Dokument & lagar (428 träffar)

Arbetsmarknadsutskottets protokoll 2017/18:40

RIKSDAGEN ARBETSMARKNADSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:40 DATUM 2018-06-19 TID 8.008.04 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2017/18:39. 2 Kommissionens förslag till förordning om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter EGF Utskottet

2018-06-19

Arbetsmarknadsutskottets protokoll 2017/18:40 (docx, 34 kB)

Utlåtande 2017/18:AU19

Europeiska globaliseringsfonden är en fond med syfte att ge stöd till arbetstagare som blivit uppsagda till följd av globaliseringen eller på grund av ekonomisk kris. Stödet kan också ges till egenföretagare vars verksamhet har upphört. EU-kommissionen har i samband med sitt förslag till nästa långtidsbudget för 2021-2027 förslagit en förlängning av Europeiska globaliseringsfonden. Enligt förslaget ska fonden omfatta fler personer, bli mer flexibel och hjälpa personer att anpassa sig till dagens förändrade och mer digitaliserade arbetsmarknad.

Fondens mål är att visa solidaritet med och stödja arbetstagare som har sagts upp. Riksdagen anser att sysselsättnings- och socialpolitik, och särskilt arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ska hanteras av medlemsländerna själva. EU:s roll bör endast vara stödjande och kompletterande. Riksdagen menar att förslaget därmed strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas så effektivt och nära medborgarna som möjligt. Riksdagen lämnar ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-06-19 Debatt: 2018-06-20 Beslut: 2018-06-20

Utlåtande 2017/18:AU19 (pdf, 306 kB)

Betänkande 2017/18:AU18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildning. I sin rapport har Riksrevisionen granskat om Arbetsförmedlingens program Arbetsmarknadsutbildning ger likvärdiga effekter i hela landet och om den eventuella variationen i effekt har förändrats över tid.

Riksdagen instämmer liksom regeringen i Riksrevisionens rekommendation att ett regionalt perspektiv bör finnas med när Arbetsförmedlingen utvärderar effekterna av arbetsmarknadspolitiska program. Detta för att bidra till att programmen ger likvärdiga effekter i olika regioner.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-14 Debatt: 2018-06-20 Beslut: 2018-06-20

Betänkande 2017/18:AU18 (pdf, 298 kB)

Betänkande 2017/18:AU16

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om sökandesammansättningens betydelse vid matchningen på arbetsmarknaden.

Syftet med Riksrevisionens granskning har varit att se om Arbetsförmedlingen har ett tillräckligt och väl genomlyst faktaunderlag för att utveckla matchningsverksamheten på ett effektivt sätt. Huvudresultatet pekar på att det spelar roll hur sammansättningen av individer ser ut men det är långt ifrån avgörande för jobbmatchningen. Riksrevisionen rekommenderar att Arbetsförmedlingen överväger att genomföra mer ingående analyser av jobbchansförsämringen och vad den kan bero på. Regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer och förutsätter att Arbetsförmedlingen följer dem.

Riksdagen framhåller precis som regeringen att det är viktigt att kunna mäta utfallet av matchningen och att på ett kvalitativt sätt kunna följa hur den utvecklas över tid. Sammantaget tycker riksdagen att Riksrevisionens granskning är ett viktigt bidrag till diskussionen om matchningseffektivitetens utveckling.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till den motion som väckts med anledning av skrivelsen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-06-14 Debatt: 2018-06-20 Beslut: 2018-06-20

Betänkande 2017/18:AU16 (pdf, 316 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om sökandesammansättningens betydelse vid matchningen på arbetsmarknaden

Betänkande 2017/18:AU15

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning om vilka effekter Arbetsförmedlingens insats Förberedande och orienterade utbildning (FUB) har haft.

Riksrevisionen konstaterar bland annat att de arbetssökande som har deltagit i FUB fått lägre framtida arbetsinkomster än de hade fått om de istället hade varit öppet arbetslösa. Mot bakgrund av att FUB är en av Arbetsförmedlingens mest kostsamma insatser drar Riksrevisionen slutsatsen att det inte är en effektiv insats. Riksrevisionen lämnar också några rekommendationer till regeringen.

Regeringen håller till stor del med om de slutsatser som Riksrevisionen redovisar och de rekommendationer de lämnar. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder ska, enligt regeringen, användas och anpassas utifrån arbetsmarknadens behov och individens förutsättningar.

Riksdagen tycker att granskningen är ett viktigt bidrag till kunskapen om de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Sammanfattningsvis håller riksdagen med regeringen och instämmer i de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till de motioner som väckts med anledning av skrivelsen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2018-06-14 Debatt: 2018-06-20 Beslut: 2018-06-20

Betänkande 2017/18:AU15 (pdf, 322 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om effekter av Arbetsförmedlingens Förberedande och orienterande utbildning

Arbetsmarknadsutskottets protokoll 2017/18:39

RIKSDAGEN ARBETSMARKNADSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:39 DATUM 2018-06-14 TID 10.0010.50 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2017/18:38. 2 Riksrevisionens rapport om effekter av Arbetsförmedlingens Förberedande och orienterande utbildning AU15 Utskottet

2018-06-14

Arbetsmarknadsutskottets protokoll 2017/18:38

RIKSDAGEN ARBETSMARKNADSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:38 DATUM 2018-06-12 TID 11.0011.41 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2017/18:37. 2 Aktuella EU-frågor Statsrådet Ylva Johansson, Arbetsmarknadsdepartementet, informerade om frågorna på dagordningen

2018-06-12

Arbetsmarknadsutskottets protokoll 2017/18:38 (docx, 34 kB)

Betänkande 2017/18:AU14

Det införs en ny lag om entreprenörers ansvar när det gäller arbetstagares krav på att få sin lön utbetalad. En arbetstagare som inte får lön av sin arbetsgivare för arbete i en bygg- eller anläggningsentreprenad ska kunna få betalt från en annan entreprenör högre upp i kedjan. Med entreprenad menas företag som har utlovat att utföra ett arbete för en bestämd betalning.

Ansvaret att betala ut lön ska i första hand gälla uppdragsgivaren, det vill säga den entreprenör som har anlitat arbetstagarens arbetsgivare som underentreprenör. Om uppdragsgivaren inte betalar eller inte kan nås ska även entreprenören högst upp i kedjan, huvudentreprenören, kunna ansvara för att lönen utbetalas. Lagen ska även gälla när arbetstagaren har varit utstationerad till annan plats.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag med den ändringen att den nya lagen och lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-19 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:AU14 (pdf, 1138 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anläggningsbranschen

Betänkande 2017/18:SoU36

Utredningsverksamheten när det gäller vissa dödsfall ska bli mer effektiv och ändamålsenlig. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar.

Enligt förslaget ska syftet med utredningsverksamheten vara att förebygga att barn far illa eller att vuxna utsätts för våld eller andra övergrepp av en närstående eller tidigare närstående person. Utredningsverksamheten ska också utökas till att omfatta fler fall än där barn eller vuxna avlidit. Exempel på fall som ska utredas är grov misshandel av barn samt mord- och dråpförsök mot vuxna om brottet har begåtts av en närstående eller tidigare närstående person. Även mord- och dråpförsök mot barn ska utredas, om barnet varit i behov av skydd. Mot bakgrund av ändringarna ska lagen om utredningar avseende vissa dödsfall byta namn till lagen om utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-15 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:SoU36 (pdf, 1465 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall

Betänkande 2017/18:SoU26

Det övergripande nationella målet för folkhälsopolitiken ska vara att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Målet ska också vara att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Riksdagen godkände regeringens förslag om en omformulering av det övergripande nationella folkhälsomålet och om en ny målstruktur för folkhälsoarbetet.

