Sök

Riksrevisionen har granskat hur statens insatser inom ambulanssjukvården har fungerat och regeringen har lämnat sina synpunkter på granskningen i en skrivelse. Riksrevisionen drar slutsatsen att statens ansvar vad gäller reglering, tillsyn och styrning av SOS Alarm inte bidrar tillräckligt till en säker larmkedja för ambulanssjukvården.

Regeringen arbetar med de här frågorna och en utredning om alarmeringstjänsten har nyligen överlämnat sin slutrapport till regeringen. Riksdagen konstaterar att utredningen presenterar flera förslag till möjliga lösningar på de problem som Riksrevisionen lyft fram i sin granskning. Bland annat föreslår utredningen att en nationell alarmeringsfunktion ska inrättas och att den verksamheten ska bedrivas i myndighetsform.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

Det ska införas ett uppehålls- och arbetstillstånd för högkvalificerad arbetskraft från länder utanför EU. Tillståndet ska heta EU-blåkort och innebär att svenska regler anpassas till EU-regler.

För att få ett blåkort krävs bland annat att lönen för anställningen är minst en och en halv genomsnittlig svensk bruttoårslön och att personen har högskoleutbildning eller fem års motsvarande yrkeserfarenhet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2013. Riksdagen sade ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

I dag kan regeringen upphäva en allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott eller bevilja uppehållstillstånd om utvisningen av olika anledningar inte kan genomföras. Det kan till exempel vara vid risk för dödsstraff och tortyr vid ett återvändande eller om den som utvisningsbeslutet gäller är allvarligt sjuk. Dessa ärenden flyttas över till den ordinarie migrationsprocessen och ska hanteras av Migrationsverket och migrationsdomstolarna.

Det är också regeringen som genom nåd kan befria en person från straff. När någon ansöker om nåd ska han eller hon inte längre automatiskt få uppskov med att avtjäna sitt fängelsestraff.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2013. Riksdagen sade ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

3, 12 minuter

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

Arbetsgivare som anställer utlänningar som inte har rätt att vistas i Sverige ska kunna straffas. Arbetsgivaren ska kunna dömas till böter eller, när omständigheterna är försvårande, till fängelse i högst ett år. Oavsett om ett straff krävs ut eller inte ska den som anställer utlänningar utan tillstånd betala en särskild avgift. Brott ska också kunna leda till att rätten till offentliga stöd och bidrag försvinner.

Utlänningar som saknat rätt att vistas i Sverige ska enligt lagen ha rätt att få lön och annan ersättning för arbete som de har utfört. Om det uppstår en tvist om innestående ersättning ska lönen åtminstone motsvara tre månaders heltidsarbete för den minimilön som följer av kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. För att underlätta för utlänningen att få rätt till ersättning ska han eller hon kunna få ett förlängt uppehållstillstånd.

Speciella regler om ansvar ska gälla för uppdragsgivare som anlitar en underentreprenör för att genomföra ett entreprenadavtal. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med den ändringen att de nya reglerna ska börja gälla den 1 augusti i stället för den 1 juli 2013.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

37, 128 minuter

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

Riksdagen godkände nya nationella mål för arbetet med kulturmiljön. Målen ska styra de statliga insatserna och ska också kunna inspirera och vägleda politiken i kommuner och landsting.

Lagen om kulturminnen med mera ändrar namn till kulturmiljölagen. Vidare görs några ändringar i lagen. Det nationella minoritetsspråket meänkieli ska omnämnas i hänsynsregeln om god ortnamnssed. Det innebär att meänkieli så långt som möjligt ska användas samtidigt med svenska, samiska och finska namn på kartor samt vid skyltning och övrig utmärkning i flerspråkiga områden.

