Sök
29 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, EU-nämndens protokoll, KU:s särskilda protokoll, Utskottens protokoll, Utskottens verksamhetsberättelser, 2018/19, 2015/16, 2013/14, Utbult, Roland (KD), sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Allmänna kulturfrågor
Betänkande 2018/19:KrU12
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om allmänna kulturfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.
Motionerna handlar exempelvis om kultursamsverkanmodellen, digital utveckling inom kulturområdet, internationellt samarbete och kultur på recept.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 18, 65 minuter
- Justering
- 2019-05-07
- Bordläggning
- 2019-05-13
- Debatt
- 2019-05-14
- Beslut
- 2019-05-15
- Dokument & lagar
Kulturskaparnas villkor
Betänkande 2018/19:KrU11
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om kulturskaparnas villkor. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området.
Motionerna handlar bland annat om konstnärlig frihet och kulturens villkor, enprocentregeln och scenkonstallianser.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 16, 71 minuter
- Justering
- 2019-05-07
- Bordläggning
- 2019-05-13
- Debatt
- 2019-05-14
- Beslut
- 2019-05-15
- Dokument & lagar
Idrott och friluftsliv
Betänkande 2018/19:KrU10
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om idrott och friluftsliv från allmänna motionstiden 2018. Anledningen är främst att det redan pågår utredningar och att man på olika håll arbetar med frågorna.
Förslagen tar bland annat upp frågor om barnrättsperspektivet, barns tillgång till idrott, dopning, osunda kroppsideal, äldres tillgång till idrott, olympiska vinterspel och ett nordiskt friluftslivsår.
- Behandlade dokument
- 27
- Förslagspunkter
- 21
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 8, 54 minuter
- Justering
- 2019-05-07
- Bordläggning
- 2019-05-13
- Debatt
- 2019-05-14
- Beslut
- 2019-05-15
- Dokument & lagar
Civila samhället inklusive trossamfund
Betänkande 2018/19:KrU15
Riksdagen sa nej till motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 inom området civila samhället och trossamfund.
Motionsförslagen handlar bland annat om stöd till trossamfund, samordning av interreligiösa råd, bidrag till det civila samhället, förenklade regler för administration, hinder för engagemang, att sprida goda exempel, civilsamhället och integration, säkerhet i lokaler, äldres ensamhet, ideella föreningar och konkurrensrätten samt allmänna samlingslokaler. Skälen till att riksdagen sa nej till förslagen är främst att utredningar samt annat arbete pågår med frågorna.
- Behandlade dokument
- 24
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 12, 56 minuter
- Justering
- 2019-04-11
- Bordläggning
- 2019-04-23
- Debatt
- 2019-04-24
- Beslut
- 2019-04-24
- Dokument & lagar
Public service-frågor
Betänkande 2018/19:KrU14
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om public service-frågor. Anledningen är bland annat pågående arbete med att utforma förslag till sändningstillstånd för perioden 2020-2025 och andra utredningar på området.
Motionerna handlar exempelvis om formerna för uppdraget till radio och tv i allmänhetens tjänst, uppdragets innehåll, frågor om sponsring och nordiskt samarbete.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 10, 46 minuter
- Justering
- 2019-04-04
- Bordläggning
- 2019-04-10
- Debatt
- 2019-04-11
- Beslut
- 2019-04-24
- Dokument & lagar
Kulturarvsfrågor
Betänkande 2018/19:KrU7
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om museifrågor, kyrkoantikvariska frågor, immateriellt kulturarv och fornminnen. Motionerna handlar exempelvis om statligt stöd till vissa museer och verksamheter och om världsarvsklassning av vissa platser med kulturhistoriska värden. Andra områden är förvaltningen av värdefulla kulturmiljöer, bland annat en mer rättvis finansiering av arkeologiska utgrävningar.
Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att åtgärder redan är gjorda.
- Behandlade dokument
- 48
- Förslagspunkter
- 23
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 17, 78 minuter
- Justering
- 2019-03-07
- Bordläggning
- 2019-03-12
- Debatt
- 2019-03-13
- Beslut
- 2019-03-13
- Dokument & lagar
Kultur och fritid för barn och unga
Betänkande 2018/19:KrU8
Riksdagen sa nej till motioner om kultur och fritid för barn och unga från allmänna motionstiden 2018/19. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området.
Motionerna handlar bland annat om information och kunskap om barns rättigheter, förebyggande åtgärder för att förhindra att unga blir gifta mot sin vilja, aktiviteter för barn på sommaren samt främjande av elevers inlärning av matematik och naturvetenskap.
