Dokument & lagar (291 träffar)

Betänkande 2017/18:SkU2

Ideella föreningar och trossamfund ska inte behöva betala skatt för inkomster som de får när de överlåter rättigheter. Det kan till exempel vara när en förening låter ett företag använda föreningens klubbmärke i sin egen marknadsföring för att visa att de stöttar deras verksamhet.

Dessutom förtydligas bestämmelserna för när kollektivavtalsstiftelser, som till exempel trygghetsstiftelser, ska betala skatt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-09-14 Debatt: 2017-09-27 Beslut: 2017-09-27

Betänkande 2017/18:SkU2 (pdf, 497 kB)

Betänkande 2017/18:JuU9

Vid Nationellt centrum för terrorhotbedömning, NCT, samarbetar de tre myndigheterna Säkerhetspolisen, Försvarets radioanstalt och Försvarsmakten. Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen om några lagändringar som ska göra att informationsutbytet mellan de olika myndigheterna blir effektivare. Ändringarna gör det möjligt för myndigheterna att, inom ramen för samarbetet vid NCT, lämna ut uppgifter till varandra elektroniskt genom direktåtkomst. Direktåtkomsten ska inte omfatta fler uppgifter än vad myndigheterna i dag kan lämna ut till varandra.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-12-14 Debatt: 2018-01-24 Beslut: 2018-01-24

Betänkande 2017/18:JuU9 (pdf, 828 kB)

Betänkande 2017/18:JuU4

För att förstärka det brottsbekämpande arbetet bland EU:s medlemsländer ska möjligheten att hämta in bevisning mellan länderna förbättras. Lagförslaget innebär bland annat att en svensk domstol eller åklagare ska kunna utfärda en europeisk utredningsorder. Den ska erkännas och verkställas i ett annat medlemsland om det finns bevisning i landet som behövs för att utreda brott i Sverige.

Den föreslagna lagen innebär att en förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning mot enskild överlåts till en annan stat. Därför behöver beslutet ha kvalificerad majoritet i riksdagen.

Riksdagen sa ja till förslaget. Den nya lagen börjar gälla den 1 december 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-10-26 Debatt: 2017-11-08 Beslut: 2017-11-08

Betänkande 2017/18:JuU4 (pdf, 7374 kB)

Betänkande 2017/18:JuU3

Advokater som begår brottsliga handlingar utanför arbetet ska kunna uteslutas ur Sveriges advokatsamfund. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I dag får Advokatsamfundet enligt lagen inte utesluta en advokat som har begått ett brott om det har skett utanför arbetstid. Enda undantaget är i princip ekonomisk brottslighet. Det innebär att en advokat kan uteslutas på grund av bedrägeri men exempelvis inte för misshandel om brottet har skett på fritiden.

Lagändringen innebär att Advokatsamfundet får ökade möjligheter att utesluta advokater som är uppenbart olämpliga för sitt yrke. Syftet är säkerställa att de personer som jobbar som advokater är lämpliga att ha ett så viktigt arbete.

Lagändringen börja gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-10-26 Debatt: 2017-11-08 Beslut: 2017-11-08

Betänkande 2017/18:JuU3 (pdf, 736 kB)

Betänkande 2017/18:SkU5

För att skapa bättre konkurrensvillkor för svenska företag ska det göras ändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Kina.

Ändringarna innebär att Sverige och Kina inte ska ta ut skatter på de intäkter som ett luft- eller sjötransportföretag förvärvar i den internationella trafiken i det andra landet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringen genomförs den dag regeringen bestämmer.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-11-16 Debatt: 2017-11-29 Beslut: 2017-11-29

Betänkande 2017/18:SkU5 (pdf, 746 kB)

Betänkande 2017/18:JuU31

Lagar ändras för att möjliggöra en mer digital hantering av ärenden i myndigheter inom rättsväsendet, exempelvis Polismyndigheten och Kronofogdemyndigheten. Syftet är att möjliggöra effektiviseringar inom myndigheterna och bättre service till medborgarna genom enklare kommunikation i elektronisk form med berörda myndigheter.

