Sök

Vid Nationellt centrum för terrorhotbedömning, NCT, samarbetar de tre myndigheterna Säkerhetspolisen, Försvarets radioanstalt och Försvarsmakten. Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen om några lagändringar som ska göra att informationsutbytet mellan de olika myndigheterna blir effektivare. Ändringarna gör det möjligt för myndigheterna att, inom ramen för samarbetet vid NCT, lämna ut uppgifter till varandra elektroniskt genom direktåtkomst. Direktåtkomsten ska inte omfatta fler uppgifter än vad myndigheterna i dag kan lämna ut till varandra.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-12-14

Bordläggning

2018-01-23

Debatt

2018-01-24

Beslut

2018-01-24

Straffet för grovt vapenbrott och grovt brott mot tillståndsplikten för explosiva varor höjs från fängelse i lägst ett och högst fyra år till fängelse i lägst två och högst fem år. Minimistraffet för synnerligen grova vapenbrott höjs från fängelse i tre år till fängelse i fyra år. Maxstraffet för vapenbrott och brott mot tillståndsplikten för explosiva varor av normalgraden ändras från fängelse i två år till fängelse i tre år. Syftet med lagändringarna är att minska antalet illegala vapen och handgranater i samhället och förhindra dödligt våld. De börjar gälla den 1 januari 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen vill också att maxstraffet för synnerligen grova vapenbrott ska höjas och att fler vapenbrott än i dag ska anses som grova. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, om detta till regeringen. Det betyder att regeringen senare bör återkomma till riksdagen med sådana förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 36 minuter

Justering

2017-11-16

Bordläggning

2017-11-21

Debatt

2017-11-22

Beslut

2017-11-22

Utlänningslagen och passlagen ändras. Framöver ska utlänningar vid in- och utresekontroller vara skyldiga att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck för att identitet och resehandlingar ska kunna kontrolleras. Detta gäller redan för svenska medborgare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2018. Ändringarna är en anpassning till EU-regler som gäller personer som passerar Schengenområdets gränser.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Justering

2017-12-14

Bordläggning

2018-01-23

Debatt

2018-01-24

Beslut

2018-01-24

Länsstyrelserna ska ta över vissa av polisens nuvarande uppgifter som gäller hantering av djur. Det gäller till exempel omhändertagande av vanvårdade djur och administration av kostnader för djuren. Syftet med ändringarna är att renodla polisens arbetsuppgifter så att de kan koncentrera sig på sina huvudsakliga uppgifter, att upprätthålla allmän ordning och att förebygga och utreda brott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2018.

Tidigare har riksdagen uppmanat regeringen att återuppta och skynda på en utredning om hur polisens arbetsuppgifter kan renodlas. Riksdagen anser inte att regeringen har gjort det i tillräcklig utsträckning. Därför uppmanar riksdagen återigen regeringen, i ett tillkännagivande, att återuppta utredningen senast den 1 mars 2018.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 33 minuter

Justering

2017-12-14

Bordläggning

2018-01-23

Debatt

2018-01-24

Beslut

2018-01-24

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om hur effektiva och produktiva tingsrätterna var under 2012-2015.

Syftet med Riksrevisionens granskning är att se om tingsrätterna använder sina resurser på ett effektivt sätt och hur produktiviteten har utvecklats. Granskningen visar att tingsrätterna överlag är effektiva men att det finns skillnader mellan olika tingsrätter. Samtidigt har produktiviteten generellt sett minskat.

Med anledning av detta har Riksrevisionen gett rekommendationer till Domstolsverket att identifiera vilka faktorer som påverkar effektiviteten och produktiviteten.

Regeringen tycker att granskningen är betydelsefull inför det fortsatta arbetet med att effektivisera tingsrätterna. Riksdagen håller med regeringen och la skrivelsen till handlingarna. Det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

6, 13 minuter

Justering

2017-11-16

Bordläggning

2017-11-21

Debatt

2017-11-22

Beslut

2017-11-22

För att förstärka det brottsbekämpande arbetet bland EU:s medlemsländer ska möjligheten att hämta in bevisning mellan länderna förbättras. Lagförslaget innebär bland annat att en svensk domstol eller åklagare ska kunna utfärda en europeisk utredningsorder. Den ska erkännas och verkställas i ett annat medlemsland om det finns bevisning i landet som behövs för att utreda brott i Sverige.

