Betänkande 2017/18:SkU2
Ideella föreningar och trossamfund ska inte behöva betala skatt för inkomster som de får när de överlåter rättigheter. Det kan till exempel vara när en förening låter ett företag använda föreningens klubbmärke i sin egen marknadsföring för att visa att de stöttar deras verksamhet.
Dessutom förtydligas bestämmelserna för när kollektivavtalsstiftelser, som till exempel trygghetsstiftelser, ska betala skatt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringen börjar gälla den 1 januari 2018.
Förslagspunkter: 1 Justering: 2017-09-14 Debatt: 2017-09-27 Beslut: 2017-09-27
Betänkande 2017/18:SkU5
För att skapa bättre konkurrensvillkor för svenska företag ska det göras ändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Kina.
Ändringarna innebär att Sverige och Kina inte ska ta ut skatter på de intäkter som ett luft- eller sjötransportföretag förvärvar i den internationella trafiken i det andra landet.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringen genomförs den dag regeringen bestämmer.
Förslagspunkter: 1 Justering: 2017-11-16 Debatt: 2017-11-29 Beslut: 2017-11-29
Betänkande 2017/18:KrU10
Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2018/19. Det gäller dels skrivelsen 2017/18:246 En politik för engagemang - långsiktighet och oberoende för civilsamhället, dels proposition 2017/18:261 Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service och dels skrivelsen 2017/18:264 Kultur i hela landet. Det gäller också eventuella följdmotioner och nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka in till kulturutskottet under resten av riksmötet 2017/18.
Förslagspunkter: 1 Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-14 Beslut: 2018-06-19
Betänkande 2017/18:KrU4
Riksdagen sa nej till 39 motioner från allmänna motionstiden 2017 om radio och tv i allmänhetens tjänst. Anledningen till det är att det pågår arbete inom många av de frågor som motionerna handlar om. Regeringen planerar bland annat att presentera ett förslag på ett nytt finansieringssystem för radio och tv i allmänhetens tjänst i maj 2018. Motionerna handlar om finansieringssystem, sändningstillstånd, programverksamhet och journalistik.
Förslagspunkter: 4 Reservationer: 1 Justering: 2018-02-01 Debatt: 2018-02-07 Beslut: 2018-02-07
Betänkande 2017/18:SkU7
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om regeringens skatteutgiftsredovisning. I rapporten har Riksrevisionen granskat hur regeringen har redovisat skatteutgifter under 2016.
Riksdagen och regeringen har uttryckt att skatteutgifter ska redovisas på samma sätt som utgifter för anslag redovisas. Riksrevisionen har bland annat granskat om det har varit så och konstaterar att det finns skillnader i redovisningen. Utifrån granskningen ger Riksrevisionen tre rekommendationer till regeringen. En av dem är att redovisa och förklara viktiga förändringar av skatteutgiftsprognoserna i förhållande till tidigare prognoser.
Regeringen håller med om Riksrevisionens bedömningar och kommer fortsätta att utveckla arbetet med skatteutgifterna. Riksdagen ser positivt på regeringens ambitioner och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1 Justering: 2017-12-14 Debatt: 2018-01-24 Beslut: 2018-01-24
Betänkande 2017/18:KrU1
15,9 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet kultur, medier, trossamfund och fritid. Mest pengar får bidrag till folkbildningen, cirka 4,3 miljarder kronor. 1,9 miljarder går till stöd till idrotten och regional kulturverksamhet får knappt 1,5 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Kulturutskottet föreslår också att riksdagen återigen bör rikta uppmaningar till regeringen inom två områden: samverkan och inflytande inom filmområdet och museernas donation av föremål.