Lagändringarna innebär att en mer digital hantering möjliggörs i flera fall. Det gäller exempelvis ordningsbot, alltså böter som kan beslutas exempelvis av polis och tulltjänstemän, och strafföreläggande, alltså när en åklagare vid vissa omständigheter, vid ett erkännande, kan lagföra brottet och bestämma straffet utan rättegång. Det ska även bli möjligt att lämna in ansökan elektroniskt om betalningsföreläggande och handräckning, alltså ansökan om att Kronofogdemyndigheten ska fastställa till exempel en skuld som ska betalas eller en egendom som ska överlämnas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-26 Debatt: 2018-05-02 Beslut: 2018-05-02

Betänkande 2017/18:JuU31 (pdf, 1025 kB)

Betänkande 2017/18:JuU38

Personuppgifter ska, även fortsättningsvis, kunna behandlas av Kriminalvården när det gäller genomförande av frihetsberövanden och vissa transporter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny kriminalvårdsdatalag.

Hur personuppgifter ska hanteras regleras i stort i EU:s nya dataskyddsförordning som började gälla i Sverige den 25 maj. För delar av Kriminalvårdens verksamhet behövs dock kompletterande bestämmelser. Det gäller bland annat när Kriminalvården transporterar personer som ska utvisas eller när myndigheten transporterar patienter som är intagna för psykiatrisk tvångsvård. Därför behövs alltså en kompletterande kriminalvårdsdatalag som reglerar hur personuppgifter får användas i denna typ av ärenden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-13 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:JuU38 (pdf, 707 kB)

Betänkande 2017/18:JuU37

Personuppgifter ska, även fortsättningsvis, kunna behandlas och utbytas mellan myndigheter när det behövs för att förebygga, förhindra eller avslöja brott liksom att se till att straff verkställs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny brottsdatalag.

Syftet med den nya lagen är att skydda människors grundläggande rättigheter men samtidigt se till att myndigheter kan utbyta personuppgifter med varandra när det är nödvändigt.

Hur personuppgifter ska hanteras regleras i stort i EU:s nya dataskyddsförordning som började gälla i Sverige den 25 maj. Lagen är dock inte anpassad till de särskilda förutsättningar som gäller för personuppgiftsbehandling när det gäller brott och straff. Därför införs nu en ny brottsdatalag som kompletterar EU:s dataskyddslag.

Lagändringarna börjar i huvudsak gälla den 1 augusti 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-13 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:JuU37 (pdf, 3948 kB)

Betänkande 2017/18:JuU12

Ett brottmål ska inte få avgöras när den som misstänks för brottet uteblir från en förhandling som hen inte delgivits en kallelse till. Ändringen innebär att svensk lagstiftning uppfyller EU:s direktiv om oskuldspresumtion och rätten att närvara vid sin egen rättegång.

EU-direktivet sätter upp minimiregler för att garantera brottsmisstänktas rättigheter under den rättsliga processen. Direktivet innebär bland annat att den misstänkte ska delges en kallelse om datum och tid för rättegången och information om varje rättsligt förhandlingstillfälle där skuldfrågan kan avgöras.

Regeringen föreslår att möjligheten att avgöra ett brottmål i den misstänktes frånvaro, trots att hen inte delgivits en kallelse till förhandlingen, tas bort ur rättegångsbalken. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 april 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-02-08 Debatt: 2018-02-15 Beslut: 2018-02-28

Betänkande 2017/18:JuU12 (pdf, 436 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av oskuldspresumtionsdirektivet

Betänkande 2017/18:JuU11

Hittills är det cirka 300 personer som har rest från Sverige till Syrien och Irak för att gå med i våldsbejakande islamistiska grupper. Det framgår av en skrivelse från regeringen som riksdagen har behandlat som handlar om tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll. Granskningen tar bland annat upp utvecklingen av terroristbrott i Sverige och globalt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen anser att den lagstiftning som finns i dag är viktig i arbetet för att bekämpa terrorism, men att lagen om särskild utlänningskontroll är svår att omsätta i praktiken. Därför menar riksdagen att det finns anledning att bland annat se över om lagen kan omfatta fler brott än terroristbrott. Riksdagen uppmanade därför, i ett tillkännagivande, regeringen att se över lagen.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2018-02-08 Debatt: 2018-02-15 Beslut: 2018-02-15

Betänkande 2017/18:JuU11 (pdf, 415 kB) Webb-tv debatt om förslag: 2017 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Betänkande 2017/18:JuU6

Länsstyrelserna ska ta över vissa av polisens nuvarande uppgifter som gäller hantering av djur. Det gäller till exempel omhändertagande av vanvårdade djur och administration av kostnader för djuren. Syftet med ändringarna är att renodla polisens arbetsuppgifter så att de kan koncentrera sig på sina huvudsakliga uppgifter, att upprätthålla allmän ordning och att förebygga och utreda brott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2018.