Den föreslagna lagen innebär att en förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning mot enskild överlåts till en annan stat. Därför behöver beslutet ha kvalificerad majoritet i riksdagen.

Riksdagen sa ja till förslaget. Den nya lagen börjar gälla den 1 december 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-10-26

Bordläggning

2017-11-07

Debatt

2017-11-08

Beslut

2017-11-08

En ny lag om flygpassageraruppgifter i brottsbekämpningen införs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I förslaget finns bestämmelser om att lufttrafikföretag ska överföra så kallade PNR-uppgifter, alltså passageraruppgifter om till exempel namn, resedatum, resväg, bagage och betalningssätt, till en ny nationell enhet för passagerarinformation inom Polismyndigheten. Förslaget innehåller också regler om behandlingen av sådana uppgifter i brottsbekämpningen för att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda eller lagföra terroristbrottslighet eller annan allvarlig brottslighet.

Syftet är att bekämpa terroristbrottslighet eller annan allvarlig brottslighet genom tillgång till PNR-uppgifter och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid behandlingen av uppgifterna.

Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2018 och innebär att bindande EU-regler genomförs i svensk lagstiftning.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 24 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-12

Debatt

2018-06-13

Beslut

2018-06-14

Personuppgifter ska, även fortsättningsvis, kunna behandlas av Kriminalvården när det gäller genomförande av frihetsberövanden och vissa transporter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny kriminalvårdsdatalag.

Hur personuppgifter ska hanteras regleras i stort i EU:s nya dataskyddsförordning som började gälla i Sverige den 25 maj. För delar av Kriminalvårdens verksamhet behövs dock kompletterande bestämmelser. Det gäller bland annat när Kriminalvården transporterar personer som ska utvisas eller när myndigheten transporterar patienter som är intagna för psykiatrisk tvångsvård. Därför behövs alltså en kompletterande kriminalvårdsdatalag som reglerar hur personuppgifter får användas i denna typ av ärenden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-12

Debatt

2018-06-13

Beslut

2018-06-13

Personuppgifter ska, även fortsättningsvis, kunna behandlas och utbytas mellan myndigheter när det behövs för att förebygga, förhindra eller avslöja brott liksom att se till att straff verkställs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny brottsdatalag.

Syftet med den nya lagen är att skydda människors grundläggande rättigheter men samtidigt se till att myndigheter kan utbyta personuppgifter med varandra när det är nödvändigt.

Hur personuppgifter ska hanteras regleras i stort i EU:s nya dataskyddsförordning som började gälla i Sverige den 25 maj. Lagen är dock inte anpassad till de särskilda förutsättningar som gäller för personuppgiftsbehandling när det gäller brott och straff. Därför införs nu en ny brottsdatalag som kompletterar EU:s dataskyddslag.

Lagändringarna börjar i huvudsak gälla den 1 augusti 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-12

Debatt

2018-06-13

Beslut

2018-06-13

Regeringen har föreslagit att en ny kamerabevakningslag införs. Riksdagen är positiv till regeringens förslag i stort och sa ja till det. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2018. Den nya kamerabevakningslagen innebär bland annat att

• kravet på tillstånd begränsas till myndigheter och vissa andra som utför uppgifter av allmänt intresse
• det blir lättare för Polismyndigheten och kommuner att få tillstånd till kamerabevakning på offentliga platser
• Polismyndigheten och Säkerhetspolisen får utökade möjligheter att tillfälligt använda kamerabevakning utan tillstånd när det finns risk för allvarlig brottslighet
• det blir lättare att få tillstånd till kamerabevakning bland annat på tåg och stationer samt inom hälso- och sjukvården.

Samtidigt riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att avskaffa kravet på tillstånd för polisens och andra brottsbekämpande myndigheters kamerabevakning genom att myndigheternas kamerabevakning helt undantas från den nya kamerabevakningslagen.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

14

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

12, 48 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-12

Debatt

2018-06-13

Beslut

2018-06-13

Nästan alla straffbestämmelser i de tre lagarna om terrorism utvidgas. Det innebär bland annat att:

• Grovt dataintrång ska under vissa förutsättningar kunna räknas som terroristbrott.
• Självstudier inom exempelvis vapen- och sprängämnestekniker ska bli straffbart.
• Terrorismresor till det land en person är medborgare i ska bli straffbara, med undantag för svenska medborgare som reser till Sverige.
• Svenska domstolar ska i fler fall kunna döma över terrorismrelaterade brott som begåtts utomlands.

