Sök
8 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, EU-nämndens protokoll, KU:s särskilda protokoll, Utskottens protokoll, Utskottens verksamhetsberättelser, 2018/19, Christensson, Fredrik (C), Utbildningsutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Långsiktiga effekter av utökade valmöjligheter till gymnasieskolan
Betänkande 2018/19:UbU16
Riksdagen har granskat en skrivelse från Riksrevisionen. I skrivelsen går Riksrevisionen igenom de långsiktiga effekterna av att elever inte bara har fått möjlighet att välja nationellt program utan också ange vilken kommunal gymnasieskola de vill gå i. Skrivelsen visar bland annat att det finns samband mellan elevernas möjlighet att välja kommunal gymnasieskola och deras lön och utbildningsnivå tio år efter att de har avslutat sina studier. Däremot syns inte samma effekt för elever med utländsk bakgrund.
Riksrevisionen har inte lämnat några rekommendationer till regeringen eller myndigheterna, men konstaterar att det ur ett likvärdighetsperspektiv är viktigt att säkerställa god kvalitet i gymnasieskolan och att ge information och stöd till alla elever som ska välja gymnasieutbildning. Regeringen och riksdagen instämmer.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 12, 31 minuter
- Justering
- 2019-06-04
- Bordläggning
- 2019-06-12
- Debatt
- 2019-06-13
- Beslut
- 2019-06-18
- Dokument & lagar
Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning
Betänkande 2018/19:UbU21
Regeringen föreslår en ny lag om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning. Lagen ska tillämpas på forskning som utförs av statliga universitet och högskolor, övriga statliga myndigheter, statliga bolag och stiftelser, kommuner och landsting, kommunala bolag, ekonomiska föreningar och stiftelser samt enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina. Lagen innebär en rad förändringar:
- En nationell definition ska slå fast vad oredlighet i forskning är.
- Forskare ska vara ansvariga för att deras forskning utförs enligt god forskningssed.
- En forskningshuvudman ska ha det övergripande ansvaret för att forskningen utförs enligt god forskningssed.
- En särskild nämnd ska inrättas för att pröva ärenden där det finns misstankar om oredlighet i forskning. Forskningshuvudmanen ska vara skyldig att kontakta nämnden när det finns misstankar om oredlighet.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2020.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 7, 30 minuter
- Justering
- 2019-06-04
- Bordläggning
- 2019-06-12
- Debatt
- 2019-06-13
- Beslut
- 2019-06-18
- Dokument & lagar
Forskning
Betänkande 2018/19:UbU14
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om forskningsfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår eller att åtgärder redan är gjorda.
Motionerna handlar exempelvis om forskningsfinansiering, EU:s ramprogram för forskning samt villkor för doktorander och forskare.
- Behandlade dokument
- 46
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 16
- Anföranden och repliker
- 16, 71 minuter
- Justering
- 2019-05-02
- Bordläggning
- 2019-05-08
- Debatt
- 2019-05-09
- Beslut
- 2019-05-09
- Dokument & lagar
Vuxenutbildning
Betänkande 2018/19:UbU12
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om vuxenutbildning från allmänna motionstiden 2018. Anledningen är bland annat gällande regler och att arbete redan pågår när det gäller flera av de frågor motionerna tar upp. Motionerna berör bland annat kommunal vuxenutbildning, svenska för invandrare och utbildning på yrkeshögskolan.
- Behandlade dokument
- 46
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 24
- Anföranden och repliker
- 7, 36 minuter
- Justering
- 2019-03-28
- Bordläggning
- 2019-04-02
- Debatt
- 2019-04-03
- Beslut
- 2019-04-03
- Dokument & lagar
Gymnasieskolan
Betänkande 2018/19:UbU11
Regeringen bör utreda om det går att inrätta en tvåårig yrkesskola på gymnasienivå. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.
Arbetsmarknaden förändras allt snabbare och kraven på kunskap och kompetens ökar. Samtidigt lämnar alltför många elever grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Enligt riksdagen skulle en tvåårig yrkesskola på gymnasienivå ge snabbare tillträde till arbetslivet eller vara en brygga till fortsatta studier för de elever som inte kommer in på någon av de treåriga utbildningarna.
Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om gymnasieskolan. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 34
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 25
- Anföranden och repliker
- 24, 97 minuter
- Justering
- 2019-03-14
- Bordläggning
- 2019-04-02
- Debatt
- 2019-04-03
- Beslut
- 2019-04-03
- Dokument & lagar
Studiestöd
Betänkande 2018/19:UbU15
Riksdagen sa nej till cirka 30 motioner om studiestöd. Anledningen är bland annat att regeringen redan arbetar med frågorna och att riksdagen inväntar resultatet av det arbetet. Motionerna handlar bland annat om villkoren för studiemedel, fribeloppet, avskrivning av studieskulder och nedskrivning av studieavgiften.
- Behandlade dokument
- 29
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 10, 39 minuter
- Justering
- 2019-02-26
- Bordläggning
- 2019-03-12
- Debatt
- 2019-03-13
- Beslut
- 2019-03-27
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Betänkande 2018/19:UbU2
Drygt 24,7 miljarder kronor ur statens budget 2019 går till studiestöd. Mest pengar, ca 17 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 4,2 miljarder går till studiehjälp och ca 1,9 miljarder går till avsättning för kreditförluster. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i andra steget hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 19, 58 minuter
- Justering
- 2018-12-17
- Bordläggning
- 2018-12-18
- Debatt
- 2018-12-19
- Beslut
- 2018-12-19
- Dokument & lagar
En strategi för svensk rymdverksamhet
Betänkande 2018/19:UbU3
Sveriges rymdverksamhet ska bedrivas utifrån ett helhetsperspektiv där nyttan för samhället står i centrum samtidigt som Sveriges säkerhet ska säkerställas. Det framgår i regeringens skrivelse om en nationell strategi för svensk rymdverksamhet som utbildningsutskottet har granskat. I strategin lyfter regeringen fram ett antal insatser som bland annat syftar till att hålla rymden fri från konflikter och att säkra Sveriges tillgång till rymden.
Riksdagen ser positivt på de områden som regeringen prioriterar och presenterar i strategin och vill särskilt framhålla vikten av starka och konkurrenskraftiga forskningsmiljöer för att Sverige ska fortsätta vara en stark rymdnation. Riksdagen understryker också betydelsen av att rymdverksamhet bedrivs utifrån ett helhetsperspektiv där nyttan för det svenska samhället står i fokus. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen riktade även en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att kontinuerligt utvärdera strategin och regelbundet återrapportera till riksdagen.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 12, 52 minuter
- Justering
- 2018-11-15
- Bordläggning
- 2018-11-20
- Debatt
- 2018-11-21
- Beslut
- 2018-11-21