Förslagspunkter: 11 Reservationer: 5 Justering: 2017-11-23 Debatt: 2017-12-04 Beslut: 2017-12-06
Betänkande 2017/18:SkU3
Regler om undantag för att betala moms när det gäller fartyg förändras. I dag finns det inget krav på att fartyg måste framföras på öppna havet för att undantas från skattskyldigheten. Undantaget ska efter ändringen gälla för fartyg som används på öppna havet och som fraktar passagerare mot betalning, som används för handels-, industri-, eller fiskeriverksamhet och fartyg som används för sjöräddning, assistans eller kustfiske.
Syftet med ändringen är att anpassa den svenska lagen till EU:s lagstiftning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.
Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1 Justering: 2017-11-21 Debatt: 2017-11-29 Beslut: 2017-11-29
Betänkande 2017/18:SkU1
11 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Mest pengar får Skatteverket, drygt 7,5 miljarder kronor. 1,9 miljarder går till Kronofogdemyndigheten, och Tullverket får 1,8 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Förslagspunkter: 6 Reservationer: 7 Justering: 2017-11-21 Debatt: 2017-11-29 Beslut: 2017-11-29
Betänkande 2017/18:SkU6
Regeringen vill höja beskattningen av sparande på investeringssparkonto och kapitalförsäkring med 0,25 procentenheter. Förändringen börjar gälla den 1 januari 2018.
Förändringen beräknas öka statens inkomster med 790 miljoner kronor per år. Regeringen menar att förändringen kan få positiva effekter på den ekonomiska jämlikheten.
Riksdagen sa ja till förslaget.
Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1 Justering: 2017-11-23 Debatt: 2017-11-29 Beslut: 2017-11-30
Betänkande 2017/18:SkU4
Regeringen föreslår en justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen i inkomstskattelagen. Den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen innebär att delägare som är verksamma även i ett dotterbolag i en koncern ibland ska räknas som en enda delägare vid bedömningen av om moderbolaget är ett fåmansföretag. Den justering som nu görs innebär att man vid bedömningen även ska ta hänsyn till sådana delägare som är verksamma i andra företag som äger företaget eller som ägs av företaget som bedömningen avser.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2018.
Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen. I tillkännagivandet uppmanas regeringen att presentera en konsekvensanalys av den beslutade ändringen för riksdagen innan den 1 juli 2019.
Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2 Justering: 2017-11-21 Debatt: 2017-11-29 Beslut: 2017-11-29
Betänkande 2017/18:KrU8
Alla som bedriver någon typ av verksamhet på den svenska spelmarknaden ska ha en licens. Det ska gälla för spel i Sverige och spel över internet som riktar sig mot den svenska marknaden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Den nuvarande regleringen togs fram då allt spel var fysiskt och är inte anpassad till de senaste årens utveckling med spel över internet. Genom att göra om reglerna ökar möjligheten att kunna kontrollera spelandet och förebygga negativa konsekvenser.
Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2019.
Förslagspunkter: 10 Reservationer: 6 Justering: 2018-05-29 Debatt: 2018-06-07 Beslut: 2018-06-07
Betänkande 2017/18:SkU19
Kvaliteten i folkbokföringen ska öka och så kallad skyddad folkbokföring införs för att öka skyddet för hotade och förföljda personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Personer som är utsatta för hot och förföljelse kan vara i behov av att skydda sina personuppgifter. Nuvarande regler innebär att personer som flyttat till en ny hemlig adress kan få så kallad kvarskrivning, vilket innebär att den verkliga bostadsorten inte framgår av folkbokföringen. Enligt regeringens förslag ska kvarskrivning ersättas av så kallad skyddad folkbokföring. Det innebär att en person, för en obestämd tidsperiod, ska kunna folkbokföras på en annan ort även om personen inte flyttat.
Förslaget innebär också åtgärder för att öka kvaliteten i folkbokföringen. Bland annat ska Skatteverket kunna avregistrera falska identiteter i folkbokföringen och göra kontrollbesök på personers adresser. Dessutom återinförs folkbokföringsbrott, vilket till exempel innebär att personer som medvetet lämnar oriktiga uppgifter till folkbokföringen kan straffas för det.