Tidigare har riksdagen uppmanat regeringen att återuppta och skynda på en utredning om hur polisens arbetsuppgifter kan renodlas. Riksdagen anser inte att regeringen har gjort det i tillräcklig utsträckning. Därför uppmanar riksdagen återigen regeringen, i ett tillkännagivande, att återuppta utredningen senast den 1 mars 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2017-12-14 Debatt: 2018-01-24 Beslut: 2018-01-24

Betänkande 2017/18:JuU6 (pdf, 1602 kB) Webb-tv debatt om förslag: Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet

Betänkande 2017/18:JuU7

Utlänningslagen och passlagen ändras. Framöver ska utlänningar vid in- och utresekontroller vara skyldiga att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck för att identitet och resehandlingar ska kunna kontrolleras. Detta gäller redan för svenska medborgare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2018. Ändringarna är en anpassning till EU-regler som gäller personer som passerar Schengenområdets gränser.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2017-12-14 Debatt: 2018-01-24 Beslut: 2018-01-24

Betänkande 2017/18:JuU7 (pdf, 721 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kontroll av biometriska kännetecken i resehandlingar

Betänkande 2017/18:SkU7

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om regeringens skatteutgiftsredovisning. I rapporten har Riksrevisionen granskat hur regeringen har redovisat skatteutgifter under 2016.

Riksdagen och regeringen har uttryckt att skatteutgifter ska redovisas på samma sätt som utgifter för anslag redovisas. Riksrevisionen har bland annat granskat om det har varit så och konstaterar att det finns skillnader i redovisningen. Utifrån granskningen ger Riksrevisionen tre rekommendationer till regeringen. En av dem är att redovisa och förklara viktiga förändringar av skatteutgiftsprognoserna i förhållande till tidigare prognoser.

Regeringen håller med om Riksrevisionens bedömningar och kommer fortsätta att utveckla arbetet med skatteutgifterna. Riksdagen ser positivt på regeringens ambitioner och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-12-14 Debatt: 2018-01-24 Beslut: 2018-01-24

Betänkande 2017/18:SkU7 (pdf, 297 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om regeringens skatteutgiftsredovisning

Betänkande 2017/18:JuU19

Riksdagen har tidigare riktat en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att polisen ska få större möjlighet än i dag att använda sig av kameraövervakning i områden med hög brottslighet. Regeringen har meddelat att den håller med och före årets slut tänker tillsätta en ny utredning, som bland annat ska överväga om kravet på tillstånd för polisens kameraövervakning ska tas bort och ersättas med anmälningsplikt.

Riksdagen befarar dock att regeringens arbete med frågan kan ta för lång tid och vill skynda på ärendet. Riksdagen uppmanade därför regeringen att komma med ett förslag om att polisens krav på tillstånd för kameraövervakning tas bort och ersätts av en anmälningsplikt. De nya reglerna bör enligt riksdagen börja gälla senast när den nya lag om kamerabevakning som är planerad börjar gälla, det vill säga den 25 maj 2018.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-12-07 Debatt: 2017-12-14 Beslut: 2017-12-15

Betänkande 2017/18:JuU19 (pdf, 293 kB) Webb-tv debatt om förslag: Polisens kameraövervakning

Betänkande 2017/18:JuU5

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om hur effektiva och produktiva tingsrätterna var under 2012-2015.

Syftet med Riksrevisionens granskning är att se om tingsrätterna använder sina resurser på ett effektivt sätt och hur produktiviteten har utvecklats. Granskningen visar att tingsrätterna överlag är effektiva men att det finns skillnader mellan olika tingsrätter. Samtidigt har produktiviteten generellt sett minskat.

Med anledning av detta har Riksrevisionen gett rekommendationer till Domstolsverket att identifiera vilka faktorer som påverkar effektiviteten och produktiviteten.

