Dokument & lagar (339 träffar)

Betänkande 2017/18:SkU2

Ideella föreningar och trossamfund ska inte behöva betala skatt för inkomster som de får när de överlåter rättigheter. Det kan till exempel vara när en förening låter ett företag använda föreningens klubbmärke i sin egen marknadsföring för att visa att de stöttar deras verksamhet.

Dessutom förtydligas bestämmelserna för när kollektivavtalsstiftelser, som till exempel trygghetsstiftelser, ska betala skatt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-09-14 Debatt: 2017-09-27 Beslut: 2017-09-27

Betänkande 2017/18:SkU2 (pdf, 497 kB)

Betänkande 2017/18:CU11

Svensk lagstiftning anpassas till tvingande EU-regler om personlig skyddsutrustning. Reglerna innebär bland annat att personlig skyddsutrustning ska uppfylla vissa grundläggande hälso- och säkerhetskrav. Personlig skyddsutrustning kan bland annat vara hörselskydd, huvudskydd eller ögonskydd som används i arbetet.

Regeringen föreslår också att det även i fortsättningen ska vara Konsumentverket och Arbetsmiljöverket som ansvarar för att kontrollera att den nya lagen följs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 21 april 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-02-15 Debatt: 2018-02-28 Beslut: 2018-03-01

Betänkande 2017/18:CU11 (pdf, 952 kB)

Betänkande 2017/18:CU5

Svensk rätt ska anpassas till en ny tvingande EU-lag om linbaneanläggningar, en så kallad förordning. En linbaneanläggning kan till exempel vara en hiss. Dessutom ska regeringen, eller den myndighet som regeringen utser, ta fram regler som beskriver hur tillsynsmyndigheterna ska kunna kontrollera att lagen följs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nya anpassningen innebär inga praktiska ändringar i den Svenska lagen. Det är enbart hänvisningarna till EU-lagen som uppdateras.

Ändringarna börjar gälla den 21 april 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-12-07 Debatt: 2018-01-17 Beslut: 2018-01-17

Betänkande 2017/18:CU5 (pdf, 810 kB)

Betänkande 2017/18:SkU5

För att skapa bättre konkurrensvillkor för svenska företag ska det göras ändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Kina.

Ändringarna innebär att Sverige och Kina inte ska ta ut skatter på de intäkter som ett luft- eller sjötransportföretag förvärvar i den internationella trafiken i det andra landet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringen genomförs den dag regeringen bestämmer.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-11-16 Debatt: 2017-11-29 Beslut: 2017-11-29

Betänkande 2017/18:SkU5 (pdf, 746 kB)

Betänkande 2017/18:CU30

Finansiering av järnvägsfordon sker i huvudsak genom lån eller leasing där kreditgivarna får en säkerhetsrätt i egendomen till skydd för sin fordran. Den rättsliga regleringen av säkerhetsrätter skiljer sig dock åt mellan olika länder.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna protokollet till konventionen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker, om särskilda frågor rörande rullande järnvägsmateriel, det så kallade järnvägsprotokollet. Syftet är att underlätta finansieringen av järnvägsfordon genom att det införs en möjlighet att registrera internationella säkerhetsrätter i ett gemensamt internationellt register. Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-10 Debatt: 2018-04-26 Beslut: 2018-04-26

Betänkande 2017/18:CU30 (pdf, 864 kB)

Betänkande 2017/18:CU21

I maj börjar den nya dataskyddsförordningen att gälla. I och med det genomförs ändringar i ett antal lagar som ligger inom miljö- och energidepartementets verksamhetsområde. Ändringarna innebär bland annat att hänvisningar till personuppgiftslagen (PUL) tas bort eller ersätts med hänvisningar till dataskyddsförordningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-10 Debatt: 2018-04-18 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:CU21 (pdf, 860 kB)

Betänkande 2017/18:CU19

Regeringen föreslår flera ändringar i lagar inom områdena för fastighetsrätt, transporträtt, immaterialrätt (alltså regler kring exempelvis upphovsrätt och patenträtt), och associationsrätt (alltså regler kring exempelvis aktiebolag och föreningar).

Ändringarna syftar till att anpassa reglerna till EU:s dataskyddsförordning som börjar tillämpas i Sverige i maj 2018. Förslagen innebär framför allt att hänvisningar till personuppgiftslagen (PUL) tas bort eller ersätts med hänvisningar till dataskyddsförordningen. Förslagen innebär även att vissa undantag ska göras från förordningen för att säkerställa att viktiga register fyller sin avsedda funktion.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-10 Debatt: 2018-04-18 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:CU19 (pdf, 4261 kB)

Betänkande 2017/18:CU38

En ekonomisk förening som är ett så kallat arbetskooperativ ska kunna betala tillbaka en medlems insats med ett högre belopp än vad insatsen var från början. Därmed kan en medlem få del av en värdeökning som skett i föreningen när hon eller han lämnar den.

