Sök
13 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, EU-nämndens protokoll, KU:s särskilda protokoll, Utskottens protokoll, Utskottens verksamhetsberättelser, 2018/19, 2015/16, Hult, Emma (MP), Civilutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Fler tillval för hyresgäster
Betänkande 2018/19:CU18
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ge hyresgäster större möjlighet att komma överens med hyresvärden om att anpassa den egna lägenhetens standard. Förslaget innebär att hyresgästen och hyresvärden kan komma överens om antingen en prishöjning för att höja lägenhetens standard, eller en lägre hyra för att sänka den. Överenskommelsen mellan hyresgäst och hyresvärd ska gälla i tio år, och därefter ska samma regler för prissättning gälla som för hyran i övrigt.
De nya reglerna börjar gälla den 2 oktober 2019.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 32, 56 minuter
- Justering
- 2019-06-04
- Bordläggning
- 2019-06-12
- Debatt
- 2019-06-13
- Beslut
- 2019-06-18
- Dokument & lagar
Åtgärder mot handel med hyreskontrakt
Betänkande 2018/19:CU17
Regeringen har föreslagit åtgärder mot svarthandel med hyreskontrakt och annat missbruk av hyresrätten. Bytesrätten begränsas för att göra det svårare att överlåta hyreskontrakt mot betalning. Den som har köpt ett hyreskontrakt eller har försökt att sälja ett hyreskontrakt ska kunna förlora sin hyresrätt omedelbart. Straffen för att sälja och förmedla hyreskontrakt mot otillåten betalning ska bli hårdare. Det ska även bli brottsligt att köpa hyreskontrakt.
En hyresgäst med förstahandskontrakt som hyr ut sin lägenhet i andra hand ska inte få ta ut en hyra som är högre än hyresgästens egen hyra, med tillägg för möbler och liknande. Den som tar ut en för hög hyra ska kunna förlora sitt förstahandskontrakt. Det ska också bli brottsligt att hyra ut en lägenhet i andra hand utan tillstånd till en för hög hyra.
De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 41, 119 minuter
- Justering
- 2019-06-04
- Bordläggning
- 2019-06-12
- Debatt
- 2019-06-13
- Beslut
- 2019-06-13
- Dokument & lagar
Fastighetsrätt
Betänkande 2018/19:CU13
Samfällighetsföreningar, exempelvis vägföreningar, bör själva kunna besluta om att ändra andelstalen för fastigheter som ingår i föreningen. Det tycker riksdagen som riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att skyndsamt utreda en lagändring.
I Sverige finns idag ett stort antal samfällighetsföreningar som har hand om anläggningar som flera fastigheter kan nyttja. Det kallas gemensamhetsanläggningar och kan till exempel vara en gemensam väg som de boende i föreningen använder.
Enligt dagens regelverk kan samfällighetsföreningar inte själva ändra andelstalen för de fastigheter som ingår i föreningen. Det är både kostsamt och tar lång tid för föreningen att få inaktuella andelstal justerade. Detta är problematiskt i synnerhet för vägföreningar.
Förslaget om tillkännagivande kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2018 om fastighetsrättsliga frågor. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.
- Behandlade dokument
- 36
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 24, 72 minuter
- Justering
- 2019-04-23
- Bordläggning
- 2019-04-30
- Debatt
- 2019-05-02
- Beslut
- 2019-05-07
- Dokument & lagar
Planering och byggande
Betänkande 2018/19:CU12
Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2018 som rör planering och byggande. Anledningen är bland annat de lagar som gäller inom området, pågående utredningar och pågående eller aviserade arbeten.
Motionerna handlar bland annat om översyn av plan- och bygglagen, plansystemet, klimatfrågor i planeringen, lovfrågor samt tillsyns- och överklagandereglering. Andra frågor är buller, bemyndiganden och skadeersättning.