Regeringen tycker att granskningen är betydelsefull inför det fortsatta arbetet med att effektivisera tingsrätterna. Riksdagen håller med regeringen och la skrivelsen till handlingarna. Det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2017-11-16 Debatt: 2017-11-22 Beslut: 2017-11-22

Betänkande 2017/18:JuU5 (pdf, 291 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om tingsrätters effektivitet och produktivitet

Betänkande 2017/18:JuU8

Straffet för grovt vapenbrott och grovt brott mot tillståndsplikten för explosiva varor höjs från fängelse i lägst ett och högst fyra år till fängelse i lägst två och högst fem år. Minimistraffet för synnerligen grova vapenbrott höjs från fängelse i tre år till fängelse i fyra år. Maxstraffet för vapenbrott och brott mot tillståndsplikten för explosiva varor av normalgraden ändras från fängelse i två år till fängelse i tre år. Syftet med lagändringarna är att minska antalet illegala vapen och handgranater i samhället och förhindra dödligt våld. De börjar gälla den 1 januari 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen vill också att maxstraffet för synnerligen grova vapenbrott ska höjas och att fler vapenbrott än i dag ska anses som grova. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, om detta till regeringen. Det betyder att regeringen senare bör återkomma till riksdagen med sådana förslag.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-16 Debatt: 2017-11-22 Beslut: 2017-11-22

Betänkande 2017/18:JuU8 (pdf, 851 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skjutvapen och explosiva varor - skärpta straff för de grova brotten

Betänkande 2017/18:JuU1

45,8 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet rättsväsendet. Mest pengar, 24,5 miljarder kronor, går till Polismyndigheten. Drygt 8,6 miljarder kronor går till Kriminalvården och Sveriges domstolar får 5,6 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen riktade också elva uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen uppmanas att:

  • se till att tydliga och mätbara mål för polisens verksamhet tas fram
  • göra en översyn av Rekryteringsmyndighetens verksamhet med målsättningen att förbättra rekryteringen till polisutbildningen
  • arbeta för en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet
  • arbeta för en ökad polisiär närvaro i brottsutsatta områden
  • utreda och införa en särskild brottskod för brott med hedersmotiv
  • kartlägga brottsutvecklingen över tid och analysera motåtgärder när det gäller angrepp på så kallad blåljuspersonal, alltså polis, räddningstjänst och ambulanspersonal
  • ta fram en samlad strategi för att höja kunskapen i hela rättsväsendet när det gäller IT-relaterad brottslighet
  • arbeta för ökad kompetens inom rättsväsendet när det gäller arbetet mot människohandel med barn
  • stärka polisens förmåga att bekämpa och utreda narkotikabrott
  • se till att polisens återkoppling till brottsutsatta förbättras när det gäller information om brottsutredningen och det stöd som brottsoffer kan få tillgång till
  • säkerställa att samtliga personer i rättsväsendet som hör eller förhör barn har genomgått en särskild utbildning.

Förslagspunkter: 75 Reservationer: 54
Justering: 2017-11-30 Debatt: 2017-12-06 Beslut: 2017-12-06

Betänkande 2017/18:JuU1 (pdf, 1620 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Betänkande 2017/18:SkU3

Regler om undantag för att betala moms när det gäller fartyg förändras. I dag finns det inget krav på att fartyg måste framföras på öppna havet för att undantas från skattskyldigheten. Undantaget ska efter ändringen gälla för fartyg som används på öppna havet och som fraktar passagerare mot betalning, som används för handels-, industri-, eller fiskeriverksamhet och fartyg som används för sjöräddning, assistans eller kustfiske.

Syftet med ändringen är att anpassa den svenska lagen till EU:s lagstiftning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-21 Debatt: 2017-11-29 Beslut: 2017-11-29

Betänkande 2017/18:SkU3 (pdf, 2894 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mervärdesskatt vid omsättning som avser fartyg samt deklarationstidpunkt i vissa fall

Betänkande 2017/18:SkU1

11 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Mest pengar får Skatteverket, drygt 7,5 miljarder kronor. 1,9 miljarder går till Kronofogdemyndigheten, och Tullverket får 1,8 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 7
Justering: 2017-11-21 Debatt: 2017-11-29 Beslut: 2017-11-29

Betänkande 2017/18:SkU1 (pdf, 697 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Betänkande 2017/18:SkU6

Regeringen vill höja beskattningen av sparande på investeringssparkonto och kapitalförsäkring med 0,25 procentenheter. Förändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Förändringen beräknas öka statens inkomster med 790 miljoner kronor per år. Regeringen menar att förändringen kan få positiva effekter på den ekonomiska jämlikheten.

Riksdagen sa ja till förslaget.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-23 Debatt: 2017-11-29 Beslut: 2017-11-30

Betänkande 2017/18:SkU6 (pdf, 528 kB) Webb-tv debatt om förslag: Höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring