Sök
19 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, EU-nämndens protokoll, KU:s särskilda protokoll, Rapporter från riksdagen, Riksdagsskrivelser, Utskottens protokoll, Utskottens yttranden, 2015/16, 2014/15, 2008/09, 2006/07, 2004/05, Haddad, Roger (L), sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Borttagande av karenstid för särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet
Betänkande 2015/16:JuU34
Det är regeringen som bestämmer över ID-kontroller som görs av buss-, tåg- och fartygspersonal. Föreskrifter som styr de här kontrollerna bör kunna förlängas direkt när giltighetstiden för tidigare föreskrifter gått ut. Det föreslår justitieutskottet i ett utskottsinitiativ.
Regeringen får bara bestämma om ID-kontroller för sex månader i taget. Beslutet om att förlänga kan idag tas först två veckor efter att giltighetstiden för tidigare beslut gått ut. Det blir alltså en karenstid på två veckor och under den tiden finns en risk att människosmugglare anpassar sin verksamhet, enligt utskottet. Därför bör den karenstiden tas bort.
Riksdagen sa ja till lagändringar om det här. Ändringarna börjar gälla från den 1 juli 2016.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 46, 135 minuter
- Justering
- 2016-05-26
- Bordläggning
- 2016-06-07
- Debatt
- 2016-06-08
- Beslut
- 2016-06-08
- Dokument & lagar
Åtgärdsplan för förstärkning av kampen mot finansiering av terrorism
Utlåtande 2015/16:JuU32
Justitieutskottet har granskat Europeiska kommissionens meddelande om terrorism. Kommissionen anser att den senaste tidens attacker i EU och i omvärlden visar på ett behov av att EU arbetar inom alla politiska områden för att bekämpa och förebygga terrorism.
Alla terrororganisationer behöver finansiering för att utföra sina planer, därför behöver EU jobba för att försöka stoppa terrorismens finansieringsprocesser. Europeiska kommissionen beskriver i sitt meddelande en åtgärdsplan för hur EU:s medlemsländer ska jobba för att komma åt finansieringen av terror. Planen tar sikte på att hejda penningöverföringar, identifiera finansiering av terrorism, agera mot finansieringskällorna och verka utrikespolitiskt.
Justitieutskottet välkomnar kommissionens initiativ att ta fram en bred åtgärdsplan som stärker det europeiska arbetet att bekämpa finansiering av terrorism. Samtidigt påpekar utskottet att det är viktigt att det finns en balans mellan insatserna mot terrorism och respekten för de grundläggande fri- och rättigheterna, inte minst skyddet av den personliga integriteten.
Efter granskningen lade riksdagen utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 16, 51 minuter
- Justering
- 2016-05-12
- Bordläggning
- 2016-05-17
- Debatt
- 2016-05-18
- Beslut
- 2016-05-18
- Dokument & lagar
Straffrättsligt skydd mot olovlig identitetsanvändning
Betänkande 2015/16:JuU29
Det ska bli svårare att missbruka någons identitetsuppgifter. Att få sina identitetsuppgifter utnyttjade är en stor integritetskränkning och skyddet mot det bör stärkas. Det anser regeringen som tagit fram förslag till ändringar i brottsbalken.
Lagändringarna innebär att det nya brottet olovlig identitetsanvändning införs. Med olovlig identitetsanvändning menas att någon använder en annan persons identitetsuppgifter utan att personen lämnat sitt samtycke. Regeringen föreslår även att brottet olaga förföljelse ska omfatta handlingar som handlar om olovlig identitetsanvändning.
Riksdagen säger ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 5, 30 minuter
- Justering
- 2016-05-12
- Bordläggning
- 2016-05-17
- Debatt
- 2016-05-18
- Beslut
- 2016-05-18
- Dokument & lagar
Straffrättsliga frågor
Betänkande 2015/16:JuU18
Riksdagen gjorde tre tillkännagivanden till regeringen inom området straffrätt. Tillkännagivandena handlar om fridskränkningsbrott, hedersrelaterade brott och systematiska stölder.
