1 020 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, EU-nämndens protokoll, KU:s särskilda protokoll, Utskottens protokoll, Utskottens verksamhetsberättelser, 2010/11, sorterat efter datum
Det ekonomiska resultatet för kommunsektorn fortsätter att vara positivt. Det visar regeringens årliga redovisning av ekonomin och verksamheterna i kommuner och landsting som finansutskottet har granskat. Generellt sett klarade kommuner och landsting krisåret 2009 bra. Preliminära uppgifter för 2010 visar att resultatet har förbättrats ytterligare, från 14,4 miljarder kronor till 18,5 miljarder. Förbättringen förklaras av att de tillfälliga statsbidragen har ökat, att kostnadsökning har varit svag och att prognoserna över skatteintäkterna förbättrades under året. Utskottet anser att det är viktigt med information om hur väl statsbidragen uppfyller målen, och noterar att sådana uppgifter saknas i redogörelsen. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter att fördjupa kunskapen om statsbidragen med tonvikt på om bidragsgivningen nått sina mål, och att detta arbete i fortsättningen återspeglas i redogörelsen. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Studiestödstagare som har gått utbildningar som omfattar 60 högskolepoäng men med kortare studietid än 40 veckor har fått återbetalningskrav från CSN. Regeringen vill nu komma till rätta med detta problem och föreslår därför ett flexiblare studiestödssystem där dessa studenter inte ska drabbas av återkrav. Förslaget omfattar utbildningsprogram vid högskolor som före den 1 januari 2010 har haft ett upplägg som innebär att ett normalstudieår motsvarar mindre än 40 veckor men minst 36 veckor. Studierna ska ha bedrivits från och med den 1 juli 2008. Ett par andra nyheter i regeringens förslag är att studiestödstagare måste lämna aktuell adress till Centrala studiestödsnämnden, CSN, och att preskriptionstiden för studiestödsfordringarna förlängs. Fordringarna ska preskriberas 25 år efter tillkomsten, om inte preskriptionen avbryts dessförinnan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Änringarna börjar att gälla den 1 juli 2011.
Riksdagen har sagt sa till ett lagförslag från regeringen om flygplatsavgifter som berör Stockholm Arlanda flygplats. Den nya lagen grundar sig på ett EU-direktiv som ska bidra till att flygplatsavgifterna, som flygbolagen betalar, tas ut på ett öppet och konkurrensneutralt sätt på EU:s större flygplatser. Direktivet har tillkommit efter en längre tids klagomål från flygbolagen om att priserna för att utnyttja en flygplats varierar mellan de olika flygplatserna utan att servicenivån varierar på motsvarande sätt. Flygplatsledningen och flygbolagen ska fortlöpande samråda om avgifterna i fortsättningen. Samrådet ska vara obligatoriskt om flygplatsledningen överväger att höja avgifterna eller förändra grunderna för avgifterna. Det föreslås också att regeringen eller Transportstyrelsen, efter regeringens bemyndigande, ska få ingå avtal med ett annat land om att landet ska få utöva tillsyn över svenska flygplan. Förslaget kommer att underlätta för flygbolag att låna ut sina flygplan under tider när dessa inte går i trafik. Lagen börjar att gälla den 1 augusti 2011.
Det finanspolitiska ramverket innehåller ett antal principer som finanspolitiken utfomas efter. Syftet är att finanspolitiken ska vara långsiktigt hållbar och transparent. Som ett ytterligare led i arbetet med att stärka det finanspolitiska ramverket gör regeringen en sammanfattning av det och preciserar tillämpningen i en skrivelse som har inkommit till riksdagen. Genom skrivelsen vill regeringen stärka förtroendet för att utformningen av finanspolitiken är långsiktigt hållbar och att den redovisas på ett transparent sätt. Regeringen kommer att följa upp hur den lever upp till det finanspolitiska ramverket. Uppföljningen kommer att redovisas i den ekonomiska vårpropositionen och i årsredovisningen för staten med start våren 2012. Riksdagen välkomnar regeringens skrivelse och ser mycket positivt på att regeringen fortlöpande kommer att följa upp och redovisa hur ramverket tillämpas. Riksdagen ser detta som ett inslag i en process för att ytterligare stärka trovärdigheten för det finanspolitiska ramveket. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Finansutskottet har granskat regeringen årsredovisning för staten 2010. Årsredovisningen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga resultatet för statsbudgetens inkomster och anslag under året. Regeringen lämnar även en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om utvecklingen av statens ekonomi de senaste fem åren och en redogörelse för statliga garantier och krediter. Ett intygande när det gäller EU-medel inklusive en redovisning av avgifter till och bidrag från EU samt en redogörelse av tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande lämnas också. Riksrevisionen granskar redovisningen varje år. Men eftersom riksrevisionen har börjat använda en ny internationell standard för sin granskning kan man i år inte intyga att redovisningen ger en rättvisande bild. Utskottet förutsätter därför att regeringen återkommer i nästa årsredovisning med en bedömning av hur redovisningen kan utvecklas och anpassas till den internationella standarden. Utskottet menar samtidigt att årsredovisningen lämnar en god information om hur riksdagens beslut om statens budget har genomförts. Riksdagen avslutar ärendet med detta.
