Sök
20 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, EU-nämndens protokoll, KU:s särskilda protokoll, Utskottens protokoll, Utskottens verksamhetsberättelser, Utskottens yttranden, 2018/19, 2015/16, Nylander, Christer (L), sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Allmänna kulturfrågor
Betänkande 2018/19:KrU12
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om allmänna kulturfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.
Motionerna handlar exempelvis om kultursamsverkanmodellen, digital utveckling inom kulturområdet, internationellt samarbete och kultur på recept.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 18, 65 minuter
- Justering
- 2019-05-07
- Bordläggning
- 2019-05-13
- Debatt
- 2019-05-14
- Beslut
- 2019-05-15
- Dokument & lagar
Kulturskaparnas villkor
Betänkande 2018/19:KrU11
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om kulturskaparnas villkor. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området.
Motionerna handlar bland annat om konstnärlig frihet och kulturens villkor, enprocentregeln och scenkonstallianser.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 16, 71 minuter
- Justering
- 2019-05-07
- Bordläggning
- 2019-05-13
- Debatt
- 2019-05-14
- Beslut
- 2019-05-15
- Dokument & lagar
Idrott och friluftsliv
Betänkande 2018/19:KrU10
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om idrott och friluftsliv från allmänna motionstiden 2018. Anledningen är främst att det redan pågår utredningar och att man på olika håll arbetar med frågorna.
Förslagen tar bland annat upp frågor om barnrättsperspektivet, barns tillgång till idrott, dopning, osunda kroppsideal, äldres tillgång till idrott, olympiska vinterspel och ett nordiskt friluftslivsår.
- Behandlade dokument
- 27
- Förslagspunkter
- 21
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 8, 54 minuter
- Justering
- 2019-05-07
- Bordläggning
- 2019-05-13
- Debatt
- 2019-05-14
- Beslut
- 2019-05-15
- Dokument & lagar
Frågor om konstarterna och film
Betänkande 2018/19:KrU13
Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018 om bibliotek, språk, teater, film, dans och musik samt konst och arkitektur i det offentliga rummet. Riksdagen sa nej bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 24
- Förslagspunkter
- 19
- Reservationer
- 20
- Anföranden och repliker
- 20, 80 minuter
- Justering
- 2019-03-14
- Bordläggning
- 2019-03-26
- Debatt
- 2019-03-27
- Beslut
- 2019-03-28
- Dokument & lagar
Kulturarvsfrågor
Betänkande 2018/19:KrU7
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om museifrågor, kyrkoantikvariska frågor, immateriellt kulturarv och fornminnen. Motionerna handlar exempelvis om statligt stöd till vissa museer och verksamheter och om världsarvsklassning av vissa platser med kulturhistoriska värden. Andra områden är förvaltningen av värdefulla kulturmiljöer, bland annat en mer rättvis finansiering av arkeologiska utgrävningar.
Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att åtgärder redan är gjorda.
- Behandlade dokument
- 48
- Förslagspunkter
- 23
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 17, 78 minuter
- Justering
- 2019-03-07
- Bordläggning
- 2019-03-12
- Debatt
- 2019-03-13
- Beslut
- 2019-03-13
- Dokument & lagar
Kultur och fritid för barn och unga
Betänkande 2018/19:KrU8
Riksdagen sa nej till motioner om kultur och fritid för barn och unga från allmänna motionstiden 2018/19. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området.
Motionerna handlar bland annat om information och kunskap om barns rättigheter, förebyggande åtgärder för att förhindra att unga blir gifta mot sin vilja, aktiviteter för barn på sommaren samt främjande av elevers inlärning av matematik och naturvetenskap.
- Behandlade dokument
- 14
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 19, 68 minuter
- Justering
- 2019-02-14
- Bordläggning
- 2019-02-27
- Debatt
- 2019-02-28
- Beslut
- 2019-02-28
- Dokument & lagar
Folkbildningsfrågor
Betänkande 2018/19:KrU9
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om folkbildningsfrågor. Motionerna handlar bland annat om utvärdering av folkbildningen, regler om nya folkhögskolor och allmän kurs på folkhögskolor. Andra områden är bidraget till folkbildningen och folkhögskolors betygssättning. Anledningen är bland annat att åtgärder redan är gjorda.
- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 9, 42 minuter
- Justering
- 2019-02-14
- Bordläggning
- 2019-02-27
- Debatt
- 2019-02-28
- Beslut
- 2019-02-28
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Betänkande 2018/19:KrU1
Knappt 15,8 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet kultur, medier, trossamfund och fritid. Mest pengar går till folkbildning, knappt 4,3 miljarder kronor. Knappt 2 miljarder kronor går till idrotten och drygt 1,5 miljarder går till regional kulturverksamhet. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag och delvis ja till regeringens förslag till hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen sa vidare ja till förslag från regeringen om bland annat att Sveriges Radio AB får drygt 3 miljarder kronor, Sveriges Television AB får drygt 4,9 miljarder och Sveriges Utbildningsradio AB får drygt 436 miljoner kronor för år 2019. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till nytt mål för spelmarknaden.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.
- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 65, 156 minuter
- Justering
- 2018-12-14
- Bordläggning
- 2018-12-17
- Debatt
- 2018-12-18
- Beslut
- 2018-12-18
- Dokument & lagar
Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service
Betänkande 2018/19:KrU2
Riksdagen beslutade efter förslag från regeringen om en ny lag om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst. Beslutet innebär att den nuvarande radio- och tv-avgiften ersätts med en public service-avgift som är individuell. Avgiften ska betalas av den som är obegränsat skattskyldig, har fyllt 18 år och har en beskattningsbar förvärvsinkomst, alltså inkomst av tjänst eller näringsverksamhet. Juridiska personer omfattas inte av beslutet. Skatteverket får ansvar för att ta in avgiften.
Avgiften ska vara 1 procent av den beskattningsbara inkomsten upp till ett tak. För 2019 kommer avgiften maximalt att vara drygt 1 300 kronor per person och år. Personer med en lägre inkomst än cirka 13 600 kr/månad betalar en reducerad avgift.
Regeringen har också lämnat förslag om längden på de sändningstillstånd som ska finansieras av public service-avgiften. Riksdagen delar inte regeringens bedömning att den första tillståndsperioden ska vara i tio år. Istället vill riksdagen att de sändningstillstånd som programföretagen får närmast efter att de nya reglerna börjat gälla ska vara i sex år, med start från 2020. De nya åttaåriga sändningstillstånden ska därmed gälla från den 1 januari 2026 och inte från 2030 som regeringen föreslagit.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag men med ändringen ovan.
Den nya lagen och övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2019.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 18, 89 minuter
- Justering
- 2018-11-08
- Bordläggning
- 2018-11-13
- Debatt
- 2018-11-14
- Beslut
- 2018-11-14
- Dokument & lagar
Ytterligare undervisningstid i matematik
Betänkande 2015/16:UbU21
Det ska bli mer matte på schemat i skolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Beslutet innebär att undervisningen utökas med 105 timmar i grundskolan, specialskolan, sameskolan och i grundsärskolan. 105 timmar motsvarar en mattetimme i veckan.
Regeringen rekommenderar att skolorna lägger den extra mattetimmen i mellanstadiet. 2013 utökades också antalet mattelektioner i skolan, då ville regeringen att matteutökningen skulle ske i lågstadiet.
Riksdag och regering hoppas nu att förändringen ska förbättra svenska elevers kunskap i matematik. Flera internationella undersökningar har tidigare visat att elevernas mattekunskaper sjunker.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 33 minuter
- Justering
- 2016-05-19
- Bordläggning
- 2016-05-24
- Debatt
- 2016-05-25
- Beslut
- 2016-05-25
- Dokument & lagar
Tilläggsbelopp för särskilt stöd till barn och elever
Betänkande 2015/16:UbU19
Tilläggsbeloppet för särskilt stöd till barn och elever ska vara individuellt bestämt utifrån barnets eller elevens behov. Regeringen tycker inte att detta framgår tillräckligt tydligt i de nuvarande reglerna och vill att detta ska stå tydligt även i skollagen.