Den 1 juli 2013 skärptes straffen för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning. Riksdagen anser att effekterna av den här straffskärpningen bör utvärderas. Om det visar sig att reformen inte fått avsedd effekt kanske straffen bör skärpas ytterligare. Därför uppmanade riksdagen regeringen att utvärdera straffskärpningen.
Ett stort antal personer lever under hot från sina anhöriga på grund av en så kallad hederskultur. Riksdagen anser att samhället med kraft bör markera mot dessa brott. Den lagstiftning som anknyter till hedersrelaterade brott bör ses över i syfte att motverka sådana brott och öka antalet åtal. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta.
Riksdagen vill även att den så kallade straffrabatten ses över. Om en person samtidigt döms för flera brott innebär det i praktiken att straffet inte motsvarar de olika brottens sammanlagda straffvärde. Det sker istället en viss begränsning av påföljden och personen får så kallad straffrabatt. En ny brottsrubricering som tar sikte på systematiska stölder bör också införas. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande om detta till regeringen. Bakgrunden till beslutet är systematiska stölder som drabbar företagare och boende på landsbygden.
- Behandlade dokument
- 94
- Förslagspunkter
- 59
- Reservationer
- 49
- Anföranden och repliker
- 21, 77 minuter
- Justering
- 2016-04-05
- Bordläggning
- 2016-04-13
- Debatt
- 2016-04-14
- Beslut
- 2016-04-14
- Dokument & lagar
Polisfrågor
Betänkande 2015/16:JuU20
Polisen borde ha rätt att söka igenom båtar efter vapen och andra farliga föremål. Det anser riksdagen som uppmanar regeringen att se över denna möjlighet. I dag har polisen enbart rätt att söka igenom misstänkta fordon på land utan att begära en husrannsakan.
Uppmaningen är ett av fem tillkännagivanden som riksdagen nu riktar till regeringen.
Två av tillkännagivandena handlar om vapenlicenser. Riksdagen tycker att ansökan om vapenlicens borde ske digitalt och att handläggningstiderna för licensärenden måste kortas. Riksdagen anser vidare att regeringen ska jobba mer för att licensprövningarna blir mer enhetliga i landet.
Riksdagen vill också att det så kallade danstillståndet tas bort. I dag krävs tillstånd för att få anordna en offentlig danstillställning, även om den inte anordnas på offentlig plats. Det innebär en stor administrationsinsats både från polisens och arrangörens sida och därför vill nu riksdagen slopa tillståndskravet. Riksdagen uppmanar därför regeringen att se över denna möjlighet.
Det femte tillkännagivandet handlar om att en del av de uppgifter som polisen har i dag borde kunna läggas på andra myndigheter. Riksdagen uppmanar här regeringen att återuppta en nedlagd utredning om att renodla polisens arbete.
Riksdagen sa samtidigt nej till ett antal motioner som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade bland annat om gränskontroller, flyktingspionage, pass och datalagring.
- Behandlade dokument
- 99
- Förslagspunkter
- 66
- Reservationer
- 38
- Anföranden och repliker
- 17, 78 minuter
- Justering
- 2016-04-05
- Bordläggning
- 2016-04-13
- Debatt
- 2016-04-14
- Beslut
- 2016-04-14
- Dokument & lagar
Våldsbrott och brottsoffer
Betänkande 2015/16:JuU22
Regeringen borde ta initiativ till att skapa en brottsofferportal för dem som drabbats av bedrägerier och identitetsstölder. Det anser riksdagen som, i ett tillkännagivande, uppmanar regeringen att börja driva frågan.
En identitetskapning innebär en stor kränkning för den personliga integriteten och den drabbade tvingas dessutom ägna stora ansträngningar för att själv ordna upp i situationen. Det menar riksdagen, som pekar på att den drabbade måste spärra sina identitetsuppgifter hos i princip alla kreditupplysningsföretag. Detta för att skydda sig mot att någon tar lån i den enskildes namn.