Finansutskottet har utvärderat penningpolitiken för 2008-2010. Utskottet diskuterar i utvärderingen riskerna för eventuella målkonflikter mellan inflationsmålet och arbetet med finansiell stabilitet. Frågan kommer att behandlas av en extern och oberoende utvärdering av penningpolitiken som blir klar hösten 2011. Under utvärderingsperioden inträffade en mycket svår finanskris som ställt stora krav på penningpolitiken och den ekonomiska analysen. Utskottet berömmer Riksbanken för den penning- och stabilitetsfrämjande politik den fört under krisen. Räntehöjningarna våren och sommaren 2008 kan dock ifrågasättas, med facit i hand. Utskottet konstaterar att Riksbanken i sina prognoser kraftigt missbedömde styrkan i den ekonomiska nedgången 2009 och styrkan i uppgången 2010 - missbedömningar som banken delade med samtliga övriga prognosmakare. Riksbanken förutsåg inledningsvis inte heller den kraftiga nedgången i inflationen under finanskrisen. Däremot ligger bankens inflationsprognoser under 2009 och framåt ganska väl i linje med den faktiska utvecklingen. Riksdagen godkände utvärderingen.
UTBILDNINGSUTSKOTTET
PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE
2010/11:33
DATUM
2011-06-09
TID
09.00-09.40
NÄRVARANDE
Se bilaga 1
1 Ökad flexibilitet och förbättrad
återbetalning inom studiemedelssystemet UbU18 Utskottet fortsatte behandlingen av proposition
2010/11:113 och motioner. Utskottet justerade förslag till betänkande
RIKSDAGEN
UTRIKESUTSKOTTET
PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE
2010/11:34
DATUM
20110609
TID
09:3011.30
NÄRVARANDE
Se bilaga 1
1
Fråga om sammansatt
utrikes- och försvarsutskott UFöU Regeringen har aviserat en proposition om
fortsatt svenskt deltagande i den internationella militära insatsen i Libyen. Propositionen
TRAFIKUTSKOTTET
PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE
2010/11:34
DATUM
2011-06-09
TID
Kl. 08.15-08.25
NÄRVARANDE
Se bilaga 1 1
Justering av protokoll
Utskottet justerade protokoll 2010/11:33. 2
Lag om flygplatsavgifter TU27 Utskottet
fortsatte behandlingen av proposition 2010/11:143. Utskottet justerade
förslag till
RIKSDAGEN
SKATTEUTSKOTTET
PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE
2010/11:26
DATUM
201106-09
TID
10.0010.20
NÄRVARANDE
Se bilaga 1
1
Ordföranden hälsade
suppleanterna Patrik Björck SAnnika Lillemets MP och Anders Sellström
KD välkomna till utskottet och dagens sammanträde. Utskottet medgav att
Joakim Skotheim, utredare
RIKSDAGEN
SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTET
PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE
2010/11:28
DATUM
2011-06-09
TID
10.0012.00
14.0014.15
14.2514.50
NÄRVARANDE
Se bilaga 1
1
Justering av protokoll
Utskottet justerade protokoll
nr 2010/11:27
2
EU-frågor på socialpolitikens område Utskottet överlade med
statssekreteraren
Miljö- och jordbruksutskottets protokoll 2010/11:41
RIKSDAGEN
MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET
PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE
2010/11:41
DATUM
201106-09
TID
08.00-08.40, 09.00-09.40
NÄRVARANDE
Se bilaga 1
1
EU-förslag om förordningen om odling av genetiskt
modifierade organismer
Utskottet överlade enligt RO 10:4 med
statssekreteraren Åsa-Britt Karlsson, åtföljd
KULTURUTSKOTTET
PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE
2010/11:35
DATUM
Torsdagen den 9 juni 2011
TID
Kl. 09.0011.50
NÄRVARANDE
Se bilaga 1
1
Offentlig utfrågning
Utskottet inhämtade
information på temat Barns och ungas rätt till kultur i enlighet med bifogade
program bilaga 2 En förteckning över
närvarande gäster
RIKSDAGEN
FINANSUTSKOTTET
PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE
2010/11:43
DATUM
2011-06-09
TID
10:30-11.30
NÄRVARANDE
Se bilaga 1
1
Information
om aktuella EU-frågor
Statsrådet
Stefan Attefall informerade utskottet om aktuella upphandlingsfrågor inom EU och
svarade på frågor. Medföljande tjänstemän från
Socialdepartementet:
RIKSDAGEN
ARBETSMARKNADSUTSKOTTET
PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE
2010/11:41
DATUM
Torsdagen den 9 juni 2011
TID
10.0010.30
NÄRVARANDE
Se bilaga 1
1
EU-information från regeringen
Statssekreteraren
Bettina Kashefi, biträdd av stabschefen Johan Tiedeman, departementsrådet
Anna-Lena Hultgård Sancini och departementssekreterarna
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utvärdera de om- och avregleringar som har genomförts på olika marknader de senaste åren ur ett konsumentperspektiv. Exempel på sådana marknader är inrikesflyg, taxi, el, telefoni, post, apotek, järnvägar och bilprovning. Utvärderingen ska fokusera på vilka effekter om- och avregleringarna har haft på priser, utbud, service, kvalitet och tillgänglighet i hela landet. Riksdagen har identifierat två områden som behöver utvärderas omgående, elmarknaden och persontrafiken på järnvägen. I och med beslutet sa riksdagen ja till två motioner från Socialdemokraterna. Reglerna för bedömning av konkurrensbegränsande specialiseringsavtal och avtal om forskning och utveckling anpassas till EU-rätten. Anpassningen innebär att samma regler kommer att gälla oavsett om Sveriges eller EU:s konkurrensrätt tillämpas i enskilda fall. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
EU-NÄMNDEN PROTOKOLL SAMMANTRÄDE
2010/11:38
DATUM
2011-06-08
TID
13.00-15.45
NÄRVARANDE
Se bilaga 1
Anm. Resultatet av
samrådet i EU-nämnden framgår av de stenografiska uppteckningarna från
sammanträdet. I protokollet har detta vid resp. ämne anmärkts med I
stöd för regeringens ståndpunkt eller II stöd för
Riksdagen beslutade i maj 2010 om trängselskatt i Göteborg från och med den 1 januari 2013. Efter flera utredningar kompletteras nu det tidigare beslutet med ytterligare ett beslut om flerpassageregel. Beslutet innebär att bilar som passerar flera betalstationer inom 60 minuter endast ska beskattas en gång. För att kompensera de minskade skatteintäkter som ändringarna medför höjs skattebeloppen. Några förflyttningar av betalstationer görs också. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2012. De ändrade skattebeloppen tillämpas först den 1 januari 2015.
Det blir lättare för den som har fjärrvärme att få information om förbrukning för att på så sätt kunna styra sin energianvändning. Fjärrvärmeföretagen blir skyldiga att en gång i månaden mäta kundens värmeförbrukning och meddela kunden mätresultatet. Fjärrvärmeföretag får endast fakturera kunden baserat på mätresultaten, och faktureringen ska ske minst fyra gånger per år. Därmed får inte fjärrvärmeföretagen fortsätta med dagens praxis, där kunderna faktureras enligt en preliminär beräkning och beloppet justeras i efterhand genom årliga avstämningsfakturor. Motsvarande regler har tidigare införts för mätning av el. Bestämmelserna gäller från den 1 januari 2015. I avtalet mellan fjärrvärmeföretaget och kunden ska det finnas uppgifter om vilka regler som gäller för mätning, rapportering och fakturering. Den bestämmelsen gäller från den 1 januari 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Finansutskottet har granskat EU-kommissionens förslag till gemensam ram för hantering av kriser inom finanssektorn. Utskottet anser att förslaget kräver viktiga ändringar och tillägg. Bland annat saknas en bredare diskussion om hur man ska hantera en kris som omfattar hela finanssektorn, som finanskrisen 2008-2009. Kommissionens förslag är alltför inriktat på att hantera enskilda bankers problem, menar utskottet. Man anser också att staten tillfälligt måste kunna ta över ägandet i banker. Staten ska även kunna utfärda garantier och ge banker kapitaltillskott. Ansvar och ägande ska följas åt, menar man. Av samma orsak är utskottet emot kommissionens förslag om att myndigheter ska kunna tillsätta en särskild förvaltare i en bank utan att ta över ägandet. Utskottet saknar också en diskussion om regeringarnas och centralbankernas roll i krishanteringen. Riksdagen avslutade ärendet med detta. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och Regeringskansliet.