Bestämmelserna omfattar alla ekonomiska föreningar som kännetecknas av att medlemmarna är anställda av föreningen eller på något liknande sätt deltar med en egen arbetsinsats i föreningens verksamhet. Det kan till exempel handla om personalkooperativ, sociala arbetskooperativ och konsultbyråer.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-05 Debatt: 2018-06-12 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:CU38 (pdf, 1406 kB)

Betänkande 2017/18:CU29

Två nya lagar om paketresor och resegaranti ska stärka skyddet för resenärer och bidra till en välfungerande resemarknad. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nya paketreselagen innebär bland annat att fler resenärer kommer att omfattas av skyddsregler och att kraven på att resenären ska få förhandsinformation om paketresan förstärks. Resenären får också rätt att avbeställa paketresan innan den har påbörjats och kraven blir hårdare på arrangören att se till att paketresan fullgörs. Den nya resegarantilagen kompletterar paketreselagen och innebär bland annat att resenärers skydd stärks om en researrangör går i konkurs.

Förslagen om de två nya lagarna innebär att svensk lagstiftning anpassas till bindande EU-regler. Lagarna börjar gälla den 1 augusti 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-05 Debatt: 2018-06-11 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:CU29 (pdf, 4634 kB)

Betänkande 2017/18:SkU7

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om regeringens skatteutgiftsredovisning. I rapporten har Riksrevisionen granskat hur regeringen har redovisat skatteutgifter under 2016.

Riksdagen och regeringen har uttryckt att skatteutgifter ska redovisas på samma sätt som utgifter för anslag redovisas. Riksrevisionen har bland annat granskat om det har varit så och konstaterar att det finns skillnader i redovisningen. Utifrån granskningen ger Riksrevisionen tre rekommendationer till regeringen. En av dem är att redovisa och förklara viktiga förändringar av skatteutgiftsprognoserna i förhållande till tidigare prognoser.

Regeringen håller med om Riksrevisionens bedömningar och kommer fortsätta att utveckla arbetet med skatteutgifterna. Riksdagen ser positivt på regeringens ambitioner och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-12-14 Debatt: 2018-01-24 Beslut: 2018-01-24

Betänkande 2017/18:SkU7 (pdf, 297 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om regeringens skatteutgiftsredovisning

Betänkande 2017/18:CU7

Riksdagen uppmanar regeringen i ett tillkännagivande att återkomma med ett förslag om att minska kraven på hållbarhetsrapportering för företag. Enligt riksdagen bör regeringen även göra det tydligare vilka uppgifter som ska tas upp i hållbarhetsrapporteringen.

Sedan slutet av år 2016 finns krav på att alla företag i Sverige av en viss storlek ska upprätta en hållbarhetsrapport. De svenska reglerna bygger på EU-lagstiftning men innebär att fler företag måste hållbarhetsrapportera än vad EU:s regler kräver. Riksdagen anser att hållbarhetsrapportering i grunden är bra men att det inte finns någon anledning till att Sverige ska ha regler som gör att fler företag måste rapportera än vad som krävs enligt EU-reglerna.

Riksdagens tillkännagivande gjordes när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 inom området associationsrätt. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 3
Justering: 2017-11-30 Debatt: 2017-12-13 Beslut: 2017-12-14

Betänkande 2017/18:CU7 (pdf, 334 kB) Webb-tv debatt om förslag: Associationsrätt

Betänkande 2017/18:CU1

Drygt 6,9 miljarder kronor ut statens budget för 2018 går till utgiftsområdet Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Mest pengar går till investeringsstöd för att anordna hyresbostäder och bostäder för studerande, 3,2 miljarder kronor. 1,3 miljarder kronor går till stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande och 1 miljard kronor går till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 14
Justering: 2017-11-23 Debatt: 2017-11-29 Beslut: 2017-11-29

Betänkande 2017/18:CU1 (pdf, 833 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Betänkande 2017/18:SkU3

Regler om undantag för att betala moms när det gäller fartyg förändras. I dag finns det inget krav på att fartyg måste framföras på öppna havet för att undantas från skattskyldigheten. Undantaget ska efter ändringen gälla för fartyg som används på öppna havet och som fraktar passagerare mot betalning, som används för handels-, industri-, eller fiskeriverksamhet och fartyg som används för sjöräddning, assistans eller kustfiske.

Syftet med ändringen är att anpassa den svenska lagen till EU:s lagstiftning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-21 Debatt: 2017-11-29 Beslut: 2017-11-29

Betänkande 2017/18:SkU3 (pdf, 2894 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mervärdesskatt vid omsättning som avser fartyg samt deklarationstidpunkt i vissa fall

Betänkande 2017/18:SkU1

11 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Mest pengar får Skatteverket, drygt 7,5 miljarder kronor. 1,9 miljarder går till Kronofogdemyndigheten, och Tullverket får 1,8 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 7
Justering: 2017-11-21 Debatt: 2017-11-29 Beslut: 2017-11-29

Betänkande 2017/18:SkU1 (pdf, 697 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Betänkande 2017/18:SkU6

Regeringen vill höja beskattningen av sparande på investeringssparkonto och kapitalförsäkring med 0,25 procentenheter. Förändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Förändringen beräknas öka statens inkomster med 790 miljoner kronor per år. Regeringen menar att förändringen kan få positiva effekter på den ekonomiska jämlikheten.