Tilläggsbeloppet är ett bidrag som ägare till fristående förskolor och skolor kan få för barn och elever som har omfattande behov av särskilt stöd.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 22 minuter
- Justering
- 2016-05-19
- Bordläggning
- 2016-05-24
- Debatt
- 2016-05-25
- Beslut
- 2016-05-25
- Dokument & lagar
Skolväsendet
Betänkande 2015/16:UbU14
Riksdagen har riktat fem uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om skolan:
- Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att konfessionella inslag ska få förekomma i offentliga skolor i samband med skolavslutningar och andra traditionella högtider, i annan utbildning än undervisning.
- Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att utöka undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa i grundskolan med 100 timmar.
- Regeringen bör ta fram ett förslag om tioårig grundskola och vidareutbildning av förskolelärare så att de kan bli behöriga att undervisa i den nya tioåriga grundskolan.
- Regeringen bör utreda frågan om att införa ett nationellt digitalt lärarlyft.
- För att öka likvärdigheten i bedömningen av nationella prov bör regeringen återkomma till riksdagen med ett förslag om att införa digitala nationella prov med rättning av utomstående, nationella examinatorer.
Riksdagens tillkännagivanden gjordes när riksdagen behandlade motioner från de allmänna motionstiderna 2014 och 2015 om skolfrågor. Riksdagen sa nej till de andra motionerna.
- Behandlade dokument
- 150
- Förslagspunkter
- 39
- Reservationer
- 65
- Anföranden och repliker
- 43, 166 minuter
- Justering
- 2016-04-28
- Bordläggning
- 2016-05-10
- Debatt
- 2016-05-11
- Beslut
- 2016-05-12
- Dokument & lagar
Högskolan
Betänkande 2015/16:UbU15
Nej till motioner om högskolan (UbU15)
Riksdagen sa nej till motionsförslag om högskolan från den allmänna motionstiden 2014/15 och 2015/16. Förslagen handlade bland annat om anställda i högskolan, terminssystemet, lärarutbildningen och andrahandsuthyrning av studentbostäder.
Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat på grund av arbete som redan pågår och att förändringar redan genomförts.
- Behandlade dokument
- 144
- Förslagspunkter
- 37
- Reservationer
- 43
- Anföranden och repliker
- 34, 126 minuter
- Justering
- 2016-04-19
- Bordläggning
- 2016-04-26
- Debatt
- 2016-04-27
- Beslut
- 2016-04-27
- Dokument & lagar
Forskning
Betänkande 2015/16:UbU17
Riksdagen sa nej till ett antal motioner om forskning. Motionerna handlade bland annat om fördelningar av resurser, forskningens infrastruktur och forskningspolitisk inriktning.
Till hösten planerar regeringen att komma med förslag om forskningspolitik där flera av frågorna väntas tas upp. Riksdagen vill vänta in regeringens förslag och den sa därför nej till de motionsförslag som lämnats.
- Behandlade dokument
- 62
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 14, 72 minuter
- Justering
- 2016-03-22
- Bordläggning
- 2016-04-06
- Debatt
- 2016-04-07
- Beslut
- 2016-04-14
- Dokument & lagar
Vuxenutbildning
Betänkande 2015/16:UbU16
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om vuxenutbildningen. Anledningarna till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att gällande regler är tillräckliga, att arbete pågår inom de områden motionerna tar upp samt att riksdagen tidigare tagit ställning till de frågor som lyfts i motionerna. Motionerna handlar bland annat om övergripande frågor om vuxenutbildning, yrkeshögskolan, eftergymnasial utbildning för särskoleelever, kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare och validering.
- Behandlade dokument
- 28
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 14, 62 minuter
- Justering
- 2016-03-22
- Bordläggning
- 2016-04-06
- Debatt
- 2016-04-07
- Beslut
- 2016-04-14
- Dokument & lagar
Grundskolan
Betänkande 2015/16:UbU12
Matematikundervisningen bör utökas med en timme i veckan i grundskolan. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande om det här till regeringen.