Förslagspunkter: 9 Reservationer: 8 Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-24 Beslut: 2018-05-24
Betänkande 2017/18:SkU17
Det införs skatt på vätskor med nikotin som används i elektroniska cigaretter och nikotinprodukter som används i mun eller näsa som inte innehåller tobak.
Skatten ska betalas av den som tillverkar, importerar eller säljer sådana varor till Sverige genom distansförsäljning. Varor som privatpersoner själva transporterar till Sverige för sitt eget eller familjens personliga bruk behöver man inte betala skatt för. Det får dock vara högst 20 milliliter e-vätska och 200 gram andra nikotinhaltiga produkter per person och tillfälle.
De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen sa samtidigt nej till ett förslag till lagändring som gäller frihet från skatt vid import eftersom detta hänger ihop med ett annat förslag som ännu inte har behandlats av socialutskottet, som har ansvar för det ärendet.
Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1 Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-24 Beslut: 2018-05-30
Betänkande 2017/18:SkU24
Regeringen har lämnat sin årliga redovisning av skatteutgifterna. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och påverkar statsbudgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. I en del av redogörelsen diskuteras skatteutgifter och samhällsekonomisk effektivitet och några enskilda skatteutgifter analyseras. Bland annat ges en analys av en nedsättning av egenavgifter, vilket är en skatteutgift som beräknas uppgå till 1,49 miljarder kronor. Nedsättningen av egenavgifter bedöms kunna öka sysselsättningen och minska arbetslösheten i ekonomin, vilket framför allt skulle gälla många nyanlända för vilka egenföretagande kan vara ett alternativ till anställning. Även skattereduktionen för ROT-arbeten analyseras, som för 2018 innebär en skatteutgift på 9,75 miljarder kronor. ROT-avdraget bedöms inte ha någon positiv effekt för sysselsättningen i nuvarande högkonjunktur. Båda dessa skattereduktioner förväntas främst gynna män.
I samband med skrivelsen har motionsförslag lämnats om att utveckla eller förändra den årliga redovisningen. Riksdagen sa nej till motionerna samt la redovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2 Justering: 2018-05-22 Debatt: 2018-05-31 Beslut: 2018-05-31
Betänkande 2017/18:KrU9
Det ska bli tydligare vad statliga bidrag till kommunala kulturskolor ska bidra till. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nationellt mål för de statliga insatserna till kommunala kulturskolor.
Kommunala kulturskolor ger undervisning till barn och unga inom olika konst- och kulturområden. Kommuner kan få statliga bidrag för att utveckla sådan verksamhet. Regeringens förslag handlar om övergripande mål för de statliga bidragen till den kommunala kulturskolan. Målet för bidragen ska vara att bidra till att kulturskolorna erbjuder barn och unga undervisning av hög kvalitet. De ska också ge möjlighet till bredd och fördjupning i undervisningen och göra kulturskolorna tillgängliga för alla barn och unga oavsett elevernas olika förutsättningar.
Förslagspunkter: 7 Reservationer: 8 Justering: 2018-05-15 Debatt: 2018-05-23 Beslut: 2018-05-23
Betänkande 2017/18:SkU22
Regeringen föreslår att Sverige godkänner OECD:s konvention om olika åtgärder kopplade till skatteavtal mellan länder. Syftet är att motverka att skattebaser urholkas och att vinster förflyttas mellan länder. Konventionen är en internationell överenskommelse. Den innebär att det blir enkelt att föra in åtgärderna i Sveriges befintliga skatteavtal i stället för att varje avtal ska omförhandlas separat.
