Sök
13 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, EU-nämndens protokoll, EU-nämndens uppteckningar, KU:s särskilda protokoll, Utskottens protokoll, Utskottens verksamhetsberättelser, Utskottens yttranden, 2017/18, 2012/13, Ling, Rasmus (MP), Lagutskottet, Skatteutskottet, Utbildningsutskottet, sorterat efter relevans
- Dokument & lagar
Beskattning av företag, kapital och fastighet
Betänkande 2017/18:SkU9
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om beskattning av företag, kapital och fastighet. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom många av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om företagande och investeringar, beskattning vid generationsskiften och skatteregler för ideell sektor.
- Behandlade dokument
- 79
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 15, 66 minuter
- Justering
- 2018-03-15
- Bordläggning
- 2018-03-26
- Debatt
- 2018-03-27
- Beslut
- 2018-03-28
- Dokument & lagar
Inkomstskatt
Betänkande 2017/18:SkU8
Riksdagen sa nej till motioner om inkomstskatt av privatpersoner. Motionerna handlar bland annat om skatteskala och grundavdrag, särskild löneskatt för äldre som arbetar, hushållsskatteavdrag (HUS-avdrag), bil- och cykelförmån och utvärdering av effekterna av skatteförändringar. Andra områden är expertskatt, skatt för personer med sjuk- och aktivitetsstöd, reseavdrag och personalförmåner. Riksdagen hänvisar bland annat till att det fortfarande står bakom regeringens förslag på inriktning av skattepolitiken. Motionerna kommer från allmänna motionstiden 2017.
- Behandlade dokument
- 146
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 23
- Anföranden och repliker
- 17, 85 minuter
- Justering
- 2018-03-15
- Bordläggning
- 2018-03-26
- Debatt
- 2018-03-27
- Beslut
- 2018-03-28
- Dokument & lagar
Höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring
Betänkande 2017/18:SkU6
Regeringen vill höja beskattningen av sparande på investeringssparkonto och kapitalförsäkring med 0,25 procentenheter. Förändringen börjar gälla den 1 januari 2018.
Förändringen beräknas öka statens inkomster med 790 miljoner kronor per år. Regeringen menar att förändringen kan få positiva effekter på den ekonomiska jämlikheten.
Riksdagen sa ja till förslaget.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 24, 76 minuter
- Justering
- 2017-11-23
- Bordläggning
- 2017-11-28
- Debatt
- 2017-11-29
- Beslut
- 2017-11-30
- Dokument & lagar
Justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen
Betänkande 2017/18:SkU4
Regeringen föreslår en justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen i inkomstskattelagen. Den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen innebär att delägare som är verksamma även i ett dotterbolag i en koncern ibland ska räknas som en enda delägare vid bedömningen av om moderbolaget är ett fåmansföretag. Den justering som nu görs innebär att man vid bedömningen även ska ta hänsyn till sådana delägare som är verksamma i andra företag som äger företaget eller som ägs av företaget som bedömningen avser.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2018.
Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen. I tillkännagivandet uppmanas regeringen att presentera en konsekvensanalys av den beslutade ändringen för riksdagen innan den 1 juli 2019.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 14, 45 minuter
- Justering
- 2017-11-21
- Bordläggning
- 2017-11-28
- Debatt
- 2017-11-29
- Beslut
- 2017-11-29
- Dokument & lagar
Nya skatteregler för företagssektorn
Betänkande 2017/18:SkU25
Ränteavdragen i bolagssektorn begränsas. Begränsningen ska ske enligt den så kallade EBITDA-regeln som innebär att avdragen baseras på ett företags rörelseresultat före räntor, skatter, nedskrivningar och avskrivningar. Utrymmet för att göra avdrag uppgår till 30 procent. Dessutom får företag dra av negativa räntenetton på upp till fem miljoner kronor. Det blir också avdragsförbud för ränteutgifter i vissa situationer. Det gäller till exempel när företagen utnyttjar olikheter i andra länders skatteregler på ett sätt som lagstiftaren inte förutsett.
Förändringarna bygger på tvingande EU-regler och syftar till att minska skatteflykten. Förändringarna i ränteavdragen kombineras med en sänkning av bolagsskatten och expansionsfondsskatten från 22 procent till 20,6 procent. Av offentligfinansiella skäl kommer bolagsskattesatsen
under de första två åren dock att vara 21,4 procent.Samtidigt ändras reglerna om värdeminskningsavdrag för hyreshus. Utöver ordinarie avdrag för värdeminskning får 12 procent av byggnadens anskaffningsvärde dras av. Detta inom en sexårsperioden från det att hyreshuset byggts klart.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 9, 53 minuter
- Justering
- 2018-06-07
- Bordläggning
- 2018-06-12
- Debatt
- 2018-06-13
- Beslut
- 2018-06-14
- Dokument & lagar
Redovisning av skatteutgifter 2018
Betänkande 2017/18:SkU24
Regeringen har lämnat sin årliga redovisning av skatteutgifterna. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och påverkar statsbudgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. I en del av redogörelsen diskuteras skatteutgifter och samhällsekonomisk effektivitet och några enskilda skatteutgifter analyseras. Bland annat ges en analys av en nedsättning av egenavgifter, vilket är en skatteutgift som beräknas uppgå till 1,49 miljarder kronor. Nedsättningen av egenavgifter bedöms kunna öka sysselsättningen och minska arbetslösheten i ekonomin, vilket framför allt skulle gälla många nyanlända för vilka egenföretagande kan vara ett alternativ till anställning. Även skattereduktionen för ROT-arbeten analyseras, som för 2018 innebär en skatteutgift på 9,75 miljarder kronor. ROT-avdraget bedöms inte ha någon positiv effekt för sysselsättningen i nuvarande högkonjunktur. Båda dessa skattereduktioner förväntas främst gynna män.
I samband med skrivelsen har motionsförslag lämnats om att utveckla eller förändra den årliga redovisningen. Riksdagen sa nej till motionerna samt la redovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 11, 59 minuter
- Justering
- 2018-05-22
- Bordläggning
- 2018-05-30
- Debatt
- 2018-05-31
- Beslut
- 2018-05-31
- Dokument & lagar
Återinförande av skattereduktion för fackföreningsavgift
Betänkande 2017/18:SkU21
Fackföreningsavgiften ska kunna dras av på skatten när skattereduktionen för fackföreningsavgifter återinförs. Det blir därmed möjligt för fackföreningsmedlemmar att dra av 25 procent av årsavgiften i deklarationen. Det gäller under förutsättning att medlemsavgiften är minst 400 kr per år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Tidigare fanns det en liknande skattereduktion som avskaffades 2007 och utskottet ser positivt på att återinföra den. Utskottet tycker att det är viktigt att skydda den svenska modellen där många organiserar sig fackligt och där fackförbunden och arbetstagarorganisationer är starka.
Reglerna börjar gälla den 1 juli 2018.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 23, 75 minuter
- Justering
- 2018-05-03
- Bordläggning
- 2018-05-15
- Debatt
- 2018-05-16
- Beslut
- 2018-05-16
- Dokument & lagar
Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård
Betänkande 2017/18:SkU20
Skattefriheten ska avskaffas för arbetstagare som får förmåner av sin arbetsgivare i form av privat hälso- och sjukvård och sjukvårdsförsäkringar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Arbetstagare som får ersättning från arbetsgivare för patientavgifter i offentligt finansierad hälso- och sjukvård förmånsbeskattas för det samtidigt som arbetsgivare har rätt att göra avdrag för sådana kostnader. Förmåner i form av privat hälso- och sjukvård är däremot skattefria för arbetstagare samtidigt som arbetsgivare inte får göra avdrag för kostnaderna. Enligt förslaget ska samma regler gälla oavsett om förmånen rör privat eller offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Det innebär att arbetstagare ska förmånsbeskattas även för förmåner i form av privat hälso- och sjukvård och att arbetsgivare ska kunna göra avdrag för sådana kostnader.
Skattefrihet ska fortfarande gälla när en arbetstagare som blir sjuk vid utlandstjänstgöring får förmåner i form av vård och läkemedel, för statligt anställda som är stationerade utomlands samt vid insatser som företagshälsovård, förebyggande behandling och rehabilitering.