Riksdagen tycker att mer behöver göras för att försvåra för de kriminella och minska de skador som identitetsstölderna skapar. Därför anser riksdagen att regeringen borde ta initiativ till att skapa en brottsofferportal där de drabbade dels skulle kunna hitta information och dels skulle kunna spärra sina identitetsuppgifter.
Riksdagen sa samtidigt nej till flera motionsförslag som behandlades samtidigt. Förslagen handlade bland annat om tvångsäktenskap och kontaktförbud.
- Behandlade dokument
- 32
- Förslagspunkter
- 42
- Reservationer
- 30
- Anföranden och repliker
- 11, 56 minuter
- Justering
- 2016-03-22
- Bordläggning
- 2016-04-05
- Debatt
- 2016-04-06
- Beslut
- 2016-04-07
- Dokument & lagar
Kriminalvårdsfrågor
Betänkande 2015/16:JuU21
Den som sitter i fängelse för våldsbrott ska vara tvungen att gå ett behandlingsprogram. Den som vägrar ska få sämre möjligheter till permission och villkorlig frigivning. För dem som dömts för grova sexualbrott eller grova brott mot närstående ska behandlingsprogram vara ett krav för villkorlig frigivning. Det anser riksdagen som gör ett tillkännagivande om det här till regeringen.
Riksdagen sa nej till flera andra motioner som bland annat handlar om häktning, restriktioner för häktade, återfallsförebyggande arbete, villkorlig frigivning och elektronisk övervakning. Det eftersom det redan pågår arbete inom området och riksdagen har behandlat vissa av frågorna tidigare under mandatperioden.
- Behandlade dokument
- 25
- Förslagspunkter
- 23
- Reservationer
- 16
- Anföranden och repliker
- 19, 61 minuter
- Justering
- 2016-03-10
- Bordläggning
- 2016-03-15
- Debatt
- 2016-03-16
- Beslut
- 2016-03-16
- Dokument & lagar
Gymnasieskolan
Betänkande 2015/16:UbU13
Lärlingsutbildningen på gymnasiet fyller en viktig funktion och borde vidareutvecklas. Det anser riksdagen som vill att regeringen undersöker hur den här utbildningsformen skulle kunna breddas.
På lärlingsutbildningen förläggs en stor del av utbildningstiden på en eller flera arbetsplatser. Riksdagen tycker dock att lärlingsplatserna mer borde likna riktiga anställningar där företagen själva får möjlighet att välja vilka lärlingar de ska ta emot.
I ett tillkännagivande gav därför riksdagen i uppdrag till regeringen att undersöka hur utbildningsformen skulle kunna utvecklas, samt vilka konsekvenser det skulle få.
Riksdagen sa samtidigt nej till flera andra motionsförslag som behandlades i samma ärende. Motionerna kom från den allmänna motionstiden 2015/16 och innehöll bland annat förslag om nya inriktningar på de nationella programmen.
- Behandlade dokument
- 34
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 20, 84 minuter
- Justering
- 2016-03-01
- Bordläggning
- 2016-03-08
- Debatt
- 2016-03-09
- Beslut
- 2016-03-09
- Dokument & lagar
Unga lagöverträdare
Betänkande 2015/16:JuU23
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om unga som begår brott. Motionerna tar upp frågor om brottsförebyggande arbete, handläggningstider, påföljder och sänkt ålder för när någon kan dömas till straff.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 27, 75 minuter
- Justering
- 2016-03-03
- Bordläggning
- 2016-03-09
- Debatt
- 2016-03-10
- Beslut
- 2016-03-16
- Dokument & lagar
Ett särskilt straffansvar för resor i terrorismsyfte
Betänkande 2015/16:JuU17
Riksdagen vill att rättsväsendet får större möjligheter att förhindra terrorismresor. I andra länder finns möjligheten att återkalla eller tillfälligt dra in passet. Riksdagen anser att denna möjlighet bör prövas också i Sverige, till exempel genom att det blir möjligt att återkalla eller tillfälligt dra in passet för den som är misstänkt för att förbereda eller ha påbörjat en resa i terrorismsyfte. Riksdagen har därför i ett så kallat tillkännagivande gett regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.