Begreppet fornlämning förtydligas: en lämning som kan antas ha tillkommit eller, när det gäller fartyg, förlist 1850 eller senare inte ska omfattas av den allmänna definitionen. Men länsstyrelsen ska i enskilda fall få förklara en sådan lämning för fornlämning om det finns särskilda skäl med hänsyn till det kulturhistoriska värdet. Årtalsgränsen 1850 ska även gälla för så kallade lösfynd, det vill säga fornfynd som påträffas under andra omständigheter än i eller vid en fornlämning och har samband med fornlämningen.

Reglerna om metallsökare förtydligas så att de stämmer överens med EU:s regler och samtidigt ger skydd för kulturarvet. Lagändringar börjar gälla den 1 januari 2014.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

29

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

16, 85 minuter

Beredning

2013-05-02

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-12

Beslut

2013-06-13

Regeringen har lämnat en skrivelse där tio mål för friluftslivspolitiken redovisas. Målen ska vara mätbara och rör bland annat tillgänglig natur för alla, allemansrätten och attraktiv tätortsnära natur. I skrivelsen redovisar regeringen också de satsningar som gjorts för att utveckla friluftsmålen och ger sin syn på hur arbetet med målen ska följas upp och fortsätta utvecklas.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

19, 68 minuter

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

Finansutskottet har granskat ett dokument från EU-kommissionen om den långsiktiga finansieringen av ekonomin i EU. Det handlar enligt kommissionen om att föra ekonomin in på ett spår som leder fram till smart och hållbar tillväxt och skapar nya arbetstillfällen, utvecklar EU:s konkurrensfördelar och stärker konkurrenskraften på den globala marknaden. Finansieringsbehoven är storskaliga och långsiktiga.

Utskottet tycker att det är viktigt att kommissionen i sitt fortsatta arbete är öppen när det gäller bedömningen av bankernas förmåga att erbjuda långsiktig finansiering i framtiden. Kommissionen bör ta hänsyn till nationella skillnader i banksystemen och koncentrera sina initiativ till förslag som har europeiskt mervärde. Bankverksamheten är gränsöverskridande inom EU. Det är därför viktigt att kommissionen är beredd att ta nödvändiga initiativ för att säkra de europeiska ekonomiernas långsiktiga finansieringsbehov. Men de nationella befogenheterna på skatteområdet bör värnas.

Det är viktigt att eventuella förslag på åtgärder inte inverkar negativt på den finansiella stabiliteten och konsumentskyddet, menar utskottet. Kommissionen bör också vara uppmärksam på risken för att skuggbankssektorn gynnas av eventuella initiativ. Det finns dessutom en risk för att tyngre regler kan försämra framför allt små bankers förmåga att erbjuda långsiktig finansiering.

Utskottet anser att riskexponeringen från finansiella instrument inte bör få öka på EU-budgeten. Det finns även anledning att ta hänsyn till de offentliga finansernas betydelse för långsiktiga finansieringar.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Beredning

2013-05-14

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-12

Beslut

2013-06-13

Regeringen har lämnat sin redovisning av ekonomin och verksamheterna i kommuner och landsting 2012. Finansutskottet ser positivt på att arbetet med öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården har stärkts för att det ska bli lättare att följa upp och jämföra vårdresultat. Utskottet välkomnar också regeringens redovisning av de specialdestinerade statsbidragen, det vill säga statsbidrag som är tidsbegränsade och knutna till en viss verksamhet eller åtgärd. Utskottet ser fram emot att regeringen fortsätter metodutvecklingen så att utvärderingen av de specialdestinerade statsbidragen kan bli ännu bättre. Utskottet noterar att regeringen har för avsikt att under hösten 2013 lämna ett förslag till ändringar i systemet för kommunalekonomisk utjämning. Ändringarna ska enligt förslaget träda i kraft den 1 januari 2014. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