De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 21, 80 minuter
- Justering
- 2018-05-03
- Bordläggning
- 2018-05-14
- Debatt
- 2018-05-15
- Beslut
- 2018-05-16
- Dokument & lagar
Personalliggare i fler verksamheter
Betänkande 2017/18:SkU14
Fler företag ska omfattas av kravet på att ha en personalliggare på sin arbetsplats. Det gäller fordonsserviceverksamhet, livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet och kropps- och skönhetsvårdsverksamhet. Om en företagare både har verksamhet som omfattas av skyldighet att föra personalliggare och annan verksamhet i samma lokal, måste personalliggaren även innehålla uppgifter om de personer som jobbar i den andra verksamheten.
I dag är det restaurang-, tvätteri-, bygg- och frisörbranschen som har krav på sig att ha en personalliggare på arbetsplatsen. En personalliggare är en förteckning över vilka som arbetar på arbetsplatsen. Syftet med att ha en personalliggare är att ge Skatteverket bättre möjligheter att upptäcka och bekämpa svartarbete.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 9, 28 minuter
- Justering
- 2018-03-22
- Bordläggning
- 2018-03-26
- Debatt
- 2018-03-27
- Beslut
- 2018-03-28
- Dokument & lagar
Förändrad trängselskatt i Stockholm för förbättrad tillgänglighet och transportinfrastruktur
Betänkande 2017/18:SkU13
Trängselskatten på Essingeleden och i Stockholms innerstad ändras. Bland annat införs ytterligare en tidsperiod, klockan 6.00-6.29, då skatt ska betalas. Skatten för vissa tidsperioder kommer också att höjas. Skillnaderna under låg- och högsäsong ska också öka och trängselskatten ska höjas under högsäsong. Man behöver som högst betala 135 kr per dygn och bil under högsäsong. Trängselskatt tas även ut för de fem första vardagarna utom lördag i juli samt för dagar före vissa helgdagar.
Syftet är att förbättra framkomligheten och miljön i Stockholm. Trängselskatten delfinansierar också en utbyggnad av kollektivtrafiken.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar att gälla den 1 januari 2020.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 8, 20 minuter
- Justering
- 2018-03-08
- Bordläggning
- 2018-03-21
- Debatt
- 2018-03-22
- Beslut
- 2018-03-28
- Dokument & lagar
Mervärdesskatt
Betänkande 2017/18:SkU11
Riksdagen sa nej till 35 motioner om mervärdesskatt, alltså skatt som betalas till staten vid inköp av varor och tjänster. Anledningen till det är bland annat att arbete pågår i flera av frågorna som motionerna handlar om.
Motionerna handlar bland annat om skattesatser, utvärdering av effekter av höjning av mervärdesskatt på bio och mervärdesskatt för ideella föreningar.
- Behandlade dokument
- 35
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 15, 59 minuter
- Justering
- 2018-03-08
- Bordläggning
- 2018-03-21
- Debatt
- 2018-03-22
- Beslut
- 2018-03-28
- Dokument & lagar
Punktskatter
Betänkande 2017/18:SkU10
En ny skatt på kemikalier i vissa elektroniska produkter infördes den 1 april 2017. Kemikalieområdet präglas av en hög utvecklingstakt. Riksdagen anser att regeringen bör följa utvecklingen på området och utvärdera de samhällsekonomiska effekterna och andra effekter av kemikalieskatten. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.
Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2017 om punktskatter. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, som bland annat handlar om skatt på elkraft, skatt på drivmedel, fordonsskatter, trängselskatt, flygskatt samt skatt på alkohol och tobak.
- Behandlade dokument
- 69
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 16, 73 minuter
- Justering
- 2018-03-08
- Bordläggning
- 2018-03-21
- Debatt
- 2018-03-22
- Beslut
- 2018-03-28
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Betänkande 2017/18:SkU1
11 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Mest pengar får Skatteverket, drygt 7,5 miljarder kronor. 1,9 miljarder går till Kronofogdemyndigheten, och Tullverket får 1,8 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
- Behandlade dokument
- 37
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 12, 58 minuter
- Justering
- 2017-11-21
- Bordläggning
- 2017-11-28
- Debatt
- 2017-11-29
- Beslut
- 2017-11-29