- Behandlade dokument
- 14
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 19, 68 minuter
- Justering
- 2019-02-14
- Bordläggning
- 2019-02-27
- Debatt
- 2019-02-28
- Beslut
- 2019-02-28
- Dokument & lagar
Fiskeripolitik
Betänkande 2018/19:MJU3
Riksdagen har behandlat motioner från den allmänna motionstiden 2018. Flera förslag i motionerna handlade om att förenkla reglerna för det svenska yrkesfisket, där det småskaliga kustfisket ingår.
Riksdagen är positiv till det arbete som pågår inom regeringen och den ansvariga myndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, för att förenkla för fisket bland annat när det gäller tillstånd och digitalisering. Dock upplevs reglerna fortfarande som betungande för fiskerinäringen och riksdagen anser att det är viktigt att arbetet med att förenkla reglerna och minska den administrativa bördan intensifieras. Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att detta bör vara en central del av fiskeripolitiken.
Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, bland annat med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de andra frågor som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 24
- Förslagspunkter
- 21
- Reservationer
- 27
- Anföranden och repliker
- 25, 108 minuter
- Justering
- 2019-02-05
- Bordläggning
- 2019-02-13
- Debatt
- 2019-02-14
- Beslut
- 2019-02-27
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Betänkande 2018/19:KrU1
Knappt 15,8 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet kultur, medier, trossamfund och fritid. Mest pengar går till folkbildning, knappt 4,3 miljarder kronor. Knappt 2 miljarder kronor går till idrotten och drygt 1,5 miljarder går till regional kulturverksamhet. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag och delvis ja till regeringens förslag till hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen sa vidare ja till förslag från regeringen om bland annat att Sveriges Radio AB får drygt 3 miljarder kronor, Sveriges Television AB får drygt 4,9 miljarder och Sveriges Utbildningsradio AB får drygt 436 miljoner kronor för år 2019. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till nytt mål för spelmarknaden.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.
- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 65, 156 minuter
- Justering
- 2018-12-14
- Bordläggning
- 2018-12-17
- Debatt
- 2018-12-18
- Beslut
- 2018-12-18
- Dokument & lagar
Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service
Betänkande 2018/19:KrU2
Riksdagen beslutade efter förslag från regeringen om en ny lag om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst. Beslutet innebär att den nuvarande radio- och tv-avgiften ersätts med en public service-avgift som är individuell. Avgiften ska betalas av den som är obegränsat skattskyldig, har fyllt 18 år och har en beskattningsbar förvärvsinkomst, alltså inkomst av tjänst eller näringsverksamhet. Juridiska personer omfattas inte av beslutet. Skatteverket får ansvar för att ta in avgiften.
Avgiften ska vara 1 procent av den beskattningsbara inkomsten upp till ett tak. För 2019 kommer avgiften maximalt att vara drygt 1 300 kronor per person och år. Personer med en lägre inkomst än cirka 13 600 kr/månad betalar en reducerad avgift.
Regeringen har också lämnat förslag om längden på de sändningstillstånd som ska finansieras av public service-avgiften. Riksdagen delar inte regeringens bedömning att den första tillståndsperioden ska vara i tio år. Istället vill riksdagen att de sändningstillstånd som programföretagen får närmast efter att de nya reglerna börjat gälla ska vara i sex år, med start från 2020. De nya åttaåriga sändningstillstånden ska därmed gälla från den 1 januari 2026 och inte från 2030 som regeringen föreslagit.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag men med ändringen ovan.
Den nya lagen och övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2019.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 18, 89 minuter
- Justering
- 2018-11-08
- Bordläggning
- 2018-11-13
- Debatt
- 2018-11-14
- Beslut
- 2018-11-14
- Dokument & lagar
Förutsättningar för svensk film
Betänkande 2015/16:KrU11
Regeringen har föreslagit sju nya mål för filmpolitiken. Ett av dem är att värdefull svensk film ska utvecklas och produceras kontinuerligt och i olika delar av landet. Riksdagen sa ja till förslaget men uppmanade samtidigt regeringen att ta fram förslag om olika frågor.
De frågor som riksdagen uppmanade regeringen att ta fram förslag om handlar om:
- filmpolitikens framtid
- Stiftelsen Svenska Filminstitutets roll och framtida organisationsform
- hur samverkan mellan olika aktörer i branschen kan utvecklas
- finansieringen av filmpolitiken
- insatser mot olovlig hantering av film
- produktionsincitament för filminspelning
- hur vi ska bevara och tillgängliggöra filmarvet.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 25
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 34, 147 minuter
- Justering
- 2016-05-24
- Bordläggning
- 2016-06-08
- Debatt
- 2016-06-09
- Beslut
- 2016-06-15
- Dokument & lagar
Kultur och fritid för barn och unga
Betänkande 2015/16:KrU4
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 som gällde barn och unga. Förslagen i motionerna handlade bland annat om barns rätt till kunskap om barnkonventionen, ungdomars rätt att välja partner, trakasserier på internet, skolresor till Auschwitz, barns rätt till kultur och stöd till ungdomsorganisationer. Utskottet sa nej till förslagen i motionerna bland annat med hänvisning till att arbete och utredningar pågår i flera av de frågor som togs upp i dem.
- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 42, 121 minuter
- Justering
- 2016-01-28
- Bordläggning
- 2016-02-02
- Debatt
- 2016-02-03
- Beslut
- 2016-02-10
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Betänkande 2015/16:KrU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om ca 13,7 miljarder kronor i anslag till kultur, medier, trossamfund och fritid för 2016. De största anslagen går till folkbildning (3,8 miljarder), idrott (1,9 miljarder) och regional kulturverksamhet (1,3 miljarder). Riksdagen sa också ja till att Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB tilldelas ca 8 miljarder, medel som kommer från radio och tv-avgiften.
Beslutet innebär bland annat att
- anslaget till stöd för idrotten ökar med 133 miljoner för insatser främst inom barn- och ungdomsidrotten, samt med 64 miljoner kronor för etablering av nyanlända
- anslaget till folkbildning ökar med 190 miljoner kronor, som ett led i en satsning på ett kunskapslyft
- 100 miljoner kronor ska användas för att främja låga avgifter inom de kommunala musik- och kulturskolorna
- 80 miljoner kronor ska användas för att finansiera fri entré vid vissa statliga museer.
- Behandlade dokument
- 21
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 59, 172 minuter
- Justering
- 2015-11-26
- Bordläggning
- 2015-12-04
- Debatt
- 2015-12-07
- Beslut
- 2015-12-09
- Dokument & lagar
Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas
Betänkande 2015/16:SfU8
Riksdagen beslutade att säga ja till regeringens förslag om att avskaffa det kommunala vårdnadsbidraget. Det innebär att lagen om kommunalt vårdnadsbidrag slutar att gälla den 1 februari 2016. Övriga lagar som berör det kommunala vårdnadsbidraget ändras. Den som lämnat in ansökan om vårdnadsbidrag före den 1 februari 2016 och där ansökan i någon del också gäller tiden före den 1 februari kan fortfarande bli beviljad bidrag.
Socialförsäkringsutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet delar regeringens bedömning att ett slopat vårdnadsbidrag bidrar till ekonomisk självständighet och en mer jämställd fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Tillsammans med andra insatser kan ett avskaffat vårdnadsbidrag även göra att exempelvis nyanlända personer snabbare kan komma ut på arbetsmarknaden, anser utskottet.
Riksdagen sa även nej till de motioner som lämnats med anledning av regeringens förslag samt nej till motioner om vårdnadsbidrag från allmänna motionstiden 2015.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 28, 89 minuter
- Justering
- 2015-11-10
- Bordläggning
- 2015-11-17
- Debatt
- 2015-11-18
- Beslut
- 2015-11-18
- Dokument & lagar
Ökad reglering av barns underhåll utanför underhållsstödet
Betänkande 2015/16:SfU7
Fullt underhållstöd kommer framöver inte längre att lämnas om en bidragsskyldig förälder har betalat den summa som har bestämts till Försäkringskassan under minst sex månader i följd. Men om det finns särskilda skäl ska underhållsstödet ändå lämnas. Den som berörs ska meddelas och få yttra sig inför en prövning samt underrättas skriftligt om beslutet.
Vidare ska en bidragsskyldig förälders möjlighet att göra så kallat umgängesavdrag inom underhållsstödet avskaffas. En bidragsskyldig förälder som inte betalar det fastställda beloppet till Försäkringskassan i rätt tid ska betala ränta på skulden även vid kortare förseningar. Men om en förälder fått anstånd ska det inte tas ut någon ränta.
De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2016, med vissa övergångsbestämmelser. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 19, 53 minuter
- Justering
- 2015-11-10
- Bordläggning
- 2015-11-17
- Debatt
- 2015-11-18
- Beslut
- 2015-11-18
- Dokument & lagar
En mer jämställd föräldrapenning
Betänkande 2015/16:SfU5
Ytterligare en månad inom föräldrapenningen reserveras för vardera föräldern. Det innebär att antalet dagar med föräldrapenning som är reserverade för en förälder och inte kan avstås till den andra föräldern, ökar från 60 till 90 dagar. Som en följd av detta ändras också reglerna om jämställdhetsbonus. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till tre motioner som väckts med anledning av förslaget om föräldrapenning och sju motionsförslag från allmänna motionstiden 2015.