- Behandlade dokument
- 49
- Förslagspunkter
- 24
- Reservationer
- 48
- Anföranden och repliker
- 40, 112 minuter
- Justering
- 2019-04-23
- Bordläggning
- 2019-04-30
- Debatt
- 2019-05-02
- Beslut
- 2019-05-07
- Dokument & lagar
Makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer
Betänkande 2018/19:CU14
EU:s förordningar om makars och registrerade partners förmögenhetsförhållanden har börjat gälla i Sverige. För att tillämpningen ska fungera i praktiken behöver en svensk lag med kompletterande bestämmelser införas.
Det blir allt vanligare att makar eller sambor har anknytning till ett annat land, till exempel genom att de har egendom utomlands. Vid exempelvis en bodelning kan anknytningar till flera länder innebära praktiska och juridiska svårigheter. Syftet med EU-förordningarna är att skapa ett gemensamt regelverk bland annat när det gäller i vilket land och enligt vilket lands lag sådana frågor ska prövas.
För att få en mer lättöverskådlig lagstiftning på området ska även befintliga svenska regler utöver det som förordningarna anger samlas i den nya lagen. Det gäller även regler som rör sambor.
Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 16, 32 minuter
- Justering
- 2019-04-11
- Bordläggning
- 2019-04-23
- Debatt
- 2019-04-24
- Beslut
- 2019-04-24
- Dokument & lagar
Bostadspolitik
Betänkande 2018/19:CU11
Riksdagen sa nej till cirka 100 motioner från allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att öka bostadsbyggandet, hur byggande ska finansieras, kommunal bostadsförmedling, allmännyttiga bostadsbolag och en översyn av redovisningsreglerna. Andra områden är studentbostäder, bostäder till nyanlända, planering för ökad trygghet samt innovativt, miljövänligt och hållbart byggande. Riksdagen säger nej till motionerna eftersom det redan pågår arbete inom de aktuella områdena.
- Behandlade dokument
- 46
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 19
- Anföranden och repliker
- 48, 135 minuter
- Justering
- 2019-04-04
- Bordläggning
- 2019-04-09
- Debatt
- 2019-04-10
- Beslut
- 2019-04-11
- Dokument & lagar
En ny regional planering
Betänkande 2018/19:CU2
Nya bestämmelser om regional fysisk planering ska föras in i plan- och bygglagen. Frågor som berör mer än en kommun ska samordnas regionalt. Bestämmelserna gäller Stockholms och Skånes län. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Enligt förslaget ska frågor som rör flera kommuner hanteras på regional nivå i länet, exempelvis när det gäller bostadsförsörjning. Landstingen får samordningsansvar och i det ingår att ta fram en regionplan. Planen ska vara vägledande för kommunernas beslut om bland annat översiktsplaner och detaljplaner. Planen ska också ge kommunerna vägledning kring hur mark- och vattenområden ska användas, var det går att bygga och hur samverkan ser ut mellan kommunerna och andra aktörer.
Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2019.
Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen borde
- ta nödvändiga initiativ till att utveckla reformen så att den omfattar fler län, exempelvis genom direkt dialog med berörda parter.
- förtydliga hur befintliga samordningsförbund kan fortsätta sitt arbete.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 7, 43 minuter
- Justering
- 2018-11-06
- Bordläggning
- 2018-11-13
- Debatt
- 2018-11-14
- Beslut
- 2018-11-14
- Dokument & lagar
Revisorer och revision
Betänkande 2015/16:CU21
Flera lagar som gäller revisorer och revision ändras. En ny lag om tillsyn över företag av allmänt intresse i fråga om revision införs. Huvudsyftet med lagändringarna är att förbättra kvaliteten på revisionerna och att stärka revisorernas oberoende. Ändringarna innebär att de svenska lagarna anpassas till EU-regler, det så kallade revisionspaketet.
De ändrade reglerna börjar gälla den 17 juni 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion som väckts med anledning av regeringsförslaget.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 19 minuter
- Justering
- 2016-05-12
- Bordläggning
- 2016-05-17
- Debatt
- 2016-05-18
- Beslut
- 2016-05-18
- Dokument & lagar
Hyresrätt m.m.