Syftet med ändringarna är i huvudsak att genomföra ett direktiv från EU om bekämpande av terrorism. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

42

Reservationer

43 

Anföranden och repliker

29, 77 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-12

Debatt

2018-06-13

Beslut

2018-06-13

EU:s dataskyddsförordning ska börja tillämpas den 25 maj 2018. Det innebär att domstolsdatalagen behöver ses över och anpassas. Domstolsdatalagen innehåller regler om domstolarnas behandling av personuppgifter.

Lagändringarna innebär bland annat att det ska finnas regler om dataskyddsombud i domstolsdatalagen. De flesta ändringarna är en direkt följd av att dataskyddsförordningen träder i kraft och att personuppgiftslagen kommer att upphävas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-04-12

Bordläggning

2018-04-17

Debatt

2018-04-18

Beslut

2018-04-18

Det ska bli straffbart att ägna sig åt människoexploatering, det vill säga att utnyttja människor genom exempelvis tvångsarbete, tiggeri eller arbete under uppenbart orimliga villkor. Villkoren kan till exempel handla om oavlönat arbete eller oacceptabla säkerhetsrisker. Dessutom skärps straffen för människohandel och koppleri. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna innebär bland annat att

• straffet för människoexploatering blir fängelse i högst fyra år. Är brottet grovt innebär det fängelse i lägst två år och högst tio år
• brottet människohandel förtydligas så att lagen blir lättare att tillämpa
• maxstraffet för grovt koppleri skärps från åtta till tio års fängelse.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

6

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

15, 55 minuter

Justering

2018-05-17

Bordläggning

2018-05-21

Debatt

2018-05-22

Beslut

2018-05-23

Lagar ändras för att möjliggöra en mer digital hantering av ärenden i myndigheter inom rättsväsendet, exempelvis Polismyndigheten och Kronofogdemyndigheten. Syftet är att möjliggöra effektiviseringar inom myndigheterna och bättre service till medborgarna genom enklare kommunikation i elektronisk form med berörda myndigheter.

Lagändringarna innebär att en mer digital hantering möjliggörs i flera fall. Det gäller exempelvis ordningsbot, alltså böter som kan beslutas exempelvis av polis och tulltjänstemän, och strafföreläggande, alltså när en åklagare vid vissa omständigheter, vid ett erkännande, kan lagföra brottet och bestämma straffet utan rättegång. Det ska även bli möjligt att lämna in ansökan elektroniskt om betalningsföreläggande och handräckning, alltså ansökan om att Kronofogdemyndigheten ska fastställa till exempel en skuld som ska betalas eller en egendom som ska överlämnas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-04-26

Bordläggning

2018-04-27

Debatt

2018-05-02

Beslut

2018-05-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny strafftidslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2019.

Den nya lagen innehåller bestämmelser om när fängelsestraff får verkställas och hur strafftid ska beräknas. Bland annat ska strafftiden bara beräknas i dagar och bestämmelser om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande samlas i en ny lag. Det införs tydliga tidsramar för att hålla en dömd i häkte i samband med placering i kriminalvårdsanstalt. Möjligheten att lämna så kallad nöjdförklaring utökas. Även möjligheten att återkalla ett beviljat uppskov med att verkställa fängelsestraff utökas.

Syftet med den nya lagen är att göra reglerna tydligare och enklare att förstå och använda. Den innebär också en anpassning till systemet med överförande av straff mellan olika länder.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

4, 28 minuter

Justering

2018-05-31

Bordläggning

2018-06-08

Debatt

2018-06-11

Beslut

2018-06-13

Advokater som begår brottsliga handlingar utanför arbetet ska kunna uteslutas ur Sveriges advokatsamfund. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I dag får Advokatsamfundet enligt lagen inte utesluta en advokat som har begått ett brott om det har skett utanför arbetstid. Enda undantaget är i princip ekonomisk brottslighet. Det innebär att en advokat kan uteslutas på grund av bedrägeri men exempelvis inte för misshandel om brottet har skett på fritiden.

Lagändringen innebär att Advokatsamfundet får ökade möjligheter att utesluta advokater som är uppenbart olämpliga för sitt yrke. Syftet är säkerställa att de personer som jobbar som advokater är lämpliga att ha ett så viktigt arbete.