- Behandlade dokument
- 11
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 74, 190 minuter
- Justering
- 2015-11-03
- Bordläggning
- 2015-11-10
- Debatt
- 2015-11-11
- Beslut
- 2015-11-11
- Dokument & lagar
Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen
Betänkande 2013/14:CU33
Ett hinder för bostadsbyggande är osäkerhet om hur buller från till exempel trafik ska hanteras vid planering och byggande av nya bostäder. Därför ändras nu miljöbalken och plan- och bygglagen så att de stämmer bättre överens med varandra. I plan-och bygglagen införs nya krav på att förebygga att det uppstår problem med buller som kan påverka människors hälsa vid utformningen och placeringen av bostäder. Det ställs också nya krav på redovisning av bullervärden vid planläggning och prövning av bygglov.
Den myndighet som kontrollerar buller från omgivningen vid bostäder enligt miljöbalken ska i de flesta fallen inte få besluta om till exempel förbud, om beräknade bullervärden har angetts i en planbeskrivning till en detaljplan eller i ett bygglov och bullret inte överskrider dessa värden.
De nya reglerna börjar gälla den 2 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 11, 50 minuter
- Beredning
- 2014-05-27
- Justering
- 2014-06-12
- Bordläggning
- 2014-06-23
- Debatt
- 2014-06-24
- Beslut
- 2014-06-25
- Dokument & lagar
Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare
Betänkande 2013/14:CU34
Kontrollen av att personer som ska utses till gode män eller förvaltare är lämpliga skärps. En god man eller förvaltare kan företräda en annan persons intressen om den personen av någon anledning, exempelvis sjukdom eller hög ålder, inte kan sköta sina egna angelägenheter.
Om den som behöver en god man eller förvaltare har föreslagit en person för uppdraget ska denna person som regel utses, om lämplighetskraven är uppfyllda och han eller hon vill åta sig uppdraget. Lämpligheten ska kontrolleras i så stor utsträckning som det behövs. Kommunernas överförmyndare ska ansvara för att gode män och förvaltare får den utbildning de behöver.
För att det ska finnas tillräckligt många gode män och förvaltare förbättras också deras villkor. Ett exempel på det är att den som är god man eller förvaltare ska kunna lämna sitt uppdrag även om en ersättare inte har utsetts, exempelvis vid hot eller våld.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 13, 68 minuter
- Beredning
- 2014-05-27
- Justering
- 2014-06-12
- Bordläggning
- 2014-06-23
- Debatt
- 2014-06-24
- Beslut
- 2014-06-25
- Dokument & lagar
Nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov
Betänkande 2013/14:CU32
Den som vill bygga ett komplementbostadshus på högst 25 kvadratmeter på sin tomt ska inte längre behöva bygglov. En- och tvåbostadshus ska kunna byggas till med högst 15 kvadratmeter och förses med högst två takkupor utan bygglov. Det ska också bli tillåtet att utan bygglov inreda enbostadshus med ytterligare en bostad. Detta gäller även om åtgärderna strider mot detaljplanen. Man måste dock fortfarande göra en bygganmälan till kommunen, utom för takkupor. Lagändringarna gäller från den 2 juli 2014.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 51, 119 minuter
- Justering
- 2014-05-27
- Bordläggning
- 2014-06-03
- Debatt
- 2014-06-04
- Beslut
- 2014-06-04
- Dokument & lagar
Stärkt besittningsskydd för utsatta hyresgäster
Betänkande 2013/14:CU30
Personer som utsatts för våld i nära relationer ska få större möjligheter att behålla sin bostad. När en person vräks från sin hyresrätt eller bostadsrätt på grund av att han eller hon har misskött sig ska det särskilt beaktas om misskötseln beror på att personen har utsatts för brott av en närstående eller tidigare närstående. Om så är fallet ska han eller hon kunna få bo kvar.
Hyresgäster ska också få ett bättre skydd mot överraskande vräkning. Om en hyresgäst missköter sig ska hyresvärden i regel ge hyresgästen en varning. Först efter det ska hyresgästen kunna bli vräkt, om han eller hon fortsätter att missköta sig. Om det uppstår en tvist mellan hyresvärden och hyresgästen om förlängningen av ett hyresavtal ska socialnämnden få information om detta.
De nya reglerna gäller från den 1 juli 2014.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 3, 10 minuter
- Justering
- 2014-04-29
- Bordläggning
- 2014-05-06
- Debatt
- 2014-05-07
- Beslut
- 2014-05-07