Betänkande 2015/16:CU14
Hyreslägenheter i flerbostadshus ska kunna omvandlas till ägarlägenheter. Det kan göra att mångfalden av boendeformer ökar och leda till minskad boendesegregation. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande om det här till regeringen.
Tillkännagivandet omfattar även ett hyrköpsystem för bostäder. Hyrköp innebär att hyresgästen efter en viss tid har rätt att köpa lägenheten.
Riksdagen sa nej till flera andra motioner med hänvisning till att det redan pågår arbete inom området. Motionerna handlar bland annat om hyresrätt, kooperativ hyresrätt, bostadsrätt och ombildning till bostadsrätt.
- Behandlade dokument
- 28
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 36, 127 minuter
- Justering
- 2016-03-17
- Bordläggning
- 2016-03-22
- Debatt
- 2016-03-23
- Beslut
- 2016-04-06
- Dokument & lagar
En kortare instanskedja för detaljplaner och områdesbestämmelser
Betänkande 2015/16:CU16
Riksdagen beslutade om ändringar i plan- och bygglagen. Beslut som fattats av en kommun om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelse ska inte längre överklagas till länsstyrelsen utan direkt till mark- och miljödomstolen. Syftet är att få en effektivare plan- och byggprocess.
Ändringarna börjar gälla den 1 juni 2016.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 32, 95 minuter
- Justering
- 2016-02-25
- Bordläggning
- 2016-03-02
- Debatt
- 2016-03-03
- Beslut
- 2016-03-09
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Betänkande 2015/16:CU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik för 2016. Sammanlagt går 7 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till investeringsstöd för hyres- och studentbostäder, stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande samt energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer. Satsningar görs även på Konsumentverkets upplysningstjänst Hallå konsument. Riksdagen sa ja till ett nytt mål för konsumentpolitiken.
Riksdagen gjorde också två tillkännagivanden om att regeringen senast den 1 januari 2017 bör
- utreda åtgärder som kan förkorta plan- och bygglovsprocessen med upp till ett år
- ha återkommit till riksdagen med förslag om lagändringar som innebär att fler åtgärder blir bygglovsbefriade.
- Behandlade dokument
- 17
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 99, 285 minuter
- Justering
- 2015-12-01
- Bordläggning
- 2015-12-04
- Debatt
- 2015-12-07
- Beslut
- 2015-12-09
- Dokument & lagar
Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin
Betänkande 2015/16:CU6
De svenska redovisningsreglerna för företag anpassas till EU-regler. Det ska bland annat göra det enklare för mindre företag att redovisa. Till exempel begränsas kraven på upplysningar i noter i årsredovisningen. Principen att information som inte är väsentlig kan utelämnas blir en generell regel.
Årsredovisningslagen gäller i stort sett samtliga företag som är skyldiga att upprätta en årsredovisning. Dessa företag kommer även i fortsättningen att delas in i kategorierna mindre och större.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2016.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med förslag som i fråga om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen utgår från ambitionen att minska företagens regelbörda.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 16, 41 minuter
- Justering
- 2015-11-05
- Bordläggning
- 2015-11-17
- Debatt
- 2015-11-18
- Beslut
- 2015-11-18
- Dokument & lagar
Nya steg för en effektivare plan- och bygglag och ökad rättssäkerhet för verksamhetsutövare vid omgivningsbuller
Betänkande 2015/16:CU3
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ändra plan- och bygglagen. Det innebär bland annat att regeringen får möjlighet att införa regler om tidsgränser för kommunernas handläggning av ärenden som inte kräver bygglov, marklov eller rivningslov. Det kan handla om att bygga ett så kallat attefallshus, att riva en del av en byggnad eller att installera en hiss. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att koppla incitament eller sanktioner till de kommande reglerna. Tanken är att det ska bidra till att kommunerna håller sig inom tidsgränserna för handläggningen.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2016.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 32, 87 minuter
- Justering
- 2015-10-22
- Bordläggning
- 2015-11-03
- Debatt
- 2015-11-04
- Beslut
- 2015-11-04