För att konventionens bestämmelser ska kunna börja gälla i Sverige krävs ändringar i de lagar som reglerar skatteavtal mellan Sverige och andra länder.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1 Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-15 Beslut: 2018-05-16
Betänkande 2017/18:SkU20
Skattefriheten ska avskaffas för arbetstagare som får förmåner av sin arbetsgivare i form av privat hälso- och sjukvård och sjukvårdsförsäkringar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Arbetstagare som får ersättning från arbetsgivare för patientavgifter i offentligt finansierad hälso- och sjukvård förmånsbeskattas för det samtidigt som arbetsgivare har rätt att göra avdrag för sådana kostnader. Förmåner i form av privat hälso- och sjukvård är däremot skattefria för arbetstagare samtidigt som arbetsgivare inte får göra avdrag för kostnaderna. Enligt förslaget ska samma regler gälla oavsett om förmånen rör privat eller offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Det innebär att arbetstagare ska förmånsbeskattas även för förmåner i form av privat hälso- och sjukvård och att arbetsgivare ska kunna göra avdrag för sådana kostnader.
Skattefrihet ska fortfarande gälla när en arbetstagare som blir sjuk vid utlandstjänstgöring får förmåner i form av vård och läkemedel, för statligt anställda som är stationerade utomlands samt vid insatser som företagshälsovård, förebyggande behandling och rehabilitering.
De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018.
Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2 Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-15 Beslut: 2018-05-16
Betänkande 2017/18:SkU21
Fackföreningsavgiften ska kunna dras av på skatten när skattereduktionen för fackföreningsavgifter återinförs. Det blir därmed möjligt för fackföreningsmedlemmar att dra av 25 procent av årsavgiften i deklarationen. Det gäller under förutsättning att medlemsavgiften är minst 400 kr per år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Tidigare fanns det en liknande skattereduktion som avskaffades 2007 och utskottet ser positivt på att återinföra den. Utskottet tycker att det är viktigt att skydda den svenska modellen där många organiserar sig fackligt och där fackförbunden och arbetstagarorganisationer är starka.
Reglerna börjar gälla den 1 juli 2018.
Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2 Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-16 Beslut: 2018-05-16
Betänkande 2017/18:SkU18
Skattetillägg ska i vissa fall kunna tas ut av personer som på eget initiativ rättat oriktiga uppgifter i inkomstdeklarationen. Syftet är att minska skattefusket och skatteundandragandet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Skattetillägg är en avgift som betalas av den som lämnat en oriktig deklarationsuppgift. Enligt nuvarande regler får avgiften inte tas ut om den skattskyldiga på eget initiativ har rättat en oriktig uppgift. Regeringens förslag innebär att Skatteverket i vissa fall ändå ska kunna ta ut skattetillägg vid sådana rättelser. Skattetillägg ska kunna tas ut om:
De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2018.
Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1 Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-16 Beslut: 2018-05-16
Betänkande 2017/18:KrU6
Fler barn och unga borde komma i kontakt med kultur i skolan med hjälp av satsningen Skapande skola. Det tycker riksdagen som riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att vidareutveckla Skapande skola.
Satsningen Skapande skola startade 2008 med syfte att stärka samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet och nå fler barn än de som redan är kulturellt aktiva på fritiden. Utvärderingar har visat att satsningen har nått många och det är något som riksdagen tycker är positivt. Däremot finns det saker att utveckla, till exempel att mindre kommuner i dag inte söker bidraget i samma utsträckning som större kommuner.
Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
Förslagspunkter: 13 Reservationer: 9 Justering: 2018-03-27 Debatt: 2018-04-11 Beslut: 2018-04-11
Med hjälp av dokumenten kan du följa arbetet i riksdagen. Riksdagens arkiv och registratur bevarar och tillhandahåller allmänna handlingar. I diariet på riksdagens webbplats kan du söka efter registrerade ärenden. Äldre riksdagstryck, från 1867 och framåt, finns tillgängligt på webbplatsen. Via öppna data får du tillgång till dokumenten i andra format. Att söka på webbplatsen Dokumenttyper i riksdagen Diariet Hitta äldre riksdagstryck Riksdagens öppna data