildning och arbete under 2012-2015. Strategins målgrupp är framför allt de romer som befinner sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap och är utsatta för diskriminering.
Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 och 2011 om de nationella minoriteterna.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 16, 52 minuter
- Beredning
- 2012-04-17
- Justering
- 2012-05-10
- Debatt
- 2012-05-23
- Beslut
- 2012-05-23
- Dokument & lagar
Vissa åtgärder mot illegala vapen
Betänkande 2011/12:JuU22
Reglerna om grovt vapenbrott blir tydligare. Det ska i lagtexten uttryckligen anges vilka omständigheter som särskilt ska beaktas när det bedöms om ett vapenbrott är grovt. Det kan vara att vapnet har innehafts på allmän plats eller att vapnet har varit särskilt farligt.
Två nya straffbestämmelser införs. Den ena innebär att det blir straffbart att inte anmäla införsel av vapen och ammunition från ett annat EU-land till Tullverket. Genom den andra bestämmelsen blir det straffbart att förvara vapen åt någon annan utan att det finns tillstånd till förvaringen.
Kraven på vapenhandlare skärps. Läkare får större skyldighet att anmäla patienter som är olämpliga att ha vapen. Polisen blir skyldig att omhänderta tillståndsbevis när ett vapen tas om hand. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.
- Behandlade dokument
- 19
- Förslagspunkter
- 25
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 16, 58 minuter
- Beredning
- 2012-04-17
- Justering
- 2012-05-10
- Debatt
- 2012-05-23
- Beslut
- 2012-05-23
- Dokument & lagar
Hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning vid förundersökning i brottmål under år 2010
Betänkande 2011/12:JuU19
I en skrivelse redovisar regeringen hur hemlig teleavslyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning har använts vid förundersökningar i brottsmål under 2010. Skrivelsen omfattar dock inte hur dessa hemliga tvångsmedel har använts av Säkerhetspolisen. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg och sa samtidigt nej till en motion som väckts med anledning av skrivelsen.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 3, 14 minuter
- Justering
- 2012-02-16
- Debatt
- 2012-02-29
- Beslut
- 2012-02-29
- Dokument & lagar
2011 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll
Betänkande 2011/12:JuU18
Regeringen har i en skrivelse redovisat för riksdagen hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under perioden 1 juli 2010 till och med den 30 juni 2011. I skrivelsen redogör regeringen också för utvecklingen av den internationella terrorismen och för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till en motion från allmänna motionstiden om att förvaltningsdomstolarna ska vara den som beslutar i alla säkerhetsärenden.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 8, 28 minuter
- Justering
- 2012-02-02
- Debatt
- 2012-02-15
- Beslut
- 2012-02-16
- Dokument & lagar
Myndigheternas hantering av ekonomisk kompensation på grund av brott
Betänkande 2011/12:JuU7
Riksrevisionen har granskat myndigheternas hantering av ekonomisk kompensation på grund av brott. Regeringen har i en skrivelse redovisat för riksdagen hur den ser på granskningen.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utveckla styrningen och uppföljningen av hanteringen av brottsskadestånd. Riksdagen, som har gått igenom regeringens skrivelse, konstaterar i likhet med regeringen att det finns ett omfattande regelverk på området. Regeringen har dessutom tillsatt flera utredningar för att komma tillrätta med eventuella problem och kommer att återkomma till riksdagen när utredningarna är klara.
Riksrevisionen rekommenderar också regeringen att låta Brottsoffermyndigheten underrätta Kronofogdemyndigheten när en utbetalning av brottsskadeersättning har verkställts. Riksdagen konstaterar att Brottsoffermyndigheten och Kronofogdemyndigheten redan har satt in nödvändiga åtgärder.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och sa nej till ett antal motioner från den allmänna motionstiden 2011. Motionsförslagen rör i huvudsak skadestånd vid brott.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 7, 30 minuter
- Justering
- 2012-01-24
- Debatt
- 2012-02-01
- Beslut
- 2012-02-01
- Dokument & lagar
Fortsatt giltighet av de tidsbegränsade lagarna om hemliga tvångsmedel
Betänkande 2011/12:JuU12
Riksdagens beslutade om att de tidsbegränsade lagarna om hemliga tvångsmedel ska fortsätta att gälla till och med den 31 december 2013 istället för som nu fram till utgången av 2012. Det gäller lagen om hemlig rumsavlyssning, lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott samt lagen om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 26, 60 minuter
- Justering
- 2011-12-01
- Debatt
- 2012-01-25
- Beslut
- 2012-01-25