Enligt riksdagen bör den utökade matematikundervisningen läggas på högstadiet då internationella undersökningar visar att matematikkunskaperna bland svenska 15-åringar sjunker.
Redan för ett år sedan tillkännagav riksdagen för regeringen att fler matematiklektioner i högstadiet bör prioriteras. Nu uppmanar riksdagen omigen regeringen att sätta igång med det här arbetet.
Riksdagen sa samtidigt nej till flera andra motionsförslag som behandlats i samma ärende. Motionerna tog bland annat upp förslag om fritidshemmen och elever med särskilda behov.
- Behandlade dokument
- 23
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 34, 128 minuter
- Justering
- 2016-03-03
- Bordläggning
- 2016-03-08
- Debatt
- 2016-03-09
- Beslut
- 2016-03-09
- Dokument & lagar
Kvalitetssäkring av högre utbildning
Betänkande 2015/16:UbU9
Regeringen avser att införa ett nytt kvalitetssäkringssystem för högre utbildning under andra delen av 2016. I det nya systemet ska Universitetskanslersämbetet fortsätta att utvärdera utbildningar, men också undersöka hur universitet och högskolor arbetar med kvaliteten på sina utbildningar. Det har regeringen beskrivit i en skrivelse till riksdagen.
Riksdagen anser att det nya systemet måste följas upp för att se till att det verkligen förbättrar utbildningarnas kvalitet. Därför riktas nu två tillkännagivanden till regeringen. Det innebär att riksdagen uppmanar regeringen att genomföra sådana uppföljningar. Riksdagen föreslår dels att regeringen utvärderar systemet efter tre år, dels att Universitetskanslersämbetet lämnar en rapport varje år om hur systemet fungerar.
Riksdagen anser också att det nya kvalitetssäkringssystemet riskerar att göra jämförelser mellan lärosäten svårare. Därför uppmanas regeringen, i ett tredje tillkännagivande, att se över hur jämförelser kan göras på ett bra sätt.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 22, 74 minuter
- Justering
- 2016-02-11
- Bordläggning
- 2016-02-24
- Debatt
- 2016-02-25
- Beslut
- 2016-03-02
- Dokument & lagar
Förskolan
Betänkande 2015/16:UbU11
Riksdagen sa nej till ett antal motioner om förskolan. Motionerna handlar bland annat om förskolans läroplan och kvalitet, förskolans arbetsmiljö, kompetens- och personalfrågor, organisatoriska frågor samt erbjudande av förskola. Riksdagen hänvisar fram för allt till pågående arbete inom området, att åtgärder redan har gjorts eller att det redan finns gällande regler.
- Behandlade dokument
- 23
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 28, 93 minuter
- Justering
- 2016-02-11
- Bordläggning
- 2016-03-01
- Debatt
- 2016-03-02
- Beslut
- 2016-03-02
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Betänkande 2015/16:UbU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Sammanlagt går 69,4 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till barn och ungdomsutbildning, universitet och högskolor och forskning.
- Behandlade dokument
- 55
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 97, 273 minuter
- Justering
- 2015-12-10
- Bordläggning
- 2015-12-15
- Debatt
- 2015-12-16
- Beslut
- 2015-12-17
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Betänkande 2015/16:UbU2
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om fördelningen av pengar till studiestöd för 2016. Den sammanlagda summan i statens budget för studiestöd är drygt 21,7 miljarder kronor. Mest pengar går till studiemedel (drygt 14,9 miljarder) och studiehjälp (drygt 3,3 miljarder).
Utbildningsutskottet föreslår också att riksdagen säger ja till regeringens förslag om ändringar i studiestödslagen. Ändringarna syftar bland annat till att göra det enklare för låntagare bosatta utanför Sverige att ansöka om nedsättning av årsbeloppet för studielån.
Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2016.
- Behandlade dokument
- 11
- Förslagspunkter
- 2
- Anföranden och repliker
- 27, 71 minuter
- Justering
- 2015-11-26
- Bordläggning
- 2015-12-01
- Debatt
- 2015-12-02
- Beslut
- 2015-12-02