Sök

RIKSDAGEN NÄRINGSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2015/16:6 DATUM 20151117 TID 11.0012.15 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2015/16:5. 2 Överläggning med regeringen Utskottet överlade med statssekreterare Nils Vikmång om regeringens förslag till ståndpunkt

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om förvaltningen av SJ AB. Mot bakgrund av bland annat de aktieutdelningar som har gjorts från bolaget under 2015 bör regeringen omvärdera sina prioriteringar i förhållande till SJ, anser riksdagen. Inom ramen för SJ:s beslutade ekonomiska mål bör regeringen enligt riksdagen agera på ett mer ansvarsfullt sätt.

Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om förvaltningen av de statliga företagen och motioner. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

12

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

30, 102 minuter

Justering

2015-11-12

Bordläggning

2015-11-17

Debatt

2015-11-18

Beslut

2015-11-18

RIKSDAGEN NÄRINGSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2015/16:5 DATUM 20151112 TID 10.0010.20 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2015/16:4. 2 Statliga företag NU4 Utskottet fortsatte behandlingen av skrivelse 2014/15:140 om 2015 års redogörelse för företag med statligt

RIKSDAGEN NÄRINGSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2015/16:4 DATUM 20151105 TID 10.0011.15 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2015/16:3. 2 Information från Statistiska centralbyrån Expert Hans-Olof Hagén, enhetschef Helena Fredin och projektledare Sven Silvander

RIKSDAGEN NÄRINGSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2015/16:3 DATUM 20151022 TID 10.0010.20 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2015/16:2. 2 Yttrande till finansutskottet NU1y Utskottet fortsatte behandlingen av yttrande till finansutskottet över proposition 2015/16:1

Andelen förnybar el i det svenska energisystemet ska öka. Därför höjs ambitionsnivån i det svensk-norska elcertifikatssystemet. Det införs ett nytt nationellt finansieringsmål som innebär att produktionen av ny förnybar el ska öka med 30 TWh mellan åren 2002 och 2020. Det nu gällande målet för motsvarande period är på 25 TWh. Samtidigt anpassas den så kallade kvotkurvan i elcertifikatslagen till det nya målet.

Elcertifikatssystemet är ett marknadsbaserat system för att öka produktionen av förnybar el. Bolag som producerar förnybar el kan få elcertifikat av staten. Dessa kan de sedan sälja till de elleverantörer och elanvändare som varje år genom kvotplikt måste redovisa certifikat som motsvarar en viss andel av elförsäljningen eller elanvändningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. För att den höjda ambitionsnivån ska gälla från årsskiftet krävs även att ett avtal om detta mellan Sverige och Norge godkänns av riksdagen. Den frågan tas upp av finansutskottet i samband med utskottets behandling av budgetpropositionen för 2016.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

20, 69 minuter

Justering

2015-10-13

Bordläggning

2015-10-20

Debatt

2015-10-21

Beslut

2015-10-21

RIKSDAGEN NÄRINGSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2015/16:2 DATUM 20151013 TID 11.0011.50 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2015/16:1. 2 Ambitionshöjning för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2015 NU6 Utskottet fortsatte behandlingen

Reglerna på el- och skatteområdet ändras i syfte att skapa förutsättningar för en nordisk balansavräkning. Av driftstekniska skäl måste en elleverantör leverera lika mycket el som dess kunder förbrukar. Det kallas balansansvar. Affärsverket Svenska kraftnät övervakar och säkerställer att balansen upprätthålls. De kostnader som uppstår sammanställer Svenska kraftnät i en så kallad balansavräkning. Kostnaderna fördelas sedan mellan de balansansvariga.

De ändrade reglerna innebär att Svenska kraftnät kan ge någon annan i uppdrag att utföra avräkningen. Ändringarna ska göra det möjligt för en aktör att utföra avräkningen mellan balansansvariga i flera länder.

Förändringarna på skatteområdet innebär att Energimyndigheten tar över Svenska kraftnäts uppgift att lämna kontrolluppgifter när elcertifikat säljs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 8 minuter

Justering

2015-09-24

Bordläggning

2015-10-13

Debatt

2015-10-14

Beslut

2015-10-14

RIKSDAGEN NÄRINGSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2015/16:1 DATUM 20150924 TID 10.0011.55 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2014/15:40. 2 Nordisk balansavräkning NU5 Utskottet fortsatte behandlingen av proposition 2014/15:112 om nordisk balansavräkning och

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområdet energi för 2016. Sammanlagt går 2,8 miljarder kronor till detta område. Nästan hälften av pengarna (1,35 miljarder) föreslås gå till energiforskning. Resten går bland annat till satsningar på förnybar elproduktion, energiteknik och ökad energieffektivisering.

Riksdagen sa också ja till de två förslag som gäller Svenska kraftnäts finansiella befogenheter för 2016 och investeringsplan för perioden 2016-2018.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

56, 142 minuter

Justering

2015-11-26

Bordläggning

2015-12-08

Debatt

2015-12-09

Beslut

2015-12-10