Lagändringen börja gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-10-26

Bordläggning

2017-11-07

Debatt

2017-11-08

Beslut

2017-11-08

Det införs en ny sexualbrottslagstiftning som bygger på frivillighet. Syftet med det är bland annat att göra det tydligt att varje människa har en ovillkorlig rätt att själv bestämma över sitt sexuella umgänge. Förslaget innebär bland annat att:

• Gränsen för om en gärning ska räknas som straffbar ska gå vid om deltagandet i en sexuell aktivitet är frivilligt eller inte. En gärningsman ska kunna dömas för till exempel våldtäkt även om hen inte använt sig av våld eller hot.
• Det införs ett särskilt oaktsamhetsansvar för vissa allvarliga sexualbrott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Riksdagen riktar också två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden till regeringen om att minimistraffet för våldtäkt av så kallad normalgrad och för köp av sexuell handling av barn bör höjas. Även maximistraffet för köp av sexuell handling av barn bör höjas tycker riksdagen.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

9

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

16, 78 minuter

Justering

2018-05-17

Bordläggning

2018-05-21

Debatt

2018-05-22

Beslut

2018-05-23

Medborgare i EU-länder och deras familjemedlemmar ska få rätt till samma konsulära skydd, alltså hjälp från svenska ambassader och konsulat, som svenska medborgare i länder utanför EU. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det innebär att svensk lagstiftning ändras och anpassas till bindande EU-regler om att EU-medborgare som vistas i ett land utanför EU, där landet som de är medborgare i inte har ambassader eller konsulat, ska kunna få konsulärt skydd från andra EU-länder. Lagändringarna innebär att EU-medborgare och deras familjemedlemmar, på samma villkor som svenska medborgare, får rätt att ta del av ekonomiskt bistånd och katastrofinsatser från svenska ambassader och konsulat i länder utanför EU.

Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-03-15

Bordläggning

2018-03-20

Debatt

2018-03-21

Beslut

2018-03-21

Regler om vilken domare som ska vara ordförande i en rättegång regleras i lag. Regleringen gäller när flera domare deltar i samma rättegång. Dessa regler är en praxis som används i domstolarna redan i dag, men för att skapa ökad tydlighet regleras alltså nu detta i lag.

Om flera domare deltar i samma mål måste alltid en av dem vara ordförande. Med ordförandeskapet följer vissa befogenheter såsom till exempel att hålla ordning i rätten och besluta om yngre åhörare ska nekas tillträde till en rättegång. Enligt de nya lagändringarna ska den domare som har den högsta befattningen bli ordförande. Om det finns fler som har samma befattning blir det den som är äldst i tjänst som blir ordförande. Dessutom kan även pensionerade domare bli ordförande i bland annat tingsrätten och förvaltningsrätten om det finns särskilda skäl.

Innan en dom beslutas ska rätten hålla överläggning. Om det finns olika uppfattningar vid överläggningen ska omröstning ske. Enligt lagen finns det vissa turordningar kring vem av domarna som ska yttra sig först och sist, beroende på vem som är äldst i tjänst och vem som har högst befattning. Det tydliggörs nu i lagen att det alltid är ordföranden som ska säga sin mening sist och att hen har utslagsrösten vid jämna omröstningar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-04-17

Bordläggning

2018-04-24

Debatt

2018-04-25

Beslut

2018-04-25

Lagar som rör kontaktförbud ska ändras. Kontaktförbud, i vissa fall med elektronisk övervakning i form av fotboja, kan beviljas om det finns en risk för att en person allvarligt trakasserar, förföljer eller begår brott mot en annan person. Enligt regeringens förslag ska fler beslut om kontaktförbud kombineras med fotboja och den längsta initiala perioden som ett sådant kontaktförbud kan gälla förlängs från sex månader till ett år. Dessutom ska brott mot kontaktförbud med fotboja få en särskild brottsbeteckning och kunna leda till fängelse i max två år.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

För att få kontaktförbud med fotboja måste en person först bryta mot ett kontaktförbud utan fotboja. Riksdagen anser att det snarare ska vara hotbilden som avgör om det ska bli aktuellt med fotboja eller inte. För att ta större hänsyn till brottsofferperspektivet anser riksdagen därför att ett utvidgat kontaktförbud med fotboja ska kunna beslutas som förstahandsåtgärd. Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att skyndsamt återkomma med ett lagförslag om detta.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

5, 22 minuter

Justering

2018-04-17

Bordläggning

2018-04-24

Debatt

2018-04-25

Beslut

2018-04-25