Riksdagen sa också ja till förslag från regeringen om straff för den som tar emot utbildning som gäller terroristbrott, eller som reser till ett annat land än där man är medborgare för att ge eller ta emot utbildning samt begå eller förbereda terroristbrott. Regeringens förslag om straff gäller också den som finansierar en sådan resa eller som finansierar en person eller en organisation som begår terroristbrott. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2016.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 32, 106 minuter
- Justering
- 2016-02-04
- Bordläggning
- 2016-02-09
- Debatt
- 2016-02-10
- Beslut
- 2016-02-10
- Dokument & lagar
Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism
Betänkande 2015/16:KU4
Regeringen har redogjort för ett antal åtgärder som ska stärka samhällets arbete mot våldsbejakande extremism. Riksdagen tycker att de är bra men vill se fler åtgärder. Riksdagen tillkännager därför följande till regeringen:
- Det är viktigt att myndigheter och kommuner har beredskap för att hantera avhoppare som förespråkar våldsbejakande ideologi, eller som har begått grova brott utomlands.
- Kommuner behöver metoder för att identifiera vilka samfund och organisationer som inte ska få stöd från det allmänna, eftersom de inte lever upp till grundläggande demokrativärderingar.
- I digitala miljöer, där det förekommer våldsförhärligande budskap för att rekrytera till extremistiska organisationer, är det viktigt att sprida positiva motbudskap.
- Skolhuvudmännens ansvar för att motverka radikalisering kan behöva förtydligas. Det gäller även för andra som arbetar med barn och unga.
- Det finns behov av att sprida kunskap om våldsbejakande islamistiska organisationers övergrepp och ideologi. Forum för levande historia skulle förslagsvis kunna genomföra detta.
- Organisationer och samfund som vill motverka radikalisering bör stärkas och stödjas.
- Den nationella samordnarens arbete behöver tas till vara och arbetet mot våldsbejakande extremism behöver utvecklas kontinuerligt.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 12, 64 minuter
- Justering
- 2016-01-26
- Bordläggning
- 2016-02-02
- Debatt
- 2016-02-03
- Beslut
- 2016-02-03
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av förslag till ändring av EU:s vapendirektiv
Utlåtande 2015/16:JuU26
EU-kommissionen vill ändra reglerna i EU:s vapendirektiv. Riksdagen tycker att förslaget går för långt och att det strider mot subsidiaritetsprincipen på flera punkter. Riksdagen beslutade därför att skicka ett motiverat yttrande till EU.
Syftet med kommissionens förslag är bland annat att förhindra att skjutvapen används vid terroristbrott och annan grov brottslighet. Förslaget innehåller ett antal skärpningar i förhållande till det nuvarande vapendirektivet: helautomatiska vapen och vissa halvautomatiska vapen förbjuds, tidsbegränsade tillstånd ska införas för vissa vapen, obligatorisk läkarkontroll ska göras i samband med tillståndsprövning och privatpersoners handel på internet med vapen ska enligt förslaget begränsas.
Riksdagen anser att EU-förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen på ett övergripande plan men strider samtidigt i flera delar mot principen. Enligt subsidiaritetsprincipen ska besluten fattas på den effektivaste nivån, så nära medborgarna som möjligt. Det är tveksamt om målet med vapendirektivet kräver regler på den detaljnivå och i alla de frågor som kommissionen föreslår.
Riksdagen ifrågasätter också effektiviteten av några av de åtgärder som kommissionen föreslår. Till exempel är förslagen om tidsbegränsade tillstånd för vissa vapen och obligatoriska läkarundersökningar vid tillståndsprövning betungande åtgärder för både myndigheter och den enskilde personen, som till exempel en jägare eller sportskytt. Det är oklart hur dessa regelskärpningar bidrar till att öka säkerheten för EU:s medborgare.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 15, 41 minuter
- Justering
- 2016-01-21
- Bordläggning
- 2016-01-26
- Debatt
- 2016-01-27
- Beslut
- 2016-01-27
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Betänkande 2015/16:JuU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om fördelningen av pengar till rättsväsendet för 2016. Totalt går knappt 42 miljarder kronor till detta utgiftsområde. Polismyndigheten får knappt 22 miljarder kronor, Kriminalvården drygt 8 miljarder kronor och Sveriges Domstolar får drygt 5 miljarder kronor.
Riksdagen gav också nio uppdrag till regeringen. Riksdagen vill se
- en uppföljning av den nya polisorganisationen
- redovisning av åtgärder för en effektivare polis
- redovisning av åtgärder för ökad polisiär närvaro i brottsutsatta områden
- en minimibemanning på 20 000 poliser
- en översyn av kriminalvårdens kostnader
- att polismyndigheten blir mer tillgänglig för allmänheten
- att polisen ökar sin närvaro på internet
- att brottsutredningar, uppföljningar och återkopplingar till brottsoffer förbättras
- en redovisning av åtgärder för bättre information om vittnesstöd.
- Behandlade dokument
- 73
- Förslagspunkter
- 60
- Reservationer
- 39
- Anföranden och repliker
- 51, 130 minuter
- Justering
- 2015-12-08
- Bordläggning
- 2015-12-14
- Debatt
- 2015-12-15
- Beslut
- 2015-12-15
- Dokument & lagar
Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism
Betänkande 2015/16:JuU7
Riksdagen har behandlat skrivelsen Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism där regeringen redovisar en ny nationell strategi mot terrorism.
I samband med behandlingen av skrivelsen beslutade riksdagen att göra två tillkännagivanden till regeringen:
- Det bör vara brottsligt att förbereda, påbörja eller genomföra en resa till ett annat land i syfte att utföra, planera, förbereda eller delta i terroristhandlingar, eller att ge eller få terroristträning. Detsamma gäller för finansiering av terrorism. Kriminalisering av medverkan i andra stödfunktioner inom en terroristorganisation bör också övervägas. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett lagförslag om detta.
- I den nya strategin mot terrorism skriver regeringen att det förebyggande arbetet ska vara i fokus för Sveriges internationella arbete mot terrorism och att det arbetet ska bedrivas inom ramen för FN. Enligt riksdagen borde fokus i första hand vara att säkerställa ett bra och fungerande samarbete inom EU.
Riksdagen lade också regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 26
- Reservationer
- 29
- Anföranden och repliker
- 19, 100 minuter
- Justering
- 2015-12-01
- Bordläggning
- 2015-12-04
- Debatt
- 2015-12-07
- Beslut
- 2015-12-09
- Dokument & lagar
Genomförande av brottsofferdirektivet
Betänkande 2014/15:JuU21
Svensk lag ska anpassas till EU:s brottsofferdirektiv. EU:s direktiv sätter upp mål som de olika EU-länderna ska följa genom sin egen lagstiftning. Riksdagen beslutade om följande ändringar för att de svenska reglerna ska följa EU:s regler:
- Om ett brottsoffer i ett brottmål, en målsägande, inte behärskar svenska ska en tolk anlitas vid rättegången.
- Domstolen ska på begäran översätta en handling eller de viktigaste delarna av den, om en översättning behövs för att målsäganden ska kunna ta till vara sin rätt.
- En målsägande kan alltid begära att bli informerad om tid och plats för rättegång.
Ändringarna börjar gälla den 1 november 2015.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 11, 36 minuter
- Justering
- 2015-06-04
- Bordläggning
- 2015-06-15
- Debatt
- 2015-06-16
- Beslut
- 2015-06-16
- Dokument & lagar
Ökad individanpassning och en effektivare sfi och vuxenutbildning
Betänkande 2014/15:UbU13
Riksdagen sa ja, med vissa mindre ändringar, till regeringens förslag om en effektivare och mer individanpassad vuxenutbildning. Det handlar framför allt om utbildningen i svenska för invandrare, sfi, och den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå.
Beslut innebär att sfi inte längre ska vara en egen skolform utan i stället ingå i den kommunala vuxenutbildningen - på grundläggande och gymnasial nivå samt i form av svenska för invandrare. Huvudmannen för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska verka för att undervisningen erbjuds på tider som är anpassade efter elevens behov.
Beslutet innebär också att elevens hemkommun ska erbjuda studie- och yrkesvägledning om eleven börjar på en kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. Hemkommunen ska även upprätta en individuell studieplan.
Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2016 men ska tillämpas från och med den 1 juli 2016.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 33, 101 minuter
- Justering
- 2015-06-04
- Bordläggning
- 2015-06-10
- Debatt
- 2015-06-11
- Beslut
- 2015-06-16
- Dokument & lagar
Brottsbekämpande myndigheters tillgång till informationssystemet för viseringar (VIS)
Betänkande 2014/15:JuU23
EU:s gemensamma databas, VIS, har tagits fram för att bland annat förenkla visumhantering och underlätta gränskontroller. I databasen finns personuppgifter, foto och fingeravtryck på den som ansöker om visum. Riksdagen sa ja till regeringens förslag att brottsbekämpande myndigheter ska få tillgång till uppgifter i VIS, om syftet är att förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott samt andra grova brott. Möjlighet att göra en sökning i databasen gäller under vissa begränsade förutsättningar. Polismyndigheten är den centrala enhet som ska hantera myndigheternas förfrågan om sökning i VIS.
Lagändringen innebär att Sveriges regler anpassas till gällande EU-rätt. Ändringar görs bland annat i lagen om internationellt polisiärt samarbete.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2015.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 10, 32 minuter
- Justering
- 2015-04-28
- Bordläggning
- 2015-05-05
- Debatt
- 2015-05-06
- Beslut
- 2015-05-06
- Dokument & lagar
Processrättsliga frågor
Betänkande 2014/15:JuU15
Rättegångar måste kunna genomföras på ett effektivt och säkert sätt. Därför ger riksdagen regeringen i uppdrag att utreda hur reglerna för ordning och säkerhet vid domstolarna kan skärpas och bli tydligare. Regeringens utredning bör bland annat överväga ett förbud mot att bära symboler som kan uppfattas som hotfulla vid rättegångar och lämna förslag på regler för hur elektronisk utrustning som mobiltelefoner och kamerautrustning får användas i rättssalen.
Riksdagen uppmanar också regeringen att så fort som möjligt lämna förslag om att det i vissa fall ska bli tillåtet att kameraövervaka vilt, som till exempel vildsvin och mårdhundar, utan att söka tillstånd. Förslagen kom i samband med att riksdagen behandlade olika motioner som rör domstolarnas arbete och så kallad processrätt. Riksdagen sade nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 41
- Förslagspunkter
- 32
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 26, 77 minuter
- Justering
- 2015-03-12
- Bordläggning
- 2015-03-17
- Debatt
- 2015-03-18
- Beslut
- 2015-03-18
- Dokument & lagar
Straffrättsliga frågor
Betänkande 2014/15:JuU14
Riksdagen gav regeringen 17 uppdrag inom straffrättsliga frågor. Bland annat vill riksdagen se att straffen för allvarliga våldsbrott, människohandel och koppleri skärps samt att den nuvarande så kallade straffrabatten minskas. Riksdagen vill också att ett nytt brott, inbrottsstöld, ska införas.
Utöver detta gav riksdagen regeringen uppdrag när det gäller bekämpning av terrorism, organiserad brottslighet, synnerligen grovt narkotikabrott, id-stölder, så kallade bluffakturor, sexualbrott mot barn, kränkningar och hot på internet, försök till häleri samt sexköp.
Beslut om uppdragen, tillkännagivandena, gjordes i samband med att riksdagen behandlade knappt 150 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2014 om straffrättsliga frågor.
- Behandlade dokument
- 77
- Förslagspunkter
- 72
- Reservationer
- 39
- Anföranden och repliker
- 24, 83 minuter
- Justering
- 2015-03-12
- Bordläggning
- 2015-03-17
- Debatt
- 2015-03-18
- Beslut
- 2015-03-18