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Betänkande 2011/12:KU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen på anslag för utgiftsområdet Rikets styrelse 2012. Anslagen uppgår till 11,8 miljarder kronor. Riksdagen gjorde samtidigt två tillkännagivanden. Det första handlar om hur hovet använder statens pengar. Regeringen ska se över överenskommelsen med riksmarskalksämbetet från 2005 om att hovet varje år ska redovisa hur anslagen använts. Översynen bör verka för en ökad insyn i hovstaten men samtidigt respektera statschefens privata sfär. Den ska inte ändra den konstitutionella ordningen. Det andra tillkännagivandet handlar om djurskyddskontroller. Av regeringens budgetproposition framgår det att avsikten är att insatserna för djurskyddskontroller ska uppgå till 25 miljoner kronor 2012. Riksdagen konstaterar dock att regeringen endast föreslagit 15 miljoner kronor i budgetpropositionen. Riksdagen gav därför regeringen i uppdrag att rätta till felet, till exempel i samband med vårändringsbudgeten, för att säkerställa goda djurskyddskontroller. Vidare sa riksdagen nej till ett antal motioner som går ut på att regeringen ska återkomma med lagförslag för bättre insyn i partiernas finansiering.- Behandlade dokument
- 31
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 39, 122 minuter
- Beredning
- 2011-10-11
- Justering
- 2011-11-22
- Debatt
- 2011-12-07
- Beslut
- 2011-12-07
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av förslag till gemensamma regler för tillfälligt återinförande av gränskontroller vid de inre gränserna
Utlåtande 2011/12:JuU13
EU-kommissionen har föreslagit ändringar i en förordning som innebär att det är EU som ska bestämma om ett land tillfälligt kan återinföra gränskontroller vid de inre gränserna. Idag kan medlemsländerna vid förutsebara fall och oförutsedda händelser som rör exempelvis hot mot landets säkerhet eller allmänna ordning återinföra gränskontroller vid de inre gränserna. EU-kommissionen menar att det då finns risk för att den fria rörligheten begränsas till följd av enskilda länders beslut. Justitieutskottet har granskat förslaget och är positivt till gemensamma regler. Utskottet menar dock att länderna ska ha kvar beslutsrätten om när gränskontroller ska införas och anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, även kallad närhetsprincipen. Riksdagen beslutade om att be kommissionen att ändra i den föreslagna förordningen.- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 11, 44 minuter
- Justering
- 2011-10-27
- Debatt
- 2011-11-09
- Beslut
- 2011-11-09
- Dokument & lagar
Skärpt straff för köp av sexuell tjänst
Betänkande 2010/11:JuU22
Riksdagen har beslutat att maxstraffet för köp av sexuella tjänster ska höjas från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Skärpningen ska skapa ytterligare utrymme för att kunna bedöma straffen på ett mer nyanserat sätt. Ett allvarligare brott ska kunna bedömas strängare än ett mindre allvarligt brott. Regeringen redovisar även sina utvecklingsinsatser på området, för att bland annat förebygga och bekämpa prostitution. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2011.- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 32, 103 minuter
- Justering
- 2011-04-28
- Debatt
- 2011-05-12
- Beslut
- 2011-05-12
- Dokument & lagar
Våldsbrott och brottsoffer
Betänkande 2010/11:JuU11
Riksdagen sa nej till motioner om våldsbrott och brottsoffer från allmänna motionstiden 2010. En orsak är att det redan pågår arbete på de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om målsägandebiträden, en granskningskommission för våldtäktsärenden och hjälp till brottsoffer att kräva skadestånd. Andra motioner tar upp ökad kompetens hos myndigheter att förebygga och utreda mäns våld mot kvinnor, behandling av män som döms för våld mot kvinnor eller för sexualbrott samt rättigheter för barn som bevittnat våld.- Behandlade dokument
- 34
- Förslagspunkter
- 32
- Reservationer
- 26
- Anföranden och repliker
- 29, 89 minuter
- Justering
- 2011-03-31
- Debatt
- 2011-04-13
- Beslut
- 2011-04-13
- Dokument & lagar
Gymnasieskolan
Betänkande 2010/11:UbU8
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om gymnasieskolan och hänvisar främst till tidigare ställningstaganden och gällande bestämmelser. Motionerna handlar bland annat om behörighet till högskolan, behörigheter till gymnasieskolans nationella program, gymnasial yrkesutbildning och möjligheten till lokala styrelser med elevmajoritet på gymnasieskolor. Andra motioner handlar om olika gymnasieprogram och dess innehåll, registerkontroll av personal i gymnasieskolan och avgiftsfri skolmat.- Behandlade dokument
- 34
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 21, 90 minuter
- Justering
- 2011-03-08
- Debatt
- 2011-03-30
- Beslut
- 2011-03-31
- Dokument & lagar
Unga lagöverträdare
Betänkande 2010/11:JuU12
Riksdagen ger regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett förslag om en snabbare rättslig prövning av ungdomsbrott. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2010 som gäller unga lagöverträdare.Frågorna handlar bland annat om brottsförebyggande arbete, handläggning av ungdomsbrott och påföljder.- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 20, 70 minuter
- Justering
- 2011-02-17
- Debatt
- 2011-03-02
- Beslut
- 2011-03-03
- Dokument & lagar
Processrättsliga frågor
Betänkande 2010/11:JuU9