Syftet med förändringarna är att underlätta folkhälsoarbetet på samtliga samhällsnivåer.

Riksdagen anser också att det är angeläget att fler patienter än i dag får en fast läkarkontakt. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att säkerställa patienternas rätt till en fast läkarkontakt.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 6
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-14 Beslut: 2018-06-14

Betänkande 2017/18:SoU26 (pdf, 463 kB) Webb-tv debatt om förslag: God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälsopolitik

Socialutskottets protokoll 2017/18:41

RIKSDAGEN SOCIALUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:41 DATUM 2018-06-07 TID 09.3010.05 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2017/18:40. 2 God och jämlik hälsa en utvecklad folkhälsopolitik SoU26 Utskottet fortsatte behandlingen av proposition 2017/18:249

2018-06-07

Socialutskottets protokoll 2017/18:41 (docx, 47 kB)

Arbetsmarknadsutskottets protokoll 2017/18:37

RIKSDAGEN ARBETSMARKNADSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:37 DATUM 2018-06-07 TID 10.0010.10 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2017/18:36. 2 Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anläggningsbranschen AU14 Utskottet fortsatte behandlingen

2018-06-07

Arbetsmarknadsutskottets protokoll 2017/18:37 (docx, 35 kB)

Betänkande 2017/18:SoU25

Förenta nationernas, FN:s, barnkonvention blir lag i Sverige. Konventionens grundprincip är att barn är individer med egna rättigheter och den antogs av FN 1989. Sverige godkände konventionen redan 1990 och måste följa den men den har ännu inte fått genomslag i praktiken.

Den gällande svenska lagstiftningen ligger väl i linje med konventionens bestämmelser och i många fall går den längre. Däremot har kartläggningar och rapporter från utredningar och myndigheter visat att den inte fått tillräckligt stort genomslag i statlig och kommunal verksamhet samt i rättstillämpningen. Att göra konventionen till lag bidrar till att ett barnrättsbaserat synsätt får genomslag i praktiken.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Samtidigt riktar riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att följa upp att konventionen efterlevs och används i enlighet med svensk rätt.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 5
Justering: 2018-06-05 Debatt: 2018-06-13 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:SoU25 (pdf, 13176 kB) Webb-tv debatt om förslag: Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter

Socialutskottets protokoll 2017/18:40

RIKSDAGEN SOCIALUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:40 DATUM 2018-06-05 TID 11.0011.30 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Information från Socialdepartementet Statsrådet Annika Strandhäll informerade om frågor angående högspecialiserad vård. Deltagare se bilaga 2. 2 Justering av protokoll Utskottet justerade

2018-06-05

Socialutskottets protokoll 2017/18:40 (docx, 46 kB)

Betänkande 2017/18:SoU35

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om den nationella läkemedelslistan, ett nytt personregister för läkemedel. Registret ska föras av E-hälsomyndigheten. Den nationella läkemedelslistan ersätter de existerande registren receptregistret och läkemedelsförteckningen och ska i stort få innehålla samma uppgifter som dessa. Förslaget innehåller också vissa integritetshöjande åtgärder som sökbegränsningar, samtycke och spärrning. Hälso- och sjukvårdspersonal, expedierande personal på apotek och patienten ska ha ändamålsenlig åtkomst till uppgifterna i registret.

Ett övergripande mål med registret är att skapa en samlad källa av en patients förskrivna läkemedel och andra varor samtidigt som patientens behov av integritetsskydd tillgodoses.

En ny lag om den nationella läkemedelslistan och andra lagändringar börjar gälla den 1 juni 2020. Krav på hälso- och sjukvårdens aktörer och uppgiftsskyldighet för dessa börjar gälla den 1 juni 2022.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-05 Debatt: 2018-06-11 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:SoU35 (pdf, 2453 kB)

Betänkande 2017/18:SoU31

Det ska bli möjligt för apoteken att byta ut läkemedel utanför den så kallade läkemedelsförmånen till en tillgänglig variant inom förmånen. Läkemedel inom förmånen har ett reglerat pris och ingår i högkostnadsskyddet. I dag gäller reglerna för apotekens byte av läkemedel till ett likvärdigt billigare alternativ bara läkemedel som ingår i förmånen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär också att apoteken även ska byta ut kostnadsfria smittskyddsläkemedel när det finns ett utbytbart alternativ. Även det ska vara kostnadsfritt och patienten får inte säga nej till bytet. Dessutom ska andra än läkare kunna skriva ut kostnadsfria smittskyddsläkemedel, exempelvis barnmorskor.

Ändringarna börjar gälla den 2 juni 2020. Bestämmelserna om att reglerade priser även ska gälla kostnadsfria smittskyddsläkemedel och att andra än läkare ska kunna skriva ut sådana läkemedel kostnadsfritt börjar gälla den 1 oktober 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-05 Debatt: 2018-06-11 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:SoU31 (pdf, 1451 kB)

Betänkande 2017/18:SoU21

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2018/19. Det gäller proposition 2017/18:156 Ny lag om tobak och liknande produkter och följdmotionerna 2017/18:4013-2017/18:4017. Även eventuella nya ärenden som kan komma att skickas till socialutskottet under resten av riksmötet 2017/18 föreslås skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-05 Debatt: 2018-06-14 Beslut: 2018-06-14

Betänkande 2017/18:SoU21 (pdf, 263 kB)

Betänkande 2017/18:SoU20

Det blir tillåtet att utföra assisterad befruktning utanför kroppen med enbart donerade könsceller. Det vill säga att ingen av föräldrarna har en genetisk koppling till det blivande barnet, i dag måste minst en av föräldrarna ha det. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Dessutom genomförs fler ändringar kopplat till assisterad befruktning och föräldraskap, bland annat:

  • Befruktning utanför kroppen med donerade könsceller ska få utföras vid andra vårdinrättningar än universitetssjukhus.
  • En man som föder barn efter ändrad könstillhörighet ska ses som far till barnet och en kvinna som bidrar med spermier ska ses som mor.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 15
Justering: 2018-06-05 Debatt: 2018-06-11 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:SoU20 (pdf, 5438 kB) Webb-tv debatt om förslag: Modernare regler om assisterad befruktning och föräldraskap

Socialutskottets protokoll 2017/18:39

RIKSDAGEN SOCIALUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:39 DATUM 2018-05-31 TID 09.3009.55 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 EU-information Statssekreterare Madeleine Harby Samuelsson, Socialdepartementet, med medarbetare informerade inför EPSCO-mötet den 21 juni 2018 och om trepartsmötena kring Tillgänglighetsdirektivet.

2018-05-31

Socialutskottets protokoll 2017/18:39 (docx, 47 kB)

Betänkande 2017/18:SoU27

Polismyndigheten ska få rätt att göra anonyma inköp av nya psykoaktiva substanser, ibland kallade nätdroger. Det är substanser som liknar narkotika men som ännu inte har blivit klassade som det och som vanligen säljs över internet. Syftet med förslaget är att effektivisera den så kallade klassificeringsprocessen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

I dag görs klassificering med varje substans för sig, till skillnad från så kallad generisk klassificering där substanserna klassificeras i grupper utifrån sina kemiska grundstrukturer. Regeringen bedömer att ett system med generisk klassificering inte bör införas i nuläget eftersom det inte är tillräckligt rättssäkert. Riksdagen tycker att regeringen borde göra en mer djupgående analys av erfarenheterna från de länder som infört ett system med generisk klassificering. Därför riktar riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om det.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2018-05-24 Debatt: 2018-06-04 Beslut: 2018-06-07

Betänkande 2017/18:SoU27 (pdf, 2065 kB) Webb-tv debatt om förslag: Klassificering av nya psykoaktiva substanser