Riksdagen sa ja till förslaget.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-23 Debatt: 2017-11-29 Beslut: 2017-11-30

Betänkande 2017/18:SkU6 (pdf, 528 kB) Webb-tv debatt om förslag: Höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring

Betänkande 2017/18:SkU4

Regeringen föreslår en justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen i inkomstskattelagen. Den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen innebär att delägare som är verksamma även i ett dotterbolag i en koncern ibland ska räknas som en enda delägare vid bedömningen av om moderbolaget är ett fåmansföretag. Den justering som nu görs innebär att man vid bedömningen även ska ta hänsyn till sådana delägare som är verksamma i andra företag som äger företaget eller som ägs av företaget som bedömningen avser.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen. I tillkännagivandet uppmanas regeringen att presentera en konsekvensanalys av den beslutade ändringen för riksdagen innan den 1 juli 2019.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2017-11-21 Debatt: 2017-11-29 Beslut: 2017-11-29

Betänkande 2017/18:SkU4 (pdf, 437 kB) Webb-tv debatt om förslag: Justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen

Betänkande 2017/18:CU31

Lagar ändras för att möjliggöra moderna miljövillkor i produktionen av el från vattenkraft. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna innebär bland annat en skyldighet för vattenverksamheter i hav, sjöar och vattendrag, som startats för att producera vattenkraftsel, att ha moderna miljövillkor. Myndigheternas tillståndsprövning ska ha ett nationellt helhetsperspektiv där behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön ska vägas mot behovet av en nationell effektiv tillgång till el från vattenkraft. Regeringen ska se till att det finns en nationell plan som kan vägleda myndigheterna i tillståndsprövningen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa samtidigt nej till ett 90-tal förslag i motioner. Förslagen handlar bland annat om skyddet av brukningsvärd jordbruksmark, stranderosion och allmänna vattentjänster.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 17
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-12 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:CU31 (pdf, 8277 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vattenmiljö och vattenkraft m.m.

Betänkande 2017/18:CU27

Den avgift som en kommun tar ut i samband med bygglovsärenden ska reduceras när handläggningstiden drar ut för mycket på tiden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En person som ansöker om bygglov eller ett förhandsbesked har rätt att få besked inom tio veckor efter att en fullständig ansökan har lämnats in till kommunen. Om det är nödvändigt på grund av att en större utredning krävs kan kommunen förlänga denna tid ytterligare tio veckor. När en person anmäler åtgärder som inte kräver bygglov ska anmälaren få beslut i ärendet inom fyra veckor, eller inom åtta veckor om frågan är av större vikt eller principiell betydelse. Byggnadsnämnden i en kommun får ta ut avgifter för dessa beslut. Detta enligt nuvarande regler.

Nu införs ett system med avgiftsreducering. Systemet innebär att byggnadsnämnderna måste minska avgifterna om handläggningstiderna drar ut så mycket på tiden att tidsfristerna inte hålls. Avgiften ska reduceras med en femtedel varje vecka som tidsfristerna överskrids. Syftet är att uppnå en effektiv byggprocess.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-29 Debatt: 2018-06-07 Beslut: 2018-06-07

Betänkande 2017/18:CU27 (pdf, 2087 kB) Webb-tv debatt om förslag: Reduktion av avgift för lov, förhandsbesked och anmälan

Betänkande 2017/18:CU15

Innehavare av kärnkraftsreaktorer ska i högre utsträckning än i dag ta ansvar för riskerna med kärnkraft. Det innebär att de blir ansvariga för skador upp till 11,8 miljarder kronor om en atomolycka skulle inträffa. Dessutom måste de teckna en ansvarsförsäkring för samma belopp. Tanken är att den som förorenar ska betala.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-29 Debatt: 2018-06-07 Beslut: 2018-06-07

Betänkande 2017/18:CU15 (pdf, 1895 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett ökat skadeståndsansvar och skärpta försäkringskrav för reaktorinnehavare

Betänkande 2017/18:CU13

Om det har lämnats ett beslut om ja till bygglov, rivningslov och marklov ska det få genomföras tidigast fyra veckor efter att beslutet har offentliggjorts. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den här ändringen görs i plan- och bygglagen eftersom det införs nya regler i förvaltningslagen om att den här typen av beslut inte får genomföras innan beslutet har vunnit laga kraft, det vill säga att överklagandetiden har gått ut. Regeringens förslag om ändringar i plan- och bygglagen kommer att gälla i stället för det som står i förvaltningslagen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-24 Debatt: 2018-05-30 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:CU13 (pdf, 372 kB) Webb-tv debatt om förslag: Verkställbarhet av beslut om bygglov, rivningslov och marklov