15, 79 minuter

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-18

Riksrevisionen har granskat hur Finansinspektionen och Konsumentverket sköter sin tillsyn av konsumentinformationen om tjänstepensioner. Regeringen ger sin syn på granskningen i en skrivelse. Riksrevisionen anser att konsumenterna varken får tillräcklig eller rätt anpassad information om sin kollektivavtalade tjänstepension. Den information som finns är svår att förstå. Regeringen håller med om detta. Regeringen anser dock att de prioriteringar som Finansinspektionen och Konsumentverket har gjort i sitt arbete har varit motiverade med tanke på de senaste årens finansiella oro. Med anledning av granskningen har regeringen har gjort ett antal åtgärder för att stärka konsumentskyddet på finansmarknaden. Bland annat har Finansinspektionens och Konsumentverkets anslag för 2013 ökats med 34 miljoner kronor respektive 1,5 miljoner kronor. Riksdagen ser positivt på regeringens åtgärder. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-12

Beslut

2013-06-12

Den som har bristande äldre studieresultat ska trots det kunna få studiemedel om de tidigare studierna har bedrivits för mer än tio år sedan. Regeln är annars att en studerande bara kan få studiemedel om han eller hon har bedrivit sina tidigare studier i normal takt. På en högskoleutbildning motsvarar normal takt 62,5 procent av högskolepoängen under de första 40 veckorna med studiemedel. Efter de 40 första veckorna är kravet 75 procent. Den nya regeln börjar gälla den 1 juli 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-12

Beslut

2013-06-12

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om skolan. En orsak är att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om skolpolitik och skolreformer, kommunernas resurstilldelning, fristående skolor, skolplikt och rätt till utbildning. Andra motioner tar upp frågor som rör skolans värdegrund, betyg, lärarlegitimation, fortbildning för lärare i vissa ämnen och studie- och yrkesvägledning. Ytterligare motioner handlar om skolbibliotek, IT i skolan, elevhälsa, mobbning och diskriminering, jämställdhet och genus, inflytande i skolan och vissa undervisningsämnen.

Behandlade dokument

101

Förslagspunkter

29

Reservationer

37 

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-12

Beslut

2013-06-12

Den 1 januari 2014 börjar den nya myndigheten för hälso- och vårdinfrastruktur sin verksamhet. Myndigheten får samma uppgifter som bolaget Apotekens Service, som i sin tur avvecklas.

Den nya myndigheten ska bland annat ansvara för funktioner och it-system som ser till att apotekens distribution av läkemedel sker på ett sätt som är säkert för patienterna. Det handlar till exempel om hanteringen av elektroniska recept. Myndigheten ska också på lika villkor ge apoteken tillgång till relevanta databaser med information. Att ha hand om nationell läkemedelsstatistik kommer också att bli myndighetens ansvar.

Riksdagen sade ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

Om en person som är misstänkt för ett brott inte behärskar svenska ska han eller hon ha rätt till tolk vid sammanträden i rätten och under förhör i samband med förundersökningen. Samma regler ska gälla om den misstänkte behöver tolk på grund av hörselnedsättning eller talsvårigheter. Den som behöver en tolk får i praktiken det redan i dag, men lagen ska ändras så att det blir tydligare att detta är obligatoriskt.

En rad andra ändringar i reglerna införs också:

• Domstolen eller den myndighet som utreder brottet ska vara skyldig att översätta sådana handlingar, eller delar av handlingar, som är viktiga för att den som är misstänkt för ett brott ska kunna ta till vara sin rätt. Översättningen kan vara muntlig om det är lämpligt.
• Den som döms för ett brott och har använt tolk i överläggningar med sin försvarare ska inte behöva betala för tolkningen, oavsett om det är en offentlig eller privat försvarare.
• Kompetenskravet skärps för tolkar och översättare som anlitas av domstolar och brottsutredande myndigheter.
• Om det är möjligt ska en auktoriserad tolk eller översättare anlitas.
• Även tolkar som inte är auktoriserade ska ha tystnadsplikt då de anlitas i samband med brottmål.

De nya reglerna gäller från den 1 oktober 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 31 minuter

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-17