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om processrättsliga frågor, det vill säga frågor som handlar om regler för rättegångsväsendet. Motionerna handlar bland annat om förundersökningsfrågor, straffreduktion för den som medverkar till att lösa brott och minskat nämndemannainflytande.- Behandlade dokument
- 25
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 20, 56 minuter
- Justering
- 2011-02-03
- Debatt
- 2011-03-02
- Beslut
- 2011-03-03
- Dokument & lagar
Strategi för överföring av PNR-uppgifter till tredjeländer
Utlåtande 2010/11:JuU6
Justitieutskottet har granskat ett meddelande från EU-kommissionen om en övergripande strategi för överföring av flygpassageraruppgifter, så kallade PNR-uppgifter, till länder utanför EU. PNR-uppgifter är den information som passagerarna lämnar till flygbolaget i samband med bokning och incheckning. I många länder samlar myndigheterna in och analyserar uppgifterna för att kunna bekämpa terrorism och grov gränsöverskridande brottslighet. Enligt EU:s lagstiftning får flygbolag som flyger från EU till ett land utanför EU endast lämna ut passageraruppgifter till landet om det finns ett tillräckligt skydd för att personuppgifterna inte används på fel sätt. Därför har EU ingått avtal med vissa länder som reglerar hur uppgifterna får användas. I kommissionens meddelande presenteras ett antal allmänna principerna som i framtiden ska utgöra grunden när EU förhandlar om sådana avtal. Justitieutskottet är positivt till strategin och anser att den utgör en bra ram för arbetet. De allmänna principerna är en god grund för hur EU ska kunna garantera medborgarnas integritetsskydd. Utskottet påpekar att det är viktigt att det i avtalen preciseras vilka uppgifter som ska få lämnas ut och vad de får användas till. Utskottet anser att lagringstiderna för uppgifterna bör vara så korta som möjligt. Det är också viktigt att övervaka att varje avtal genomförs på rätt sätt. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och till EU-kommissionen för kännedom.- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 7, 34 minuter
- Justering
- 2011-01-20
- Debatt
- 2011-02-02
- Beslut
- 2011-02-02
- Dokument & lagar
Straffrättsliga frågor
Betänkande 2010/11:JuU8
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om straffrättsliga frågor. Orsaken är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om brott, straffmätning och påföljder.- Behandlade dokument
- 70
- Förslagspunkter
- 58
- Reservationer
- 32
- Anföranden och repliker
- 29, 95 minuter
- Justering
- 2011-01-18
- Debatt
- 2011-02-02
- Beslut
- 2011-02-02
- Dokument & lagar
Betyg från årskurs 6 i grundskolan m.m.
Betänkande 2010/11:UbU3
Betyg kommer att införas från årskurs 6. Beslutet innebär i huvudsak att: Elever i grundskolan och sameskolan får betyg vid varje terminsslut från sjätte klass i alla ämnen utom språkval. Det samma gäller grundsärskolan, när betyg sätts. I specialskolan sätts betyg från höstterminen i årskurs 7. I ämnet språkval ska betyg sättas från höstterminen i årskurs 7 i grundskolan och från höstterminen årskurs 8 i specialskolan. Rektorn får bestämma om det ska sättas ett sammanfattande betyg för samhällsorienterande och naturorienterande ämnen (SO och NO) i årskurs 6 i grundskolan och sameskolan och i årskurs 7 i specialskolan. Riksdagen har sedan tidigare beslutat om den nya sexgradiga betygsskalan. Betygsstegen har beteckningarna A, B, C, D, E och F. A-E står för godkända resultat medan F innebär ett icke godkänt resultat. Om elever har så hög frånvaro i ett ämne att deras insats inte kan bedömas ska detta markeras med ett streck. Betyget F ska inte användas i särskolan. Nationella kunskapskrav ska finnas för betygsstegen A, C och E. Riksdagen säger ja till regeringens förslag. Men riksdagen vill att det utarbetas en tydlig handledning om hur skolorna ska använda betygsstegen B och D. Utformningen av kunskapskraven bör också utvärderas av regeringen två år efter att den nya betygsskalan trätt i kraft. Regeringen ska sedan återkomma till riksdagen med en redovisning av utvärderingen. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2011 och kan användas för första gången på utbildningar som startar höstterminen 2012.- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 16, 331 minuter
- Justering
- 2010-11-30
- Debatt
- 2010-12-20
- Beslut
- 2010-12-21
- Dokument & lagar
En ny dansarutbildning m.m.
Betänkande 2010/11:UbU4
Dansarutbildningen ska bli mer konkurrenskraftig och eleverna ska bli mer attraktiva på arbetsmarkanden. Både den förberedande dansarutbildning i grundskolans årskurs fyra till nio och yrkesdansarutbildningen i gymnasiet kommer att styras av särskilda bestämmelser som delvis avviker från skollagen. Bland annat ska skolans rektor inför ett nytt läsår kunna bestämma att en elev måste hoppa av yrkesdansarutbildningen ifall rektorn anser att eleven inte har de förutsättningar som krävs. Antagningen till utbildningen ska skötas av ett särskilt organ inom Skolverket. Syftet är att skapa en elitutbildning med höga krav på kvalitet.- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 26 minuter
- Justering
- 2010-11-25
- Debatt
- 2010-12-08
- Beslut
- 2010-12-08